Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aemilius Paullus, ätt - Aeneas - Aeneasråttan - Aeneiden - Aenigmatit - Aeolus - Aepyornis - Aequer - Aera - Aerarii - Aerarium - Aereboe, Friedrich - Aerenkym, Luftvävnad - Aerob - Aerobat - Aerobatik - Aerobomb - Aerodrom - Aerodynamik - Aerofon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Aeneas—Aerofon
192
konsul, stupade 216 f. Kr. i det för Rom
olyckliga slaget vid Cannae. Hans liknämnde son,
en framstående fältherre, besegrade den
ma-kedoniske konungen Perseus vid Pydna 168
f. Kr. och bragte därigenom kungariket
Ma-kedonien under Roms välde. En son till
denne Lucius A. P. vid namn Publius A. P.
upptogs i en annan släkt och blev berömd
under namnet Scipio Africanus d. y. (se denne).
Aeneas [e-] (grek. Aineias), son till Anchises
och gudinnan Afrodite, tillhörde enligt
Home-ros en av Tröjas förnämsta släkter och var
dess tappraste kämpe näst Hektor. I striden
mot Diomedes räddades han, förtäljer Iliaden,
av Afrodite och Apollon, i striden mot
Akilles av Poseidon.
Senare sagor, sammanfattade av Virgilius i
»Aeneiden», berätta Aeneas’ öden efter Tröjas
förstöring. Ur den brinnande staden
lyckades han rädda Tröjas husgudar (penater), sin
gamle fader Anchises, som han bar på sina
skuldror, och sin lille son, Ascanius, senare
kallad lulus. Under långa, irrfärder sökte
han sig ett nytt hem på flera olika platser
men tvangs alltjämt att draga vidare mot
ovissa öden. I Kartago, dit han stormdrivits,
sökte drottning Dido kvarhålla honom, men
på den högste gudens bud måste A. draga,
vidare. I Cumae (Italien) rådfrågade han en
berömd sibylla och nedsteg med henne till
underjorden, där han bl. a. fick veta sin ätts
kommande storhet. Därefter anlände A. till
Latium, där Latinus, konungen i Laurentum,
ville giva honom ett stycke land och sin
enda dotter, Lavinia. Emellertid var Lavinia
redan lovad åt en inhemsk furste, Turnus.
Förbittrad över förlusten av sin trolovade,
började denne ett krig mot främlingarna, i
vilket Latinus tvangs att deltaga. Efter flera
strider nedlade slutligen A. sin medtävlare
i tvekamp, varefter överenskommelsen
mellan honom och Latinus bragtes till
fullbordan. Hans son grundläde sedan staden Alba
longa, från vilken romarna sades härstamma.
Litt.: A. Förstemann, »Zur Geschichte des
Aeneasmythus» (1894).
Aenèasråttan [e-], Dide’lphys murlna, en i
Guyana allmän gråbrun pungråtta med
förkrympt pung. Honan uppgives bära sina ungar,
sedan dessa blivit tillräckligt utvuxna för att
kunna lämna spenarna, på ryggen, varvid
dessa, för att hålla sig fast, slå sina
gripsvan-sar om moderns framåtböjda svans. Därav
härleder sig namnet (se Aeneas).
Aeneiden [e-], lat. Aenèis, berömt fornrom.
epos, se Aeneas och Virgilius.
Aenigmatit [e-], ett triklint kristalliserande
amfibolmineral (se d. o.), i kemiskt hänseende
karakteriserat genom halt av alkalier och
titan.
Aeolus, se A i o 1 o s.
Aepyo’rnis [e-], en numera fullständigt
utdöd grupp bland de strutsartade fåglarna,
Ratitae, som fordom levde på Madagaskar.
Den största arten var omkr. 210 cm hög och
dess ägg 34 cm långa och över 22 cm breda.
Aequer, ett ö. om latinerna bosatt
fornita-liskt bergsfolk, som under mer än ett årh.
bekrigade Rom och först i andra
samnitkri-get (omkr. 300 f. Kr.) fullständigt
underkuvades.
Aera [e-], lat., tidräkning; tidevarv.
Aerärii [e-], lat., i det forntida Rom, enligt
Servius Tullius’ författning, den lägsta
klassen av medborgare. Erlade ej vanlig
förmögenhetsskatt utan endast en viss
kapitations-avgift och voro uteslutna från rösträtt och
ämbeten samt fingo ej göra krigstjänst.
Medlemmar av de gynnsammare ställda klasserna
kunde till straff för begångna förseelser bliva
av censorn nedflyttade bland a.; stundom
dömdes sådana a. även till krigstjänst under
förödmjukande förhållanden.
Aerärium [e-], romarnas offentliga
skattkammare, i Saturnus’ tempel. Den förvaltades
av kvestorerna under senatens överinseende.
Se vidare F i s c u s.
Aereboe [ä’rebö], Friedrich, tysk
jord-bruksekonomisk författare (f. 1865),
professor i jordbruksekonomi i Breslau 1904,
Bonn-Poppelsdorf 1906, Berlin 1910 och i
Hohen-heim 1919. Bland hans arbeten märkas:
» Landwi rtschaf tliche Rentabilitätsf ragen »,
»Landwirtschaftliche Buchführung», »Beiträge
zur Wirtschaftslehre des Landbaues»,
»Hand-buch der landwirtschaftlichen Taxationslehre».
Aerenkym, Luftvävnad, en
klorofyllfri, svampartad cellvävnad, med mycket stora
intercellularrum, som finnes i stammens nedre
del hos sump- och vattenväxter, särskilt
starkt utvecklad hos vissa tropiska växter,
t. ex. Jussieua (fam. Oenotheraceae). A. finns
även hos några svenska sumpväxter, t. ex.
strandklo, Lycopus.
Aerob [-rä’b], organism, som för sin
livsprocess förutsätter luftens fria syre. Se
vidare Andning, Anaerob och B a k t
e-r i o 1 o g i.
Aerobät, luftspringare, luftkonstnär,
lindansare.
Aerobatik, konsten att kunna göra mer
eller mindre invecklade rörelser i luften.
Aerobo’mb, en med spräng- eller brännbara
ämnen laddad bomb (projektil), avsedd att
kastas eller skjutas från »station» i luften
(ballong, luftskepp, flygplan). Uppfanns i
Österrike omkr. år 1840. Dylika bomber fingo
stor användning i världskriget 1914—18. Se
Flygbomb.
Aerodröm, byggnad eller etablissemang för
luftfartstjänst, flygplats.
Aerodynamik, se Aeromekanik.
Aerofön, en särskilt inom flygväsendet
använd apparat för förstärkning av genom
densamma uppfångat ljud. Hittillsvarande
konstruktioner växla betydligt men grunda sig
samtliga på tillämpning av mikrofonprincipen
(använd även inom telefonien), vanligen i
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
