Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademi - II. Litterära och språkvetenskapliga akademier - III. Akademier för historia, rättsvetenskap och arkeologi - IV. Konstakademier - V. Musikakademier - Akademien för de fria konsterna, Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Akademien för de fria konsterna
330
Belgien har alltid varit ryktbart för sina
vittra samfund. »Catherinisterna» i Aalst
datera sig ända från 1107, och säkert är, att
talrika »retoriska kamrar», ss. akademierna
då kallades, existerade under de första åren
av huset Burgunds välde. Den 1772 stiftade
»Académie royale» (se ovan) i Bryssel
omfattar även avdelningar för litteratur och
skön konst men ägnar sig huvudsakligen åt
naturvetenskaperna. Aug. 1920 inrättades i
Bryssel »Académie royale de langue et de
littérature francaises». I Gent upprättades
1886 »Koninklijke vlaamsche academie voor
taal en letterkunde» med 40 medl., fördelade
på 4 avdelningar.
Frankrike: »Académie frangaise», se d. o.
och Institut de Franc e. —
»Académie des Goncourt», se
Goncourt-akade-m i e n.
Italien: »Accademia della Crusca» (eg.
»Kli-akademien», så kallad, emedan den skulle
rensa italienska språket, liksom man rensar
mjölet från kli) grundades 1582 i Florens
och har varit av stor betydelse för Italiens
språk och litteratur och för de moderna
akademiska arbetsformerna. Mycket känd är
den stora ordbok den utgivit (1612, 5:e uppl.
1863).
På 1500-talet var Italien märkligt för sina
talrika litterära akademier, enligt en uppgift
nära 700. Många av dessa togo sig svassande,
ironiska eller löjliga namn, ss. »Ardenti» (de
brinnandes), »Silenti» (de tystes), »Lunatici»
(de vansinniges). År 1690 uppstod i Rom
»Accademia degli Arcadi» för återupplivande
av poesiens studium. Stiftarna hade redan
flera år förut på uppmuntran av sv.
drottningen Kristina bildat en vitter förening.
Bland dess medlemmar funnos furstar och
kardinaler, och för att undvika alla
tvister om företräde infunno sig alla vid
sammankomsterna maskerade och klädda likt
herdar från Arkadien. Många svenskar, bl. a.
Gustav III och Reuterholm, ha varit invalda.
Akademien lär finnas ännu men har förlorat
all betydelse.
Spanien: »Real academia espanola (se
ovan) har ägnat mycken omsorg åt spanska
språket och utgivit en stor ordbok däröver
(1726—39).
III. Akademier för historia,
rättsvetenskap och arkeologi.
Sverige. Se Vitterhets-, h i s t o r i
e-o ch antikvitetsakademien och [-Samfundetförutgivandeavhand-•krifter-]
{+Samfundetförutgivandeavhand-
•krifter+} rörande Skandinaviens
historia.
Belgien: Académie royale d’archéologie de
Belgique» upprättades 1842 i Antwerpen.
Frankrike: »Académie des inseriptions et
belles-lettres», se Institut de Franc e.
»Académie de droit international» i Paris
grundades 1920 i anslutning till
Sorbonne-universitetet för att befordra den
folkrätts-iiga vetenskapen och bringa nödig klarhet i
den mångfald invecklade rättsfrågor, som
uppkommit genom fredssluten efter
världskriget. Sverige är f. n. representerat inom
ledningen.
»Société nationale des antiquaires de France»
utgör en fortsättning av »Académie celtique»
av 1804.
Nederländerna. Förslag om upprättande av
en folkrättsvetenskaplig akademi väcktes vid
fredskonferensen 1907. Av Carnegie utlovades
medel till förslagets realiserande, som
emellertid förhindrades genom världskrigets
utbrott. 1921 bildades på initiativ av holl.
folkrättsexperter (Asser j:r, v. Eysinga,
Louter) och i samråd med utländska kolleger
en internat. kommitté för planens utförande.
Spanien: »Real academia de la historia» i
Madrid stiftades 1738. »Real academia de
jurisprudencia y legislaciön» i Madrid
grundades 1763 (1826). »Real academia de ciencias
morales y politicas» i Madrid grundades 1857.
Storbritannien: »British academy» (se d. o.)
i London grundades 1901.
IV. Konstakademier, se d. o.
V. M u s i k a k a d e m i e r, se d. o.
Ths.
Akademien för de fria konsterna, K u n g 1.,
är sedan 1810 namnet på den svenska
konstakademien i Stockholm. Akademien uppstod
ur den ritskola, som de vid slottsbygget an-
Konstakademiens hus 1780—1841. Teckning av R.
Haglund efter ritningar från 1839.
ställda franska konstnärerna bildat. K. G.
Tessin, som var överintendent, utverkade för
denna skola namnet Kongl.
ritaraka-demien (10 mars 1735). Taraval blev
akademiens ledare med titeln professor; bland
övriga lärare under den första tiden voro J.
Ph. Bouchardon, J. Pasch, O. Arenius och J.
H. Scheffel. Akademien tjänstgjorde i början
som en plantskola för konstnärliga
arbetskrafter till slottsbygget, varför
presesvärdig-heten förenades med överintendentssysslan,
ett förhållande, som fortfor ända till 1878.
Den arbetade länge under tryckta
förhållanden och fick först genom det stöd, som den
erhöll av 1766 års riksdag, en betryggad
ställning. Kort därefter genomförde Adelcrantz
dess nydaning. Akademien fick 1768 namnet
Kongl. målar- och
bildhuggarakademien, stadfästes 1 mars 1770 och erhöll
stadgar och privilegier 5 jan. 1773. 1780 in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
