Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afganistan - Naturförhållanden - Näringar - Förbindelseleder - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Afganistan (Näringar-—Befolkning)
206
Heri-rud i västra A. bryter sig väg norrut
genom bergen, bildar delvis gräns mot Persien
och sinar ut i sanden. Även Murghab lämnar
A. med nordlig riktning och sinar ut i
Turke-stans sand. En
synnerligen vattenrik
flod är Kabul i ö.,
som mynnar ut i
Indus. Klimatet äi
utpräglat
kontinentalt med stora
temperaturskillnader
mellan dag och natt
och i synnerhet
mellan vinter och
sommar.
Nederbörden är obetydlig
och faller mest om
hösten och vintern
Bergen äro kala och
branta, endast på
sluttningarna
bevuxna med
barr-och lövskog. I de
breda floddalarna
är
trädvegetationen mycket
sparsam. I övrigt äro
höglandsområdena mest stäpper eller öknar,
såsom saltöknen Registan ö. om Hilmend.
Näringar. Alltsedan gamla tider är det
afganska Turkestan uppodlat kulturland;
talrika kanaler föra där flodernas vatten ut
över fälten. Detsamma gäller Heri-ruds
dal. Huvudort är här Herat, med en
omgivning, som liknar en enda trädgård. Även
söderut ha konstanläggningar för
bevattning vunnit stora områden från stäppen
och öknen till kulturen. Särskilt är trakten
kring Kandahar i s. ö. ett viktigt
jordbruksdistrikt. Kabuldalen i ö. är en romantiskt
skön dal med mycket fruktbar jordmån.
Många trakter av A. lämna två skördar
årligen. Om våren skördas vete, korn och lins,
om hösten ris, hirs, tobak, betor och majs.
I Heri-ruds dal odlas även opium och
bomull. Egendomlig för A. är den storartade
fruktträdsodlingen. Härliga druvor och
aprikoser exporteras i stora mängder till Indien,
och frukt är en huvudföda för befolkningen.
Såsom ett strängt muhammedanskt land
har A. ingen vinberedning. Koppar, järn,
guld, silver och ädla stenar finnas men
bearbetas föga. Boskapsskötsel är
huvudnäring för en stor del av befolkningen. Får
hållas över hela landet och utgöra A:s
förnämsta boskapsslag. En varietet av
fett-svansfåret har sitt hemland i A.; dess
ymniga fett ger invånarna en ersättning för
smör, och dess kött utgör deras
huvudsakliga föda. Utom får hållas nötboskap,
hästar, kameler, getter och hundar. Ull
ut-föres från Herat och Kandahar men
kommer framför allt till användning inom
landet. Viktiga exportartiklar äro fårskinn
och fårskinnspälsar, sidenvaror och mattor.
Herat är en välkänd nederlagsplats för
Centralasiens mattor. Drogen dyvelsträck
(Ferula asa foetida) är som utförselvara till
Indien och Europa
av stor ekonomisk
betydelse.
Exporten till Indien 1919
—20 belöpte sig
till 1,975,000 pd st.
(omkr. 35,462,500
kr.), importen
därifrån till 1,607,000
pd st. (omkr. kr.
28,122,500),
exporten till Bochara till
omkr. 4 mill. rubel
(nära 8 mill. kr.),
likaså importen
från Bochara.
Förbindelseleder.
Ingen av A:s
floder är segelbar, och
järnvägar saknas.
Telefon finns
mellan Dacca, nära ö.
gränsen, Jalalabad
och Kabul, sam-
manlagt 219 km. Handeln går på de urgamla
karavanvägarna: från Kabul över
Khaibar-passet till Indien, där järnväg möter vid
Peshawar; vidare från Kabul över
Bamian-passet (5,000 m ö. h.) till Bochara (järnväg
från Amu-darja) eller över Herat till
Persien (Meschched); till ryska Turkestan (Merv)
genom Babapasset och Murghabdalen
(järnväg från gränsen); vägen från Kandahar
över Bolanpasset till New Chaman och
Quetta är förenad med indiska järnvägen.
För främlingar är A. nära nog stängt.
Befolkning. Den härskande delen av
befolkningen tillhör den iranska gruppen av den
ariska folkstammen och kallar sig själv pastun
(se d. o.). Den är starkt uppblandad med
persiska, indiska, semitiska och turkiska
element. Enligt eget påstående äro de härskande
afganerna (de s. k. duranierna) avkomlingar
av de judiska stammar, som Nebukadnessar
bortförde i fångenskap till Medien. Afganen är
utmärkt av en hög kroppsväxt med mager figur,
energiska drag, rikligt svart hår och skägg.
Kvinnorna äro knappast vackra. Afganerna
äro uppdelade i ett stort antal stammar; den
märkligaste, ur vilken ock dynastien
framgått, är duranistammen i s. v. A. Andra
stammar äro de turkiska ghilsaierna på den ö.
högplatån, aimaker (se d. o.) och tadjiker (se d. o.)
västerut, de mongoliska hazaraerna mitt i
landet, ösbeger i Turkestan, kirgiser i landskapet
Wakhan och afrider i och omkring
Khaibar-och Kohatpassen vid gränsen mot Indien.
Språket kallas pasto; skriften är arabisk. Det
officiella språket är persiskan. Nio tidningar
utgivas, varav fyra i Kabul.
Afganerna äro ett krigiskt herde- och
Afganistan
SkaIa,l:20mfll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
