Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Aftonbladet
250
råden A. verkade banbrytande. Det blev även
huvudorganet för den skandinaviska rörelsen
och vann starka förbindelser i Danmark,
Finland och Norge. Efter
representationsreformens genomförande kom A. efter hand i allt
starkare motsättning till det i Andra
kammaren härskande lantmannapartiet på grund av
meningsskiljaktigheter i kultur- och
försvarsfrågor m. m. och stod under Sohlmans senaste
år närmast den s. k. centern eller
»intelligensen», särskilt i nämnda frågor. Det bibehöll
dock sin folkliga läggning.
Efter Sohlmans 1874 timade död blev Adolf
Hedin (se denne) huvudredaktör, i vilken
befattning han kvarstod till 1876. Hedin ledde
tidningen i frisinnad och försvarsvänlig
riktning. Därefter följde P. A. Gödecke (se
denne; till 1879) och J. R. Spilhammar (se
denne; till 1884). Under denna tid
orienterade sig A. mer och mer åt det rent
konservativa hållet och förlorade därunder delvis sin
forna ställning. Tidningen återgick
emellertid till mera liberal färg, då aktiemajoriteten
1884 övertogs av arvingar till L. J. Hierta
med G. Retzius (se denne) som tidningens
re-daktionsdirektör (till 1887), och den vann ökad
betydelse genom publicistisk och ekonomisk
reorganisation. 1887 överlämnades det
redaktionella chefskapet åt E. Beckman (se denne).
Från dec. 1890 till april 1921 var Harald
Sohlman (se denne; son till August Sohlman)
tidningens huvudredaktör. A. vann under
denna tid en vidgad och mycket bred grund för
sitt publicistiska inflytande, bl. a. genom en
från 1892 utgiven veckoupplaga (efter 1897
halvveckoupplaga), vilken blivit en av
Sveriges mest spridda tidningar. Därtill kom 1896
—1913 den billiga morgontidningen »Dagen»
(se d. o.), som utgavs i förbindelse med A.
Politiskt anslöt sig A. under H. Sohlman
till den allmänna liberala ståndpunkten, som
tidningen hävdade i en folklig anda samt
under skarp motsättning mot socialismen.
Den tog efter hand avstånd från den radikala
gruppen inom det liberala partiet, särskilt i
försvarsfrågan m. fl. spörsmål, och sökte sedan
draga partiet med sig till samverkan med
högern för ett stärkt försvar och, under norska
krisen, för ett mera kraftigt hävdande av
Sveriges rättigheter, något som i viss mån
lyckades. Därefter ha A:s och den nutida
högerns ståndpunkter alltmer närmat sig
varandra. A. uppsade ock 1914, då
tidningen energiskt stödde den livliga aktionen
i försvarsfrågan, förbindelsen med den
liberala vänstern i anledning att alltmer
framträdande skiljaktigheter med densamma.
Betydelsen för Sverige av ett fritt Finland och
faran av det tsaristiska Rysslands planer
mot väster voro under världskriget främst
bestämmande för A:s gent emot
centralmakterna sympatiska hållning.
Skandinavisk samling hävdades starkt. För
tidningsföretagets organisation och ekonomiska
utveckling har dess dåv. ekonomidirektör, Arv.
Sohlman (1892—1921; se denne), nedlagt
verksamt arbete.
Aktiemajoriteten i tidningsbolaget, som
sedan 1907 innehafts av Harald och Arv.
Sohlman, såldes i jan. 1921 till ett konsortium,
som till huvudredaktör antog fil. dr Verner
Söderberg (se denne), vilken särskilt ägnade
ingående och sakkunnig uppmärksamhet åt de
skickelsedigra utrikespolitiska tilldragelserna.
I nov. 1922 återgick aktiemajoriteten till
nämnda medlemmar av familjen Sohlman. V.
Söderberg avgick 15 febr. 1923 och
efterträddes av f. statsrådet, överdirektören P. E.
Lindström (se denne) såsom huvudredaktör med
tidningens förutvarande redaktionschef, T.
Te-lander, såsom redaktör och ansvarig utgivare.
A. utgår numera, i flera upplagor:
huvud-uppl., närmast avsedd för Stockholm, en
billigare landsortsuppl. samt den likaledes för
landsorten avsedda halvveckouppl. Såsom
bilaga till postprenumeranterna medföljer
»Lantmannabladet», som utövat gagneligt
inflytande i jordbrukstekniskt avseende, och
som bilaga till Stockholms- och
landsortsuppl. samt — i huvudsak — halvveckouppl.
den kolorerade tidningen »Brokiga Blad».
Halvveckouppl. leddes (1889—1911) närmast
av A:s dåv. redaktionssekr. G. A. Aldén och
därefter av K. A. Hagberg (se dessa).
Bland övriga medarbetare i A. under de
senaste 70 åren må (i bokstavsordning)
nämnas: Alfhild Agrell, Arv. Ahnfelt, S. A.
An-drée, F. Bætzmann, R. G:son Berg, K. v.
Bergen, D. Bergström, G. Björlin, Aug. Blanche,
T. Blanche, V. v. Born, G. Brändes, Fredrika
Bremer, Edv. Bäckström, Beyron Carlsson,
Maria Cederschiöld, G. Cederström, V. F. A.
Dalman, L. Dietrichson, A. V. Dufwa, K.
Ekgren, A. Flodman, Emilie Flygare-Carlén,
G. af Geijerstam, O. Granberg, J. A.
Gripen-stedt, R. Gustafsson, Hugo Hamilton, F. och
T. Hedberg, Ad. Hedin, Sven Hedin, H.
Hjal-marson, Harald Hjärne, Erik Hägg, A.
Jeur-ling, V. Langlet, Joh. Leffler, Oskar
Le-vertin, A. Lille, N. Linder, Ad. Lindgren,
Hellen Lindgren, K. Lindhagen, Kl. Lundin,
J. Mankell, P. F. Mengel, V. Millqvist, F.
och V. Moll, E. V. Montan, O. Montelius,
G. Nordensvan, S. Palme, E. v. Qvanten, K.
Rosenblad, V. Rydberg, Marie-Sofie Schwartz,
O. Serrander, V. Spångberg, J. Stadling, K.
Starbäck, O. P. Sturzen-Becker, E. Svensén,
P. R. Tersmeden, E. Thyselius, L. Tingsten, R.
Wall, E. Wallis, K. Wallis, Josefina
Wetter-grund (Lea), F. Vetterlund, H. Wieselgren,
O. v. Zweigbergk, A. F. Åkerberg och O.
V. Ålund.
A. har sedan slutet av 1870-talet eget
bok-och accidenstryckeri samt fick 1893 egen
anstalt för etsning av klichéer ävensom
stero-typgjuteri. Sedan 1888 är A:s officin förlagd
i en för tidningens räkning uppförd byggnad,
Klara V. Kyrkog. n:o 7; 1919 inköptes även
huset n:o5 Klara V. Kyrkog. A:s officin, som
erhöll sin första rotationspress 1889, äger nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
