Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lettland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och pappersindustrierna. Tändsticksfabrikationen har
på senaste tiden t. o. m. skridit till export. För
textilindustrien lämna den stora fåruppsättningen
och den betydande linodlingen i L. råmaterial. Det är
förnämligast den minskade köpkraften på den inhemska
marknaden efter krigets härjningar, som försvårar
storindustriens återuppbyggande, hvarjämte det för
den närmaste framtiden ej torde vara att räkna med
den för L. betydelsefulla ryska marknaden.
Handel och sjöfart. Äfven för handeln spelade Riga,
liksom för industrien, före Världskriget första
rollen i Balticum. Öfver Riga importerades 1913 varor
för 184,499,000 ryska guldrubel och exporterades
för 224,870,000; motsvarande siffror voro för
Windau 18,780,000 och 74,630,000 samt för Libau
35,560,000 och 48,646,000 ryska guldrubel. Exporten
dominerade öfver importen, men denna senare ökades
hastigare än exporten, hvilket berodde på den
växande storindustrien. Till Världskrigets utbrott
framträdde L:s hamnar främst som exporthamnar.
Öfver dem gingo 28,2 proc. af ryska kejsarrikets
totalexport och 20,6 proc. af totalimporten. Den
nya lettiska statens handelspolitik går ut på att
med sina hamnar tillmötesgå Ryssland, Polen och
Litauen. Lagen af 20 aug. 1921 om upprättandet af
frihamnar i L. anger som syftet därmed "att främja
lettiska industrien och sjöfarten samt äfven den
internationella transitohandeln öfver L." Före kriget
exporterades öfver L:s hamnar främst lin, hudar,
smör, trä, ägg och spannmål; Riga var den största
exportplatsen i hela världen för trä och lin, 95
proc. af Rysslands smörexport gingo öfver lettiska
hamnar, främst Windau (2/3 af totalexporten öfver
denna hamn). Importen utgjordes mest af råmateriel
och halffabrikat för industrien, färdiga fabrikat
(särskildt maskiner för industri och jordbruk) samt
lifsmedel (till största delen sill). — L:s handel
lider alltjämt af Världskrigets efterdyningar och de
djupgående politiska och ekonomiska förändringar,
som inträffat, när dess hamnar efter 5 1/2 års
blockering 1920 åter kunde öppnas för internationell
handel och trafik. Den ryska transitohandeln öfver
L. är f. n. (1924) relativt liten. Förstörandet
af L:s storindustri har medfört, att i fråga om
importen ej längre råmateriel och halffabrikat, utan
lifsmedel och färdiga fabrikat dominera. Tar man i
betraktande dessa ogynnsamma omständigheter, så kan
L:s utrikeshandel under de senaste åren betraktas som
rätt tillfredsställande. Handelsbalansen har hämtat
sig, så att den kan stödja upprätthållandet af den
stabila lats-kursen. Byteshandeln vid ryska gränsen,
som undandrar sig statistiken, förvandlar i själfva
verket en del af de som import betecknade varorna till
transitovaror. Af exportvärdet för 1923, omkr. 161
mill. lats, komma på råmateriel och halffabrikat
omkr. 131 mill. (81 proc.); dit höra: trä omkr. 61,5
mill. (40 proc.), lin och lingarn omkr. 42 mill. (26
proc.), animala produkter, mest hudar, 8 mill. och
linfrö 5 mill. lats. Färdiga fabrikat utfördes
för 12 mill. lats; dit höra: från kemisk industri
(sprit, tändstickor, linoleum m. m.) 5,5 mill. lats,
från metallindustrien omkr. 2,9 mill. lats och från
pappersindustrien 1 3/4 mill. lats. Lifsmedelsexporten
