Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agrarpolitik - Agrarprotektionister - Agrate, Marco d’ - Agré, Agreé el. Agreera - Agreabel - Agrell, Alfhild Teresia, f. Martin - Agrell, Johan - Agrell, Karl Magnus - Agrell, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Agrarprotektionister—Agrell
284
I avseende på agrarförfattningen har de
olika staternas reformpolitik vidare gått ut
på att åstadkomma en arrondering av
brukningsdelarna och ett upphävande av det forna
gemensamhetsväsendet inom byalagen (på
svenska kallat skifte; se d. o.), att reglera
arvsrätten till jord, att undanröja hinder
för en fri jordstyckning, att ordna
arrendeförhållandena o. s. v. Hit höra även de
särskilt under de senaste åren framträdande
strävandena att åstadkomma en jämnare
egendomsfördelning, vare sig i riktning av större
egendomars styckande till småbruk eller i
riktning att förhindra jordens alltför starka
söndersplittring.
Andra uppgifter för den nutida
agrarpolitiken äro arbetet på lantbruksundervisningens
höjande genom inrättande av
lantbruksinstitut och lantmannaskolor, anställandet av
instruktörer och kringresande undervisare av
skilda slag, anordnandet av
lantbruksutställ-ningar, utlämnandet av premier till
uppmuntrande av den ena eller andra grenen av
lanthushållningen o. s. v. I Sverige ha sistnämnda
uppgifter till stor del besörjts icke av staten
direkt utan av hushållningssällskapen, vilka
visserligen äro privata sammanslutningar
men för sin verksamhet åtnjuta understöd av
allmänna medel. Även direkt kan staten
ingripa för befordrande av jordbrukets
utveckling, såsom genom lån och understöd för
av-diknings- och bevattningsföretag, mossodlingar
o. s. v. För ladugårdsskötselns höjande har
staten viktiga uppgifter att fylla genom att
befordra ädla djurarters införsel, att
upprätta avelscentra, att förhindra införsel av
smittade djur m. m. Genom
transportlättnader — i den mån staten behärskar
kom-munikationslederna — och genom inrättande
av lager- och kylhus kan avsättningen av
lantmannaprodukter befrämjas. Angående
statens verksamhet för stödjande av
föreningsvä-sendet inom lantbruket samt för att bereda
dettas idkare nödigt driftkapital se
Kooperation samt Jordbrukskredit. För
att förhindra eller mildra agrarkriser,
framkallade genom övermäktig utländsk
konkurrens, äger staten slutligen genom sin
tullpolitik makt att påverka priserna å jordbruksalster
(se T u 11 p o 1 i t i k). J. F. N. (K. Ä.)
Agrärprotektionister, de skyddstullsvänner,
som framför allt sträva att genom tull på
lantmannaprodukter tillgodose
jordbruksid-karnas intressen.
Agra’te, Marco d’, ital. bildhuggare (omkr.
1500—efter 1571). Är känd genom sin
frånstötande staty av aposteln Bartolomeus,
framställd fullständigt flådd med den avdragna
huden över skuldrorna (1562, i koret till
domen i Milano), ett exempel på hur denna tids
konstnärer ej sällan läto anatomisk insikt
och virtuos realism triumfera över den sunda
smaken. Mera betydande är hans gravvård
över Giovanni del Conte i kyrkan San
Lo-renzo i Milano (1556—58). H. W—n.
Agré, Agreé el. Agreèrad, en titel,
som Akademien för de fria konsterna före 1887
tilldelade vissa konstidkare, vilka ej ansågos
vara av den betydenhet, att de kunde upptagas
som ledamöter.
Agreäbel, behaglig.
Agrell, Alfhild Teresia, f. Martin,
förfma (f. 1849 13/i). Hennes båda skådespel
»Räddad» (1883) och »Dömd» (1884), väckte
en betydande uppmärksamhet såsom två
mycket energiska alster
av den dåtida
kvinnliga »förtrytelselitteratur», som med
impuls från Ibsen
yrkade på större
sanning i det
äktenskapliga förhållandet samt mannens
moraliska
likställighet med kvinnan.
Mindre beaktade
blevo i allmänhet
hennes följande
dramatiska arbeten
(»Ensam»,
»Små
stadsliv» m. fl.). Hennes reseskildringar och
novellistiska arbeten utmärka sig för en pigg
och tilltalande stil, och hennes berättelser
»Norrlandsgubbar och norrlandsgummor» m.fl.
inrymma träffande bilder ur det norrländska
folklivet. Den i Stindes maner gjorda
humoristiska berättelsen »I Stockholm. Också en
reseberättelse av Lovisa Petterkvist» (1893)
blev en stor publikframgång och efterföljdes
av »Hemma i Jockmock» (1896). I Pelle Molins
anda och stil skrev hon 1898
norrlandsberät-telserna »Nordanfrån». 1904 utgav hon »Guds
drömmare», som mottogs ganska välvilligt av
kritiken. E. F—t. (O. W—n.)
Agrell, Johan, tonsättare (1701—65). F.
i Östergötland, studerade han i Linköping och
vid Uppsala universitet. Antogs 1723 till
kammarmusiker i Kassel samt blev senare
kapellmästare i Nürnberg. Vann rykte både
som pianovirtuos och kompositör. Hans
sonater intaga formellt en mellanställning mellan
svit och sonat.
Agrell, Karl Magnus, orientalist (1764
—1840), fil. mag. i Uppsala 1788, docent i
österländska språk 1789, lektor i Växjö 1794,
kyrkoherde i Skatelöv, Växjö stift, 1805, led.
av prästeståndet 1812 och 1815. Vann ett
frejdat namn som forskare i de semitiska
språken, i synnerhet syriska. Hans
forskningar lovordades och utnyttjades av flera
framstående tyska språkforskare. Värdefulla
manuskript av A. förvaras i Uppsala
universitetsbibliotek och Växjö läroverksbibliotek.
Agrell, Olof, reseskildrare (1755—1832).
Uppehöll sig som konsulattjänsteman i
Marocko och Algeriet under tiden 1788—1821
och har skildrat sina intryck från de första
uppehållen i Afrika samt från Spanien o.
Portugal i två samlingar (1796 o. 1807),som väckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
