Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adam, Albrecht - Adam, Juliette, f. Lamber - Adam, Paul - Adam, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Adam
120
Österrike, i fälttåget mot Ryssland 1812 och
i österrikarnas fälttåg i Italien 1848—49. De
ryska och italienska fälttågen gåvo honom
motiv till ett stort antal målningar, det förra
även till en svit av 100 litografier, utgiven
1827—33 under titeln »Voyage pittoresque et
militaire de Willenberg en Prusse jusqu’ä
Moscou». Han utförde även historiemålningar,
porträtt, häststudier m. m. — A. var en av
sin tids bästa batalj- och hästmålare; även
ur taktisk synpunkt äro hans arbeten ofta
intressanta. På äldre dagar samarbetade han
ofta med sina söner, av vilka Eugen A.
(1817—80) gjorde sig känd genom förträffliga
målningar från österrikarnas fälttåg i Italien
1859 och fransk-tyska kriget 1870—71.
Adam [adä’], Juliett e, f. Lamber,
fransk skriftställarinna (f. 1836). Hennes
politiska och litterära salong var på 1870-talet
mycket inflytelserik såsom samlingsplats för
Gambetta och hans meningsfränder samt har
betecknats som »republikens födelseort».
Ivrig patriot och republikan, utgav hon 1879—
99 tidskriften »La nouvelle revue», och
hennes intressanta memoarer, »Mes premières
armes littéraires et politiques» och »Mes
sentiments et nos idées avant 1870» (7 bd, 1904—
10), innehålla talrika brev från samtida
ryktbarheter. Hon ivrade för fransk-ryska
alliansen och omhuldade revanschtanken. A. skrev
eller medverkade till de under pseudonymen
Comte Paul Vasili utgivna
uppseendeväckande nutidsskildringarna »La société de Berlin»,
»de Vienne», »de Londres», »de Paris» etc.,
varav flera översatts till sv. (»Från Berlins
salonger» etc.). 1912 utgav hon »Impressions
frangaises en Russie» samt senare
»Chréti-enne» (1913) och de av världskriget föranledda
skrifterna »L’heure vengeresse des crimes
bis-marekiens» (1915), »Guillaume II 1890—99»
(1917) och »La vie des äines» (1919). Litt.:
A. Elliott, »Madame Adam» (1922).
Adam [adä’], Paul, fransk romanförf.
(1862—1920). Blev med anledning av sin
rika men otyglade fantasi och det elementärt
naturkraftiga i sin vittra alstringsförmåga
kallad nutidens Balzac.
Hans romaner äro
fulla av liv samt
röja grundligt
ka-raktärsstudium och
blick för miljön. Han
började som ytterlig
naturalist med en
roman »Chair molle»
(1885), vilken
åtalades men frikändes.
Tills, m. J. Moréas
och G. Kahn
uppsatte A. senare
tidskriften »Le
sym-boliste» och
fram
trädde som en av symbolismens tidigaste
förkämpar. Bland hans tidigare romaner må
nämnas »Le mystère des foules», en studie av
boulangismen (1895), och »Lettres de
Ma-laisie» (1897), en fantastisk-satirisk skildring
av den kommande kollektiviststaten. 1899—
1903 utgav han den »heroiska tetralogien»
från tiden 1810—40, omfattande »La force»,
»L’enfant d’Austerlitz», »La ruse» och »Au
soleil de juillet». 1900 utgav han den
bysantinska romanen »Basile et Sophia» samt
senare ett flertal romaner, bl. a. »Le trust»
(1910) och »Stéphanie» (1913). Under
världskriget deltog han ivrigt i den patriotiska
propagandan, bl. a. genom »Dans l’air qui
tremble» (1915), »La terre qui tonne» (1917).
Utgav kort före sin död »Reims dévastée» och
»Le lion d’Arras». Litt.: C. Mauclair, »P. A.»
(1922). Ths.
Adam [ä’dem], Robert, eng. arkitekt
(1728—92). Tills, m. sin broder James (d.
1794) utförde han i alla delar av England
talrika enskilda och offentliga byggnader.
Vestibul på Kedleston Hall.
främst herresäten och förnäma stadshus för
högadeln men också enklare privathus. Bland
hans arbeten märkas Lansdowne house (avb.
vid art. London) och de under namnet
Adelphi (»bröderna») bekanta kvarteren
mellan Strand och Thames i London, herresätet
Keddleston hall i Derbyshire och
universitetsbyggnaden i Edinburgh (avb. vid d. o.). Hans
stil är en egenartad och behagfull nyantik,
särskilt påverkad av hans studier i romersk
arkitektur. I behandlingen av interiören, både
i fråga om rummens proportioner, fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
