Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aftit - Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Af tit—Aftonbladet
248
Aftit, en till prydnadsföremål använd,
guldliknande legering av 800 d. koppar, 170 d.
guld, 25 d. platina och 10 d. volfram.
Aftonbladet, daglig politisk tidning,
utgi-ves i Stockholm sedan 6 dee. 1830.
Grundläggaren, L. J. Hierta (se denne), avsåg att
skapa ett lättläst och oberoende organ för de
liberala åskådningarna, som just då efter
julirevolutionen i Frankrike segerrikt
framträng
Först* lidan av Aftonbladet» första nummer. Något mindre än halv naturlig storlek.
de över hela Europa. Tidningen vann snabbt
en vidsträckt läsekrets. Den utmärkte sig
genom en icke förut känd fullständighet i
meddelandet av in- och utländska nyheter och
ett lätt, behagligt och roande skrivsätt men
banade sig framför allt väg såsom
liberalismens stridbara huvudorgan. Dess
framträdande blev av största betydelse för den
periodiska pressens utveckling i Sverige samt
följdes av en glansperiod för bladet. Med stor
slagfärdighet riktade A. ofta hänsynslösa
an
fall mot den högre förvaltningen och Karl
Johans inkonstitutionella styrelse, försvarade
med värme humanitära och frisinnade liberala
reformer och underhöll med aldrig sviktande
gott humör en skarp polemik mot politiska
motståndare inom pressen. Förföljelser från
de maktägandes sida genom åtal och
upprepade (ända till 14) »indragningar» av tidningen
under åren 1835—38 (se
Indragningsmak te n)
besvarades av Hierta med
tidningens
utgivande under lätt
förändrad namnform,
varjämte han till
sitt personliga skydd
tillgrep det s. k.
ansvaringssystemet.
A. blev under
Hier-tas 21-åriga ledning
(till 1851) landets
största, mest lästa
och inflytelserikaste
tidning och har
därigenom väsentligen
bidragit till alla
under denna tid
genomförda viktiga
reformer. Betecknande
är skalden Tegnérs
bekanta benämning
på A.: »svenska
folkets bibel». Bland
mera framstående
medarbetare i A.
under Hiertas
ledning förtjäna
nämnas: K. J. L.
Alm-quist, N.
Arfwids-son, M. J.
Crusen-stolpe, S. A.
Hedlund, Gustav Hierta,
A. Lindeberg, A.
Möller, H. B.
Pal-mær, K. F.
Ridder-stad, K. H. Rydberg,
Georg Scheutz, H.
O. Schönbeck, O. P.
Sturzen-Becker och
J. P. Theorell.
Vid ingången av
år 1852 övertogs
förlagsrätten till A. av
ett konsortium,
kal
lat »magistrarnas». Huvudredaktör för
»magistrarnas» A. var K. F. Bergstedt (se denne)
1852—55, därefter P. E. Svedbom (se denne)
till sitt frånfälle 1857. Så följde Aug.
Sohl-man (se denne), under vilken A. under den
samtidigt inbrytande nya liberala eran på
nytt vann en ledande ställning och fick en ny
glansperiod i kampen för den dåtida
liberalismens idéer: för representationsreform, human
lagstiftning, näringsfrihet,
folkhögskoleväsende, frivillig folkbeväpning o. s. v., på vilka
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
