Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademien för de fria konsterna, Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Akademien för de fria konsterna
332
Konstakademiens hus 1847—1892. Teckning av
R. Haglund.
flyttade den i det fem år tidigare av
överdirektören vid styckgjuteriet G. Meyer
skänkta huset n:r 12 Fredsgatan, varefter den var
i stånd att förverkliga stadgarnas
bestämmelse, att årliga utställningar skulle hållas.
Vid 1810 års statsreglering ändrades dess
namn till det nuv. Utställningarna fortsattes
tämligen regelbundet vartannat år under
1800-talets förra hälft, men därefter förekommer en
och annan lucka, och efter 1877 hördes ingen
utställning av, vilket väckte ett missnöje, som
i betydlig mån bidrog till opponentrörelsen
1885 (se Opponenterna). Detta år, doek
först efter det att konstnärsschismen utbrutit,
anordnades emellertid en utställning till
firande av akademiens 150-åriga tillvaro.
Sedermera har akademien icke ofta anordnat
utställningar; bland de viktigaste äro
utställningen av svensk konst 1500—1875 (1898)
samt utställningar av enskilda konstnärers
samlade arbeten (A. Wahlberg 1907, G. von
Rosen 1918, G. Rydberg 1920).
Akademiens nu gällande stadgar äro
utfärdade 1908. Enligt dessa utgöres den av
förste hedersledamöter (medlemmar
av kungl. huset), hedersledamöter
(högst 12, f. n. 7 svenska; även utländska
kunna väljas) samt ledamöter (högst 50,
Konstakademiens nuvarande byggnad, fullbordad 1897.
f. n. 48 svenska konstnärer). K. m:t äger
befogenhet att förordna en kansler.
Akademien väljer bland svenska hedersledamöter
eller ledamöter preses och vicepreses
samt utser sekreterare, räkenskaps
förare och bibliotekarie jämte en
förvaltningsnämnd av 9 personer
Akademiens högtidsdag firas 30 maj.
Konsthögskolan, det under akade
miens överinseende ställda läroverket,
omfattade från 1777 antik- och modellskolor samt
skola för byggnadskonst och dessutom (intill
1879) en förberedande teckningsskola,
»principskolan». Först 1856 inrättades målarskola,
1861 en skola för landskapsmålare. 1864
öppnades särskilda avdelningar för kvinnliga
elever. En etsningsskola inrättades 1908, sedan
akademien alltifrån 1895 understött A.
Tallbergs etsningskurser. Byggnadsskolan fick
sin nuv. organisation 1912. En ordnad
dekorativ skola kom till stånd (på extra stat)
1921. Redan 1902 hade kurser i dekorativ
konst anordnats under ledning av G.
Kallste-nius. — För Konsthögskolan gälla 1908 års
stadgar med tillägg av 1912. Den förvaltas
av en direktör, vald av akademien, ett
lärarråd och akademiens
förvaltningsnämnd. Undervisningen bestrides av 9 ord.
professorer, som utnämnas av K. m:t,
och 4 ord. lärare, som efter längre
tjänstgöring kunna utnämnas till vice p r of e s
s o r e r. Lärjungarna i teckning, målning
och skulptur äro under första året
aspiran-t e r och erhålla, om de därefter godkännas,
diplom som elever. Undervisning medde
las i alla ovan nämnda skolor och ämnen samt
i anatomi, konsthistoria och sv.
arkitekturhistoria. Längsta tillåtna studietiden är 6
år, i byggnadsskolan 4 år. Under läroåret
1922—23 funnos 96 elever, varav 24 kvinnor,
och 23 aspiranter, varav 6 kvinnor. Som
belöningar utdelas på högtidsdagen medaljer
(kungl. medaljen och kanslersmedaljen),
penningunderstöd och hedersomnämnanden. Till
konstnärer och elever utdelas
stipendier av statsmedel, av
akademiens donationsfonder, som 1923
uppgå till omkr. 660,000 kr., och
av den av akademien förvaltade
»Esther Lindahls stipendiefond»
(omkr. 450,000 kr.). Akademien
erhöll av riksdagen 1920 ny stat,
i vilken statsanslaget uppgår till
107,725 kr.
Akademiens byggnad, som 1841
—47 om- och tillbyggts efter
ritningar av F. Blom, ersattes 1892
—97 av det nuv. huset, vars arki
tekt var E. Lallerstedt. Det
innehåller skolsalar och ateljéer,
samlings-, bostads- och
utställningslokaler. Akademien äger
en ansenlig konstsamling, ett
innehållsrikt arkiv och ett
bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
