Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agosta - Agoué - d’Agoult, Marie Cathérine Sophie, f. de Flavigny - Agra (distrikt) - Agra (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279 Agosta—Agra 280
Taj Mahal vid Agra.
Ago’sta, stad på Siciliens ö. kust, i prov.
Syrakusa, n. om staden Syrakusa. 15,000 inv.
A. är byggt på en ö, från vilken en bro leder
över till fastlandet. Rymlig hamn. Handel
med vin, olja, sardeller, salt.
Agoué [agoe’], hamnstad i franska Togo,
Afrika, v. om Grand Popo. Omkr. 20,000 inv.
d’Agoult [dago’], Marie Cathérine
Sophie, f. deFlavigny, grevinna, fransk
förf:na, känd under pseudonymen Daniel
Stern (1805—76). I hennes lysande
litterära och konstnärliga salong i Paris märktes
A. de Vigny, Sainte-Beuve, Ingres, Chopin,
Meyerbeer, Heine. Övergav tidigt sin man
för att följa Franz Liszt (se denne) och hade
med honom tre döttrar, av vilka den yngsta,
Cosima, först blev gift med pianisten Hans
v. Bülow och sedan med Rich. Wagner. 1839
återvände d’A. ensam till Paris. Hon var en
varm anhängare av 1848 års idéer, och hennes
salong blev alltmer politisk och besöktes av
revolutionärer av olika nationaliteter, bl. a.
D. Manin, för vilken hon hyste stor vänskap
och sympati. Sitt förhållande till Liszt har
hon skildrat i romanen »Nélida» (1845). Efter
hennes död utgå vos »Mes souvenirs». — Litt.:
A. Pommier, »M:me la comtesse d’A.» (1876).
Agra, namn på ett distrikt, en division och
före 1902 en provins i n. Indien. Se
Förenade provinserna Agra och Oudh.
Agra, stad i n. Främre Indien, vid Jumna,
i Förenade provinserna Agra och Oudh, 20
mil s. s. ö. om Delhi; 185,532 inv. (1921). I
A., som är huvudort i ett betydande
jordbruksområde, tillverkas handknutna
bomulls-mattor, skor, spetsar, guldtråd och
mosaikarbeten.
A., som redan under den afganska
Lodidynastien (1450—1526) tidtals varit
residensstad, användes som sådan av stormogulen
Ba-bur; men dess egentliga glansperiod började
under dennes sonson, Akbar (1556—1605; se
denne), som 1566 började att där bygga det
ännu bevarade citadellet och som under ett par
perioder (bl. a. från 1601 till sin död)
reside-rade där. Hans son Jahangir fortsatte (till
1618) att utvidga byggnaderna i A. och lät
uppbygga ett mausoleum över fadern i
Si-kandra i närheten. Dennes son, sehah Jahan,
som residerade där 1627—37 och efter sin
avsättning 1658, är den egentlige skaparen av
A:s praktbyggnader, Moti Masjid
(»pärl-moskén»), Jama Masjid (»stora moskén») och
framför allt det ryktbara mausoleet Taj
Mahal, den muhammedanska världens kanske
främsta byggnadsverk, byggt 1630—48 av
marmor och röd sandsten över hans
älsk-lingsgemål, Mumtas Mahal. Det är en av
jordens praktfullaste byggnader och har i sina
ädla proportioner och sin oförlikneliga
utsmyckning en utomordentlig skönhet. Se
ovanstående bild och art. Indisk konst.
Staden kallas någon gång efter sin
egentlige nygrundare Akbarabad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
