- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 1. A - Arcimboldus /
109-110

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acontius, Jacobus - A conto el. A konto - Acorus calamus - Acosta, Gabriel el. Uriel - A costi el. Costi - Acqui - Acquit - Acraea - Acrania, Leptocardia el. Rörhjärtan - Acre, Acre of land - Acre, S:t Jean d’ - Acre el. Aquiry - Acrel, släkt - Acrel, Johan Gustav - Acrel, Olof af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

A conto—Acrel

110

A:s bok kom på Tridentkonsiliets index.
Den och med den hans tankar fingo omedelbart
stor spridning och inflytande. Socinianismen
lånade direkt från honom åtskillnaden mellan
väsentliga och oväsentliga läror. I Holland,
där han infördes av Coornheert, påverkade han
Coolhaes, Arminius, Hugo Grotius (som
stundom ordagrant avskriver honom),
Uytenbo-gaert m. fl. och hela den holländska kalvinska
religionsutvecklingen under 1600-talet. Men
även Tyskland (Johann Arndt, Calixtus och i
sinom tid både pietism och upplysning), Polen
(Comenius) och Sverige kommo under
inflytande av honom. Johannes Matthiae, som hade
studerat i Holland och betydde så mycket för
Gustav II Adolfs och Karl X Gustavs
tolerans, citerar direkt A. Sitt största inflytande
fick dock A. i England under de första
stu-artarnas tid genom förmedling av puritanen
Amesius, Casaubon, de moderata
episkopa-lerna i lord Falklands krets samt
uppbyggelse-förf. Jeremy Taylor. Även i independentismen
satte A. spår. Det var den radikale
indepen-denten John Goodwin, som översatte A. och
som gjorde den fulla religionsfrihetens krav
till det för independentismen särskiljande
från alla andra riktningar i England (»A
reply», 1647). I viss mån går ock A. igen i
Cromwells kyrkoordning 1657. På A. byggde
skotten Duraeus sin även till Sverige
utsträckta verksamhet. Hj. H—t.*

A co’nto el. A konto, på avräkning, på
löpande räkning. Ställa, skriva a conto,
uppföra en mottagen betalning (penningar, växel,
varor) på löpande räkning. Jfr Konto.

A’corus ca’lamus, lat. namnet på k a 1 m u
s-r o t (se d. o.).

Aco’sta, Gabriel el. U r i e 1,
portugisisk ädling av judisk börd (omkr. 1590—1647).
Var uppfostrad i katolicismen men övergick
i Nederländerna till judendomen. A. kom
dock snart genom sina frisinnade
åskådningar i strid även med dess officiella
representanter, blev anklagad för ateism,
förlorade sin egendom, misshandlades och
bannlystes. 15 år därefter upptogs han åter
som medlem av synagogan men först efter
en skymflig botgöring. Förbittrad och
förtvivlad sköt han sig. Hans självbiografi
finns utgiven, och Gutzkow har gjort honom
till hjälten i sin tragedi »Uriel A.» (uppförd
även i Sverige).

A co’sti el. C o s t i, it., handelsterm: där,
på er ort, på den plats, dit brevet är ställt.

Acqui [a’k6)i], stad i n. Italien, prov.
Ales-sandria, n. v. om Genua, 16,500 inv. Är även
av svenskar mycket besökt för sina heta
svavelkällor (upp till 75° C). Ischias, reumatism
och gikt behandlas företrädesvis. I A. finnas
en gotisk katedral och ett gammalt slott.
Silkes- och vinodling.

Acquit [aki’], första stöten, genom vilken
en biljardspelare utlägger sin boll för
medspelaren. — P e r el. p o u r a., handelsterm:
ss. kvitto, betalt (på växlar, räkningar).

Acraea, lat. namnet på ett dagfjärilssläkte,
tillhörande familjen Nymphalidae, vars arter
äro försedda med s. k. varningsfärger
(se d. o. och M i m i c r y).

Acränia, Leptocardia el.
Rörhjärtan, den lägsta avdelningen inom
ryggradsdjuren. Se vidare Lansettfiskar.

Acre [él’ka], Acre of land [av lä’ndj,
eng. och nordamerik. ytmått, motsvarar 0,4046?
hektar. — 1 acre = 4,840 kvadratyards = 4
roods. 100 acres = 1 hide.

Acre, S : t J e a n d’ [sä £ä da’kr], se A k k a.

A’cre el. A q u i r y, flod i Brasilien.
Upprinner på gränsen till Bolivia och flyter in i
Purus, biflod till Amasonfloden. Segelbar
ung. 480 km.

A.-territoriet (180,000 kvkm, 104,436
inv., 1920), på gränsen till Bolivia, är rikt på
stora kautschukskogar. Var i början på
1900-talet föremål för häftiga tvister mellan
Bolivia och Brasilien, vilka utjämnades
därigenom, att Brasilien 1903 köpte territoriet
för 2 mill. pd.

Acre’l, släkt, se Achrelius. Olof af
Acrel hette före adlandet 1780 endast Acrel.

Acre’l, Johan Gustav, läkare (1741—
1801). Upptogs som eget barn av
farbrodern, Olof af A., som för att utröna hans
fallenhet för läkaryrket ålade honom att
redan som 13-årig dagligen övervara
förbindningar och operationer på lasarettet. Han
blev regementsfältskär i Malmö 1763, med.
adjunkt i Uppsala 1767 samt 1784 e. o. med.
professor och 1788 innehavare av professuren
i praktisk medicin. Han var känd för
grundlig lärdom och skarpsinnigt omdöme samt
åtnjöt mycket stort europeiskt anseende.

Acre’1, Olof af, läkare (1717 26/n—1806
28/s), broder till I. Acrelius. Studerade någon
tid i Uppsala men drevs av sin brinnande håg
för läkarkonsten och särskilt för kirurgien att
efter den tidens bruk genom enskild
undervisning och inackordering hos någon mera ansedd
fältskär söka inhämta den första kirurgiska
underbyggnaden samt kunde redan vid 21 års
ålder vikariera som stadskirurg i Stockholm.
Ett rikare fält för hans verksamhet och
studier öppnade sig emellertid genom en 1740
anträdd utländsk resa och särskilt genom
anställning 1743—44 såsom överfältskär vid
franska arméns överfyllda sjukhus under
österrikiska tronföljdskriget. Efter
hemkomsten 1744 blev han efter avlagda examina
led. av Kirurgiska societeten i Stockholm och
snart en av stadens mest anlitade läkare. Hans
1745 utgivna skrift »Om friska sårs
egenskaper» är icke allenast den första svenska
vetenskapliga avhandlingen i kirurgi utan ock enl.
den berömde Haller (se denne) den då
fullkomligaste i sitt ämne. Hans inträdestal 1746 i
Vetenskapsakademien om sättet att inrätta
och underhålla ett lasarett gav anledning till
det 1752 öppnade Serafimerordenslasarettet
(nuv. Serafimerlasarettet). Han blev dess förste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:11:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfda/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free