Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aidesios och Frumentios - Aidin el. Smyrna - Aidin el. Gyzel-Hisar - Aietes - Aigeus - Aigion - Aigisthos - Aigospotamoi - Aigrette - Aigues-Mortes - Aiguillon, Emmanuel Armand de Vignerot du Plessis Richelieu - Aigun - Aigyptos - Aikawa - Aiken, Conrad - Aikio, Matti - Ailanthusspinnare - Ailette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Aidesios—Ailette
30S
Aidesios och F r u m e’n tios, två grekiska
ynglingar från Tyros på 300-talet. Fångar i
Abessinien, införde de kristendomen där. Jfr
Etiopiska kyrkan.
Aidin el. S m y r n a, vilajet i Turkiet, i
sydvästligaste hörnet av Mindre Asien;
56,000 kvkm, 1,609,000 inv. (1914). Se även
S m y r n a.
Aidin el. G y z e 1 - H i s a r, stad i v.
Mindre Asien, i floden Meanders dal, 9 mil s. ö.
om Smyrna, i provinsen Aidin; 36,000 inv.
Livlig handel med bomull och frukt, som
odlas i trakten. Fabrikation av gul
maro-käng. På en höjd ovanför staden ligga
ruinerna av det forna Tralles.
Aiétes, se Argonauterna.
Afgeus (lat. Aegeus), sagokonung i Aten,
fader till den store hjälten Theseus (se d. o.).
Egeiska havet är uppkallat efter A.
ÄFgion (lat. Aegion), fordom berömd stad i
det gamla Akaja, dess huvudstad från 373
f. Kr.
Aigi’sthos (lat. Aegisthus), son till Thyestes,
förförde under Agamemnons frånvaro hans
maka, Klytaimestra, och mördade sedan med
hennes hjälp honom själv vid hans återkomst.
A. blev sedan dödad av Agamemnons son,
Orestes.
Afgospotamoi’ (lat. Aegospotamos) kallades
fordom en liten flod i trakiska Chersonesos, s.
om Gallipoli. Utanför dess mynning blevo
atenarna 405 f. Kr. besegrade av spartanerna.
Aigrette [ägrä’t], fr., se Ä g r e 11.
betydelse genom de kraftiga uppmaningar
han under löfte om fransk hjälp i slutet av
1771 och början av 1772 ställde till Gustav
III att företaga en revolution.
Aigun, kin. HeÄ-lung-klang, hamnstad i
Manchuriet, Kina, på högra stranden av
Amur. 21,962 inv. (1919). Betydlig handel
med spannmål, tobak och senap. 1858 slöts
här ett fördrag, varigenom Kina lämnade
vänstra Amurstranden till Ryssland.
Åigy’ptos (lat. Aegyptus), sagokonung i
Egypten, som enligt sagan fått sitt namn
efter honom. Jfr D a n a o s.
Aikawa, stad på västkusten av ön Sado,
Japan; omkr. 10,000 inv. N. ö. om staden
ligger den 1601 upptäckta Sado-guldgruvan. 1
staden finnas reduktionsverk för guld- och
silvermalmer.
Aiken [efkin], Conrad, nordamerik. skald
(f. 1889). Har utgivit flera diktsamlingar
(»Earth triumphant», 1914, »The jig of Fors
lin», 1916, »The charnel rose», 1918), i vilka
han på fri vers med evrytmisk och musikalisk
formgivning behandlar morbida, stundom de
kadenta ämnen. A. har dessutom utgivit
»Scepticisms» (1919), essäer om samtida dikt
ning, »House of dust» (1920), »Punch, the im
mortal liar» (1921), »Priapus and the pool»
(1921). ’ R—n B.*
Aikio, Matti, norsk förf. (f. 1872), till 1906
Matbis Isaksen. Son till lapska
föräldrar, kom han in på seminariet i Tromsö och
blev senare student och lärare. Hans andra
Aigues-Mortes. Stadsmuren.
Aigues-Mortes [äg-må’rt], liten stad i s.
Frankrike, nära Medelhavet, v. om
Rhöne-mynningen; dep. Gard. 4,348 inv. (1921). Ända
till 1500-talet var A. en av de mest betydande
platserna på medelhavskusten, och ännu
finnas väl bibehållna befästningar, stadsmurar,
torn och slott kvar sedan medeltiden.
Aiguillon [ägijå’], Emmanuel Armand
de Vignerot du Plessis Richelieu,
hertig av A., fransk minister (1720—82).
Anklagades som guvernör i Bretagne för
försnillning och blev av Choiseul avlägsnad från posten
1768. Med hjälp av m:me Dubarry intrigerade
A. 1770 bort Choiseul och gjordes av Ludvig
XV s. å. till utrikesminister och senare även
till krigsminister. Men efter konungens död
1774 förvisades han från hovet. Hans
äm-betstid betecknar den gamla regimens
yttersta urartning. För Sveriges historia har A.
bok, »I dyreskind» (1906), är en originell och
kraftig skildring av lapparnas vardagsliv, tro,
vidskepelse och erotik. I kristianiaromanen
»Hebræerens sön» (1911) har han i berättelsen
om en jude skapat en intressant modern typ
av en hemlös människa utan släkt och
rotfäste i samhället. »Hyrdernes kapel» (1918) är
en kulturskildring från fjällapparnas liv.
Målande och kulturhistoriskt värdefulla äro A :s
»Polarbreve» (1914).
Aila’nthusspinnare, en fjäril, tillhörande
silkesfjärilarna (se d. o.).
Ailette [älä’t], flod i Frankrike i dep.
Aisne, en biflod fr. v. till Oise. — Under
världskriget 1914—18 utkämpades upprepade
och häftiga strider vid A., som i sin n. del
flyter i västlig riktning n. om det omstridda
Chemin des dames-höjdpartiet. Sedan
fransmännen i slutet av okt. 1917 lyckats sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
