Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abramovitj, Shalom Jakob (Mendele Mocher-Sforim) - Abrantes - Abrantès, hertigen av - Abrasion - Abraxas grossulariata - Abraxasstenar el. Abraxasgemmer - Abrenutiation - Abrin - Abrupt - Abrus precatorius - Abruzzerna - Abruzzi, hertigen av - Abruzzi e Molise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Abrantes—Abruzzi e Molise
66
vigt honom i talmud, genomvandrade
Vo-lynien och Podolien, tills han adertonårig
slog sig ned i Kamenets-Podolsk, där han
gjorde bekantskap med den moderna ryska
och tyska litteraturen och där han var
lärare 1856—69. Sedan 1881 var han
föreståndare för Talmud-tora-skolan i Odessa. A.
anses som den nyjudiska romanens
grund-läggare och har kallats »judarnas Cervantes».
Han blev »judestadens konstnärlige
upptäckare och epiker och judesmärtans störste
diktare» (särskilt i sin allegoriska roman
»Kljat-sche», »Hästkraken», 1873). »Kärleksfull och
deltagande gick han med sina stora, seende
ögon genom den fattiga, lilla men så
lidandes-fyllda och kamprika ghettovärlden».
Litteraturprov finnas i »Judarna» i serien
»Nationernas bibliotek» (1920).
Abrantes [a<nrä’ti J], gammal befäst stad i
Portugal, Estremadura, vid Tejo, 12 mil n. ö.
om Lissabon; 8,000 inv. S:t
Vincentiuskyr-kan i A. är en av landets största och
ståtligaste kyrkor. Handel med olja, frukt, vin
och spannmål.
Abrantes [abrätä’s], hertigen av, se J u n o t.
Abrasiön, vågornas och tidvattnets
nedbrytande arbete på kusterna. Abrasionen
åstadkommer i horisontellt lagrade bergarter en
lodrät kustbrant, abrasionsbrant (se
Abraderad kust vid Étretat, Normandie.
bilden), nedanför vilken utbreder sig a b r
a-sionsterrassen, vars fot motsvarar
högvattenståndet. I bergarter av annan
karaktär, t. ex. i gnejs och granit, uppkomma
oregelbundet söndersplittrade kuster. Då
abrasionen fortskrider, ökas
abrasionsterras-sens bredd, varvid ej sällan vissa partier av
kusten längre kunna motstå vågornas kraft
och bilda s. k. abrasionsvittnen. De
gottländska raukarna äro dylika
bildningar. Om landet sjunker under
abrasio-nens gång, kan abrasionsterrassens bredd
väsentligt tilltaga, och en abrasionsyta
utbildas. — Verb: Abradera.
Abra’xas grossulariäta, lat. namnet på
krusbärsmätaren (se d. o.).
Abra’xasstenar el. Abraxasgemmer
kallas skurna stenar av växlande form, på
vilka jämte en fantastisk figur (med
människokropp, tupphuvud, ormliknande fötter
o. s. v.) finnes graverat det grekiska ordet
Abraxas el. Abrasax. Detta var det namn,
varmed gnostikern Basilides (10ü-talet e. Kr.)
betecknade det högsta väsendet, urväsendet,
från vilket han antog, att lika många andar
utströmmade, som året har dagar. Summan
av de i ordet Abraxas förekommande grekiska
bokstävernas talvärden är också 365, och de
med detta mystiska ord försedda stenarna
an-sågos äga 365 undergörande egenskaper.
Abrenutiatiön kallas det i katolska
kyrkan vid dopet brukliga avsägandet av
djävulen. Den har sin grund i den äldre kyrkans
tro på de onda makternas herravälde över
världen. I de reformerta och de flesta
luterska kyrkorna har a. avskaffats. Se E
x-o r c i s m.
Abrin, ett giftigt ämne, framställt ur
»pa-ternosterbönor», fröna av Abrus precatorius.
Ämnet visar flera analogier med
bakterie-toxinerna.
Abru’pt, tvärt avbruten, osammanhängande,
plötslig.
Äbrus precatörius, slingrande buske av
fam. ärtväxter, Papilionaceae, inhemsk i
tropikerna, med röda och svarta frön
(pater-nosterärtor, jequiritybönor, kräftögon). En
infusion på dessa frön användes för
ögonsjukdomar.
Abru’zzerna, it. Abruzzi, bergsparti i
mellersta Italien, den högsta och vildaste delen
av Apenninerna med dessas högsta berg:
La Majella med toppen Monte Arnara, 2,795
m, och det trespetsiga Gran Sasso d’Italia,
vars högsta topp, Monte Corno, stiger till
2,921 m (se avbildning vid art.
Apenninerna). A. består av två parallellkedjor,
mellan vilka högslätter utbreda sig. En
sänka i v. skiljer A. från de romerska
Sub-apenninerna. Åt ö. stupa de brant och skiljas
endast genom en smal kustremsa från
Adriatiska havet. Av de floder, som bryta sig fram
till Adriatiska havet, är den största Pescara,
i sitt övre lopp kallad Aterno. En
järnvägslinje från Sulmona genombryter bergen
mellan Gran Sasso och La Majella.
Abruzzi [abro’tsi], hertigen av, se Luigl
A m e d e o.
Abruzzi e Molise [abro’tsi e måli’se],
landskap i ö. delen av mellersta Italien,
omfattande Abruzzernas bergland och nedanför
liggande kuststräcka vid Adriatiska havet;
16,445 kvkm, 1,579,481 inv. (1922).
Klimatet är på höglandet rått, och landet är
under månader täckt av snö. Det ägnar sig
bäst för boskapsskötsel, och sommartiden
drivas väldiga fårhjordar upp till
betesmarkerna. I de fruktbara dalarna odlas säd och
vin. Folket har länge kvarlevat i enkla och
ålderdomliga förhållanden. Rövarväsendet,
som förr gjorde landet beryktat, är nu
utrotat. De främsta städerna äro Chieti, Te-
I. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
