Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acrel, Olof af - Acrelius, Israel - Acridioidea - Acridium - Acrocephalus - Acrochordinae - Act - Acta - Acta academiae Aboensis - Acta apostolorum - Acta diurna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Acrelius—Acta diurna
112
Olof af Acrel. Pastellmålning av G. Lundberg.
överkirurg (i 20 år utan biträde), fick 1755
professors fullmakt och åtog sig dessutom att
hålla offentliga föreläsningar. En av Uppsala
medicinska fakultet 1760 erbjuden
doktorsgrad vägrade han mottaga utan föregången
prövning, som ock ägde rum — en examen,
vars like sällan eller kanske aldrig blivit sedd;
examinanden var A. och examinatorerna
Linné och Rosenstein, tre män som var i sin
vetenskap börjat ett nytt tidevarv i Sverige. A.
blev sålunda den förste »medico-chirurgus» i
Sverige, och därmed började den dittills inom
vårt land skarpa gränsskillnaden mellan
läkare och kirurger att utplånas. 1776
förordnades A. att vara »generaldirektör över
sjukskötseln vid alla lasaretter i riket», och
1780 blev han adlad. Först vid 83 års ålder
nedlade han generaldirektörsbefattningen, och
ännu i sitt 88:de år besökte han dagligen
sina patienter. »På en gång läkare och kirurg,
förenade A.», säger minnestecknaren D. v.
Schulzenheim, »i sällspord fullkomlighet
tvenne vetenskaper, som ofta behöva varandras
biträde och vilkas gemensamma utövning i
senare tider kan anses som en frukt av hans
undervisning och eftersyn. Vad en Rosén v.
Rosenstein var för medicinen i sitt
fädernesland, det var A. för kirurgien. Den
upphöjdes av honom hos oss ifrån nästan ett
hantverk till vetenskap.» Litt.: O. E. A. Hjelt,
»Olof af Acrel, den svenska kirurgiens fader»
(1884). (A. W—dt.)
Acrelius, Israel, präst (1714—1800),
broder till Olof af Acrel. Utövade 1749—56 som
kyrkoherde i Kristine församling i Filadelfia
och prost över de svenska församlingarna i
Amerika en ordnande och nitisk verksamhet.
Ilans »Beskrifning om de swenska
församlingars forna och närw. tillstånd uti det s. k. Nya
Swerige» (1759) utgör en av de förnämsta
källorna för den svensk-amerikanska koloniens
historia. Efter återkomsten till hemlandet
blev han^kyrkoherde i Fellingsbro.
Acridioi’dea, lat. namnet på
gräshoppor (se d. o.).
Acridium, lat. namnet på ett släkte
gräshoppor (se d. o.).
Acrocèphalus, lat. namnet på kärrsång
a r s 1 ä k t e t (se d. o.).
Acrochordinae, lat. namnet på vårt
ormar (se d. o.).
Act [äkt], i engelskt och nordamerikanskt
lagspråk ett beslut av en offentlig
myndighet. Ofta liktydigt med lag eller förordning.
Act of parliament eller Act of c o
n-g r e s s kallas sålunda ett av parlamentet eller
kongressen fattat och av konungen eller
presidenten godkänt beslut, som sålunda fått
kraft av lag. Jfr Bill.
Actofsettle-ment, den av Vilhelm III 12 juni 1701
sanktionerade successionsordningen. Se
England och Storbritannien, historia.
A’cta (lat., plur. av actum, se d. o.),
urkunder, dokument, handlingar. — Lägga ad acta,
lägga till handlingarna, d. v. s. icke taga
någon vidare befattning med saken i fråga. —
Ordet användes ofta som titel på
vetenskapliga samfunds skriftserier.
I Sverige utgivas f. n. »Acta chirurgica
scandinavica», red. av Einar Key; »Acta
der-mato-venereologica», red. av J. Almkvist;
»Acta gynecologica scandinavica», red. av Hj.
Forssner; »Acta mathematica» (se nedan);
»Acta medica scandinavica», red. av I.
Holmgren; »Nova acta regiae societatis scientiarum
Upsaliensis» (se Vetensk apssocieteten i
Uppsala); »Acta oto-laryngologica», red.
av G. Holmgren; »Acta pediatrica» med 1.
Jundell som redaktör; »Acta radiologica», red.
av G. Forssell; »Acta zoologica», red. av N.
Holmgren. — »Acta chirurgica scandinavica»
och »Acta medica scandinavica» utgöra
fortsättningar på »Nordiskt medicinskt arkiv».
A’cta académiae Aboe’nsis (»Abo akademis
handlingar») utges av Åbo universitet sedan
1920 och är fördelad i två avdelningar, en
humanistisk och en naturvetenskaplig. Av den
förra ha hittills utkommit två band, av den
senare ett band (1922).
A’cta apostolörum, det lat. namnet på
Apostlagärningarna i N. T.
A’cta diuTna, »Dagens tilldragelser», voro
ett slags tidningar i Rom, vilkas regelbundna
offentliggörande Caesar lät ombesörja 59 f.
Kr. Dessa tidningar innehöllo
huvudstadsny-heter av större eller mindre vikt, såsom
regeringens och senatens beslut, ämbetsmännens
förordningar m. m. men även notiser om
födda och döda, ingångna och upplösta äktenskap,
tecken och förebud o. dyl. Deras utgivande
fortsattes åtminstone in på 200-talet e. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