uppgick till ett värde af omkr. 18 mill. lats,
hvaraf hälften utgjordes af smör, omkr. 4
mill. lats af spannmål, omkr. 2 mill. af kött,
omkr. 1 mill. af fisk och fiskkonserver. Jordbruk,
boskapsskötsel och skogshushållning lämna sålunda de
hufvudsakliga exportartiklarna; industrien kommer i
andra rummet. I importhandeln för 1923 står däremot
fabrikatgruppen främst. Af importens totalbelopp,
211 mill. lats, komma på denna grupp 106 mill. (50
proc.). Dit höra textilvaror för 40,5 mill.,
metallvaror för 35,5 mill. (däraf industrimaskiner
för 14 mill. och jordbruksmaskiner för 7,5 mill.),
kemiska varor för 16 mill. (petroleum, bensin, oljor,
färgämnen, garfämnen, konstgödsel m. m.). Lifs-
och njutningsmedel importerades 1923 för omkr. 49
mill. lats (däraf socker för 13 mill., hvete och
hvetemjöl för omkr. 11 mill., sill för omkr. 5 mill.,
tobaksvaror för 3,5 mill.). Komplettering af den
genom kriget reducerade nästuppsättningen orsakade
ännu 1923 hästimport till ett belopp af 4 mill. lats;
af samma orsak importerades äfven afvelsdjur. — I
transitohandeln intar transiten från och till Ryssland
första rummet; sedan följa Polen och Litauen. — De
tre stora hamnarna Riga, Libau och Windau anlöptes
1923 af 3,577 fartyg; från dem utgingo 3,566 fartyg
(motsvarande siffror för 1913 voro 5,289 och 5,251).
Kommunikationer. Järnvägsnätet i L. har en sammanlagd
längd af 2,916 km. Järnvägarna ha olika spårvidd:
bredspåriga (rysk spårvidd; 1,418,4 km. 1921),
normalspåriga och smalspåriga. Från Riga utgå
6 järnvägslinjer i olika riktningar och leda
till knutpunkter, från hvilka nya linjer utgrena
sig. De viktigaste linjerna äro Riga—Mitau—Meitene
vid Litauens gräns (därpå genom Litauen till
Väst-Europa); Riga—Mitau—Libau; Riga—Windau;
Riga—Dünaburg—Turmonti vid polska gränsen (därpå
genom Polen till Wien), Riga—Dünaburg—Zilupe vid
ryska gränsen (därpå genom Ryssland till Moskva),
Riga—Walk vid Estlands gräns (därifrån dels till
Reval, dels genom Estland till Petersburg). Från Riga
gå dessutom järnvägar till hamnkajen, ytterhamnen
Bolderaa och Rigastrand (därifrån vidare till
Windau). De viktigaste järnvägsknutpunkterna i L.,
utom Riga, äro Libau, Mitau, Stukmani, Krustpils,
Dünaburg, Vezgulbene och Walk. Med få undantag äro
alla L:s järnvägar statsegendom; statsjärnvägarnas
stora verkstäder ligga i Dünaburg. En ny linje
anlägges, som skall förbinda Riga med området vid
livländska kusten. — Om vattenkommunikationerna
se sp. 132. Floderna lämpa sig förträffligt för
flottning (flottlederna omfatta omkr. 3,000 km.),
och härmed beredes möjlighet för bekvämt utnyttjande
af landets skogsrikedomar. Mycket trafikerad för
handelsändamål är kanalen mellan floderna Düna och
Gauja. — Landsvägar finnas i tillräcklig omfattning
för trafikbehofvet (bl. a. flera chausséer), men
till följd af krigen befinna de sig i förfallet
tillstånd. Trafikministeriet har utarbetat en
vägförbättringsplan, hvars utförande beräknas taga
5 à 10 år, medel därför äro beviljade, och arbetet
pågår. Automobiltrafiken är ännu relativt obetydlig,
men visar tendens till ständig ökning.
Myntväsendet. L. har numera guldmyntfot i anslutning
till det latinska myntsystemet. Myntenhet är 1 lats =
1 guldfranc och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
