Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agnefit - Agnel - Agnes el. Agneta, den heliga - Agnes av Brandenburg - Agnes av Meran - Agnestad - Agnetorp - Agni - Agnolo, Andrea - Agnomen - Agnosi - Agnosticism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Agnel—Agnosticism
276
delse bör ba inträffat på 400-talet, några
årtionden efter kung Agnes död. Ryktbarast äro
emellertid berättelserna om hur den norske
konungen Olof den helige slapp ut vid Agnefit
efter sitt härnadståg i Mälaren omkring år
1007. Enligt Snorre Sturlassons Olofssaga lät
Olof, då han ej kunde komma ut vid det av
svearna under Olof Skötkonung väl bevakade
Stocksund, d. v. s. Norrström, gräva igenom
näset vid A. och seglade så genom rännan
ut till havs. Enligt islänningen Styrmer den
vises Olofssaga och den s. k. legendariska
Olofssagan brast näset genom ett under på
Olofs bön. Styrmer uppger direkt, att den
uppkomna holmen var Stockholm. Emellertid
har Söderström funnits till och varit segelbar
vid ifrågavarande tid, varför verkligheten
bakom sagornas uppgifter inskränker sig till
att Olof undsluppit svearna genom detta sund.
Förf, till den legendariska Olofssagan har
emellertid missuppfattat sceneriet och trott A. ligga
vid mälarfjärden Skarvens utlopp vid Stäkön.
— Litt.: Utom till i art. Agne citerade
skrifter kan hänvisas till N. östman,
»Stock-holmsstudier i Snorre Sturlassons
konungasagor», I (i Holmia 1918), samt G. Bolin,
»Namnet Stockholm och Stockholms uppkomst» (i
Samfundet Sankt Eriks årsbok 1921).
B. N—n.
Agnel [anjä’l], fr., se Agnus De i.
Agnes el. Agneta, den heliga (it.
Sa’nta Agne’se}, enl. legenden en skön och
ädelboren rom. jungfru, som blev kristen. Då hon
betraktade sig såsom Kristi brud och avslog en
förnäm romares giftermålsanbud, blev hon till
Den heliga Agnes. Målning av J. de Rihera.
straff inspärrad naken i ett skökohus. En
ängel bragte henne emellertid en klädnad, och
då upprepade underverk räddade hennes oskuld,
dömdes hon till bålet. Men när icke ens
lågorna mäktade skada henne, lät man hennes
huvud falla för bödelns svärd (304). Kyrkan
S. Agnese fuori le mura i Rom uppgives vara
byggd över hennes grav. Hon är den fläckfria
oskuldens symbol och avbildas med ett lamm
eller, som martyr, med en palmkvist eller ett
svärd. Hennes dag är 21 jan.
Agnes av Brandenbur g, dansk
drottning (1258—1304), dotter till markgreven av
Brandenburg Johan I. Förmäldes 1273 med
Erik Glipping. Efter mordet på denne 1286
styrde hon riket under sin son Erik Menveds
minderårighet. 1293 ingick hon nytt gifte
med den holsteinske greven Gert II och hade
med honom sonen Johan den milde.
Agnes av Merän, se Vita frun.
Agnestad, fordom socken i Västergötland.
Dess kyrka är belägen i Karleby socken.
Byggd av biskop Bengt under 1100-talets
senare del, lämnades den troligen under
1500-talet att förfalla och är nu en obetydlig ruin.
Den var en helt liten rundkyrka med runt,
absidliknande kor.
Agnetorp, socken i ö. Västergötland invid
Tidaholm; Vartofta härad, Skaraborgs län;
48,09 kvkm, 2,093 inv. (1923). Genomflytes av
Tidan och Yan. Rik på skog, i dalgångarna
väl uppodlad, 1,964 har åker. I. A. egendomen
Helliden. Ingår i Tidaholms, Acklinga, Baltaks
o. A:s pastorat i Skara stift, Kåkinds kontr.
Agni (skt, »eld»), ind. namn på eldguden, en
i Rigveda och senare vediska texter mycket
ofta omtalad och prisad gudomlighet.
Hymnernas växlande beskrivningar av hans
egenskaper äro snart sagt otaliga, men i dem alla
igenkänner man med lätthet poetiska
skildringar av elden i dess olika
uppenbarelseformer. Elden, som i ritualen gemenligen
alstrades genom gnidning, är intimt förbunden med
den specifikt brahmanska kulten, varför A.
säkerligen aldrig varit någon inom de breda
lagren populär gud och inom den senare
indiska religionen (se Hinduism) förlorat sin
betydelse. En enligt brahmansk ritual levande
person — i varje fall en brahman själv — bör
underhålla tre eldar, en för offret till gudarna,
en för den husliga härden och en för offret till
manerna. Se vidare Mytologi (indisk) och
Vedareligionen. J. Ch—r.
Agnolo !a’njålå], Andrea, florentinsk
målare, se S a r t o.
Agnömen, lat., se Cognomen.
Agnosi, erkänd okunnighet, insikt om, att
man i en viss fråga icke vet, huru med saken
sig förhåller. Sokrates ansåg (enl. Platon),
att hans företräde framför andra tänkare var,
att han »visste, att han ingenting visste».
Agnostici’sm, egentligen den åsikten, att
man på ett visst område intet kan veta (jfr
Skepticism). Men vanligen fattas
termen i den speciellare bemärkelsen av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
