Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrikanska fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Afrikanska fornlämningar
242
Dös med dubbel Btenkrets. Algeriet.
och skrapor äro vanliga i Sahara och vid
Nordafrikas västkust, slipade yxor (trindyxor och
yxor med spetsoval genomskärning) äro kända
från hela Nordafrika men särskilt vid Guineas
kust. Infödingarna känna ej deras
användning utan betrakta dem som »åskviggar».
S. k. mikroliter, stenskärvor, som insatts som
eggar i redskap, ha påträffats i Sahara och
Nigerområdet. I Egypten användes
stenredskap ännu långt in i historisk tid, och enstaka
föremål, som äro kända från
det fördynastiska Egypten,
brukas ännu i dag hos
tuareg-stammarna i Saharaöknen, t.
ex. armringar av sten och
stenar för sädesmalning.
I Marocko, Algeriet och ö.
därom fram till Barka finnas
i tusental megalitiska gravar
i form av dösar och
stenkrat-sar jämte enstaka resta
stenar och s. k. triliter: en sten
lagd horisontalt på två andra upprättstående.
En del gravar äro tornformade och ha rund
genomskärning. I Nordafrika finnas jämväl
olika slags klipp- eller grottgravar. Ett annat
område med talrika egendomliga stengravar
ligger i Nubien och längre mot s.
I sitt yttre utseende ansluta sig de
nordafrikanska megalitgravarna till motsvarande
gravformer i Västeuropa. Man har förmodat,
att dösar en gång funnits även i Egypten och
att pyramiderna voro förfinade ättlingar av
Nordafrikansk hällristning.
dem. De afrikanska dösarna synas tillhöra
olika perioder, en del dock, som innehållit
stenredskap eller kopparföremål, måste
säkert tillskrivas stenåldern. I Algeriet och mot
s. ned till Ahaggar i Sahara finnas talrika
hällristningar, till en del framställande
sammanhängande scener. I regeln avbildas
djur, dels mestadels utvandrade, såsom
noshörning, elefant, lejon och struts, dels utdöda,
såsom Bubalus antiquus, en nötkreatursart
med väldiga horn. Dessa ristningar synas
åtminstone delvis gå tillbaka till tidig neolitisk
tid. Emellertid ses även yngre framställningar
av kameler, ryttare till häst med runda
sköldar o. s. v.
Ruin vid Dhlo-Dhlo i Rhodesia.
Hällristningar och hällmålningar äro även
kända från Sydafrika, där de tillskrivas
busch-männen (se B u s c h m ä n), samt från
Östafrika (Victoria njansa och Tanganjika) och
Nildalen (vid Assuan). De äro alster av en
naturalistisk jägarkonst och torde vara av en
högst växlande ålder. Vid Saharas sydkant
ligga s. k. berbergravar, stensättningar, som
ofta ha en rest sten vid nord- och en vid
syd-ändan; troligen har muhammedanskt
inflytande gjort sig gällande. Ännu yngre äro
förmodligen de hövdinggravar i form av
sten-rösen och väldiga jordhögar, som förekomma
på Nigerplatån och i det egentliga Sudan.
Till Afrikas intressantaste fornlämningar
(frånsett i Egypten, se d. o.) höra ruinerna vid
Trilit. Tripolis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
