Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agadir - Agadiraffären - Aga kan III - Aga-ljus - Agalmatolit, Kinesisk täljsten - Agama - Agamemnon - Agami, Trumpetfågel - Agamider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agadir—Agamider
Agadir, hamnstad i s. v. Marocko vid
Atlantiska oceanen, s. om Kap Ghir; provinsen
Sous; omkr. 1,500 inv. A. är v. Marockos
bästa hamn, som likväl sedan länge råkat i
förfall. Förut ganska obemärkt, blev A.
plötsligt världsbekant sommaren 1911 genom
den s. k. A.- affären (se följ.).
Agadiraffären. Frankrikes ockupation av
Marockos huvudstad Fez maj 1911
framkallade stor förbittring i Tyskland, som förklarade
den vara en kränkning av Algecirasavtalet
1906 (se Marocko, historia). I juli 1911
avsände Tyskland kanonbåten »Panther»
(senare avlöst av kryssaren »Berlin») till
Agadir under förevändning att skydda de tyska
intressena. Tyska regeringen torde därmed
ha velat tilltrotsa sig snabb och förmånlig
kompensation för Frankrikes nya ställning i
Marocko. »Panthersprånget» el. le coup d’A.,
som i Frankrike uppfattades som
inledning till ett införlivande av
Sousdistrik-tet, imponerade till en början på
Frankrike. Men i England, där man misstänkte
tyska planer på Agadir el. annan
väst-marockansk hamn som flottstation, tog man
genast energiskt Frankrikes parti.
Situationen var ofta mycket tillspetsad och krigsfaran
överhängande, enär de påbörjade diplomatiska
förhandlingarna gingo mycket långsamt och
tidtals lågo nere. Tyska regeringen fann
slutligen lämpligt att trots larmet från
alltyskarna göra ett återtåg. 4 nov. s. å. slöts
äntligen en fransk-tysk överenskommelse,
varigenom Frankrike tillerkändes protektoratet över
Marocko och Tyskland kompenserades med
delar av franska Kongo. — Litt.: P. Albin,
»Le ’coup’ d’Agadir» (1912); Tardieu, »Le
my-stère d’Agadii» (1912); J. Caillaux, »Agadir»
(1920). Ths.
Aga kan III, ledare för de indiska
muhammedanerna (f. 1877). Härstammade från
en persisk familj, som leder sitt ursprung
tillbaka till kalifen Ali och profetens
dotter Fabima. A., som efter sin fader och
farfader ärft sin ledande ställning bland
Indiens muhammedaner, har fullföljt familjens
traditioner av obrottslig lojalitet mot det
engelska väldet. Han har genom sitt stora
inflytande under världskriget gjort England
mycket stora tjänster. A. var jämte
maha-rajan av Bikaner Indiens representant vid
underhandlingarna i Versailles och nedlade
mycket arbete på att söka mildra Turkiets
fredsvillkor. J. Ch—r.
Aga-ljus, se Acetylenbelysning och
Gasaccumulator.
Agalmatolit, Kinesisk täljsten,
Pagod i t, en i Kina till förfärdigande av
smärre skulpturer ofta använd, täljbar stenart.
Motsvarar i mineralogiskt hänseende antingen
talk (se d. o.) eller ett därmed besläktat
mineral, pyrofyllit.
Agäma, ett ödlesläkte, tillhörande familjen
agamider, Agamidae. Det omfattar ett
70-tal arter, kännetecknade av ett kort, trekan-
258
Ökenagam, A gama mutabüw.
tigt huvud, kraftig, tillplattad kropp, långa
ben samt mer el. mindre lång stjärt. De äro
ofta livligt och kontrastrikt färgade; flera
arter ha rött huvud. Agamerna äro utbredda
från Sydösteuropa genom hela Afrika och s. v.
Asien till Indien. De anträffas i öppen
terräng och ökentrakter samt visa ofta förkärlek
för klippig mark. Några äro vanliga på
hyddorna i negerbyarna. Rend.
Agame’mnon, son till Atreus, konung i
My-kenai. Såsom Greklands mäktigaste konung
var A. självskriven ledare för härnadståget
till Troja. Han skildras av Homeros som
tapper och kunglig i later men ock lätt
uppbrusande och lätt mod fälld. Hans övermod mot
Akilles höll på att bringa hela hans här
undergång. Vid hemkomsten mördades han
försåtligt av sin maka, Klytaimestra (se
denna), och hennes älskare, Äigisthos. Se även
Orestes. — A:s öde utgör ämnet för
Aischy-los’ drama »A.».
Agämi, Trumpetfågel, släktet
Pso-phia, av tranornas grupp, Gruiformes,
omfattande 7 arter i Sydamerika. Den mest bekanta
är Psophia crepitans. Det anförda namnet
hänsyftar på ett egendomligt läte, vilket fågeln
frambringar. Agamin lever i flockar i fuktiga
skogar. I fångenskap blir den lätt tam och
tillgiven sin ägare samt brukas såsom vaktare
för hönsen. Den är stor som eu tupp och är
mestadels svart till färgen.
F. A. S. (Lönnb.)
Agamider, Agamidae, familj inom ödlornas
ordning. Dithörande djur leva i s. Europa,
hela Afrika (dock ej på Madagaskar), Asien
och Australien. De mest bekanta släktena
äro draködlor, Draco, kragödlor,
Chlamydosaurus, Agama, Uromastix och
Mo-loch (se dessa ord). Gemensamt kännetecken
är, att tänderna sitta på kanten av käkbenen.
Tungan är tjock och fastvuxen. Huvudet
saknar hudförbeningar. Extremiteterna äro
alltid väl utvecklade. Kroppsform och färg åter
stå i påtagligt förhållande till levnadssättet.
De på marken levande arterna ha kroppen
I. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
