Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Upptäcktshistoria - Afrikand - Afrikander-Bond (the Bond) - Afrikanska fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Afrikand—Afrikanska fornläinningar
240
Inom mera begränsade delar av kontinenten
har Nordafrika, särskilt det franska
kolonial-och intresseområdet, under de senare tjugu
åren varit föremål för ett stort antal resor,
som, ehuru ofta föranledda av rent militära
ändamål, lett till vidgad geografisk,
etnografisk och allmänt naturvetenskaplig kännedom
om området. I ö. Marocko har L. Gentil gjort
flera betydande resor. Ett länge hyst
önskemål förverkligades beträffande Sahara, då
juldagen 1921 en fransk kolonn under kapten
Augéras från Algeriet mitt i öknen kom i
förbindelse med en kolonn under major Lauzanne,
som startat från Atar i Mauretanien. I
turistsyfte ha fransmännen börjat göra
automobil-färder genom öknen. I ö. Nordafrika har
huvudsakligen Egypten varit föremål för
arkeologiska resor. Till ö. Centralafrika har ett
betydande antal färder, ofta av stort intresse,
företagits, varvid flera bestigningar av de
höga bergen ägt rum. Så besöktes K ibo och
Meru 1904 av Uhlig, Gungert och Jäger. 1906
bestegs Ruwenzori av hertig Luigi av Abruzzi,
1908 av Adolf Friedrich av Mecklenburg;
Kilima-ndjaro, Kenia, Ruwenzori och
Albert-sjön besöktes 1908—09 av geologen Alluaud,
Ruwenzori av en av British museum utsänd
expedition, Kenia och Elgon m. fl. av A.
Berger och de Bary, brittiska Uganda av H. Bell
och H. B. Lewin, brittiska Njassaland av F. H.
Hardy m. fl. Tyska Östafrika utforskades
etnografiskt av Weule (1906—07). Bland de
många jaktfärderna till Östafrika märkes
Roosevelts 1909—10.
Litt.: P. Paulitschke, »Die geographische
Er-forschung des afrikanischen Continents»(1880);
R. Brown, »The story of Afriea and its
explo-rers» (1892—95, sv. övers. 1897); A. Sharpe,
»The backbone of Afriea» (1921). Se vidare de
särskilda upptäcktsresandenas biografier.
Afrika’nd, i Sydafrika benämning för där
född vit. Vanligen användes ordet blott om
den del av befolkningen, som räknar sin
härkomst från holländska invandrare.
Afrika’nder-Bond (ofta endast t h e B o n d),
en politisk sammanslutning från 1880-talet av
det holländska folkelementet i brittiska
Sydafrika i syfte att väcka afrikandernas (se d.
o.) nationalkänsla och åvägabringa ett enat
Sydafrika under egen flagg. Under ledning
av J. H. Hofmeyr vann det särskilt i
Kap-kolonien stor betydelse. Under boerkriget var
förbundet officiellt neutralt men
sympatiserade uppenbart med boerna. Efter kriget
om-bildades det 1902 och gick snart upp i det
Sydafrikanska partiet (se d. o.).
Afrikanska fornlämningar. Afrika har
genomlevat en lång stenålder, såväl en äldre
som en yngre, men av bronsåldern har man
knappt några spår utom i Egypten, där den
var rikt utvecklad och varade ned till det nya
rikets tid. I övriga delar av Afrika synes
järnåldern direkt ha efterträtt stenåldern. När de
stora upptäckterna i Afrika började på
1400-talet, funno européerna järnet i allmänt bruk.
Stenredskap och stenvapen ha endast använts
av bubefolket på Fernaudo Péo och av
busch-mäunen i Sydafrika ännu på 1800-talet.
De förhistoriska fynden i Afrika fördela sig
på två stora områden, det ena i Nordafrika
ned till Guineakusten och Kongo, det andra
i Sydafrika upp till Sambesi.
Den äldre stenåldern är karakteriserad
huvudsakligen genom s. k. handkilar (coups de
poing) av flinta, kvartsit och andra stenarter,
vilka i mängd påträffats i Alger och Oran, i
Flintyxa. Transvaal.
Egypten och Somalilandet samt s. om Sambesi.
De flesta paleolitiska redskap, som hittats i
n. ö. Afrika, härstamma från berg- och
ökentrakter, där de anträffas liggande på
markytan. 1921 gjordes i en grotta vid Broken hill
i n. Rhodesia, 150 km n. om Sambesis biflod
Kafue, fyndet av en människoskalle, som i hög
grad påminner om neandertalkraniet från La
Skallen från Broken hill.
Chapelle-aux-eaints. Den hittades jämte ben
av nu levande fauna och synes antyda, att
neandertalmänniskan, sedan hon utdött i
Europa, länge fortsatt att existera i Afrika.
Största delen av de stenföremål (av flinta
m. m.), som hittats i Sahara, Sudan och det
tropiska Västafrika, tillhör den yngre
stenåldern. Huru långt ned i tiden denna sträckt
sig, kan ej ännu bestämmas. Pilspetsar, spån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
