Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Actaea spicata - Acta eruditorum - Acta mathematica - Acta Pilati - Acta sanctorum el. martyrum - Actinia - Actinocamax - Actinomycetes - Action française (tidning) - Action française, Ligue d’ - Action libérale populaire - Action républicaine et socialiste - Actium - Acton - Acton, John Emerich Edward Dalberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Actaea spicata—Acton
114
Actaea spicäta, lat. namnet på
trolldruva (se d. o.).
A’cta eruditörum, Tysklands första
vetenskapliga tidskrift (1682—1782). Grundades av
professor Otto Mencke i Leipzig, räknade
Leibuiz, Thomasius m. fl. av tidens lärdaste
män bland sina medarbetare och åtnjöt stort
anseende som kritiskt organ.
A’cta mathemätica, internationell
matematisk tidskrift, sedan 1882 utg. i Stockholm av
G. Mittag-Leffler. Tidskriften, som
huvudsakligen är ägnad åt den högre matematiska
analysen, åtnjuter statsanslag från Sverige,
Norge, Danmark och Frankrike.
A’cta Piläti, en apokryfisk berättelse om
Jesu dom och död, vilken Pilatus uppgivits ha
sänt till kejsar Tiberius i Rom. A. P. ingår
i det s. k. Nikodemusevangeliet (se d. o.).
A’cta sanctörum el. ma’rtyrum, samling av
berättelser om helgon och martyrer. Den mest
betydande samlingen påbörjades på 1600-talet
av jesuiten Rosweyd i Antwerpen. Bolland
och andra jesuiter (bollandisterna) fortsatte
verket. Första bandet utkom 1643. Till följd
av franska revolutionskriget avbröts arbetet
1794 och återupptogs först 1837. En ny serie
började utges 1845.
Actinia, lat. namnet på sjöanemoner
(se d. o.).
Actinocämax, ett undersläkte av belemniter.
Se B e 1 e m n i t och Kritsystemet.
Actinomycètes, se S t r å 1 s v a m p a r.
Action frangaise, L’ [aksiå’ fräsä’z],
daglig fransk tidning i Paris, organ för det
rojalistiska (orleanistiska) partiet. Uppsattes
1908 med Henri Vaugeois som politisk ledare,
Léon Daudet (se denne) som huvudredaktör
och Charles Maurras (se denne) som
förnämste medarbetare. Till redaktionen hör
ock Jacques Bainville, som skriver i
diplomatiska frågor. Även Jules Lemaitre var på
sin tid medarbetare. Förnämligast till följd av
Daudets och än mer Maurras’ artiklar har
tidningen tilldragit sig en uppmärksamhet och
spridning, vida större än dess verkliga
inflytande. Daudet har gjort sig bemärkt i all
synnerhet genom sina hetsiga invektiv och sina
intensitivt personliga angrepp på offentliga
personligheter, ss. Clemenceau, Briand, Viviani
m. fl. Under världskriget excellerade han i
tyskhets, i avslöjande av verkliga eller
förmenta spioner och »défaitister» (se d. o.).
Han tillskrev sig äran av avslöjandet av
Malvy (se denne) och »Le bonnet rouge».
Maurras, som spelar en verkligt litterär roll
och är en mycket kunnig man samt Daudets
motsats i stil och temperament, hävdar utan
bitterhet men med stor fasthet och talang
monarkismens doktriner. Ths.
Aetion frangaise, L i g u e d’ [lig daksiå’
fräsä’z], fransk rojalistisk (orleanistisk)
partiorganisation. Bildades 1898 under ledning av
Henri Vaugeois och kallades då »Ligue de la
patrie frangaise» men antog 1905 nuv.
be
nämning och blottade då oförbehållsamt sina
rojalistiska syften. Dess huvudorgan är
»Action frangaise» (se föreg.). Partiets yngsta
och oroligaste medlemmar, »camelots du roi».
ha gjort sig ökända genom sitt utmanande
uppträdande och deltagande i skandalösa
gatudemonstrationer. Partiets tronpretendent
är hertig Filip av Orléans (f. 1869; se denne).
Action libérale populaire [aksiå’ libera’1
påpylä’r], en fransk politisk
partiorganisation. Uppstod ur den av en högergrupp i
deputeradekammaren 1900 bildade
sammanslutningen »Action libérale» och antog 1902
ovanstående benämning. Den tillkom på initiativ
av Jacques Piou och Albert de Mun (se
denne), under vilkas ledning den länge
förblev. Syftet var att genom en »entente
cor-diale» med alla oppositionens fraktioner be
trygga »försvaret och erövringen av alla de
medborgerliga, ekonomiska och i all
synnerhet religiösa friheter, som äro nödvändiga för
nationens liv». Den vände sig uttryckligen
mot den antiklerikala lagstiftningen av 1901
och följ, år och mot »frimurarnas,
jakobiner-nas och socialisternas tyranni». Dess kamp
för en proportionell fördelning (répartition)
av skolfonden, en representation grundad på
yrken (representation professionelle) och
proportionella val (représentation proportionelle)
har förskaffat partiet namnet »De tre r:ns
parti.» Dess officiella språkrör är det
inflytelserika »L’écho de Paris», som redigeras av
Henry och Paul Simond och bland vars be
märkta medarbetare äro Maurice Barrès och
signaturen Pertinax (A. Geraud, se denne)
A. 1. p., som är ett av de bäst organiserade
franska partierna, gick vid valen 1919 i hop
med de konservativa. Dessa allierade vunno
då 46 nya platser och ha i nuv. kammaren
tills. 111 led. Ths.
Action républicaine et socialiste [aksiå’
re-pyblikä’n e såsiali’st], fransk politisk
partigrupp. Bildades 1920 som en
sammanslutning av yngre deputerade från nästan alla
partier, från det katolska till det
republikanskt socialistiska. Gruppen önskar arbeta
utan hänsyn till partilinjerna och har
uppsatt sociala reformer främst på sitt program.
Dess ledare är Jean Fabry, och den har i nuv.
kammaren 48 led.
A’ctium, stad och udde i grek, landskapet
Akarnanien. Se Aktion.
Acton [ä’ktan], förstad till London, v. om
Hammersmith, i gresk. Middlesex. 61,314
inv. (1921). Fabriker för motordelar,
maskiner, aeroplan.
Acton [ä’ktan], John Emerich
Edward Dalberg, lord A., eng. historiker
(1834—1902), sonson till följ. Var en av
ledarna för de liberala katolikerna i England.
A., som under sex år varit lärjunge till
Döl-linger i München, ogillade avgjort påvens
syllabus 1864 och uppträdde 1870 med skärpa
mot ofelbarhetsdogmen. Var en nära vän till
Gladstone, som 1896 gjorde honom till pär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
