Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademien för de fria konsterna, Kungl. - Akademifogde - Akademi for de skönne kunster, Det kongelige danske - Akademihemman - Akademiker - Akademiräntmästare - Akademisekreterare - Akademisk - Akademiska föreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Akademifogde—Akademiska föreningen
334
Litt.: Looström, »Den svenska
konstakademien under första århundradet af hennes
tillvaro» (1887—91), »Minne öfver ... præses frih.
J. Nordenfalk» (1909) och »K. Akademiens för
de fria konsterna samlingar av målning och
skulptur» (1915); Wieselgren, »Præsides för
den svenska konstakademien» (1897).
Sekreterarnas årsberättelser föreligga i tryck sedan
1882, från 1905 utvidgade till årliga
»Meddelanden från k. akademien för de fria
konsterna». Festskrift vid invigningen av
nybyggnaden utgavs 1897.
Akademifogde utövar närmaste tillsyn över
Uppsala universitets jordegendom.
Akademi for de skönne kunster, Det
kong-elige danske, stiftades 1754 på
grundvalen av en mindre, 1738 grundlagd
konstskola och fick 1814 sitt nuvarande namn.
Dess medlemmar och lärare voro i
början till största delen
utlänningar, såsom fransmannen Saly
och svensken Pilo; sedermera
leddes den av Abildgaard (professor
1778) och Wiedewelt, vilka väl
icke uppammade någon
nyklassisk bildkonst av betydelse men i
stället utövade ett starkt och
välgörande inflytande på
konsthantverket. Eckersberg, som blev
professor 1818, och efter honom
Marstrand och arkitekten F. Meldahl
voro under 1800-talet de
inflytelserikaste lärarna. Akademien
re-siderar sedan sin stiftelse i det
1672—77 uppförda palatset
Char-lottenborg vid Kongens
Ny-torv i Köpenhamn och har där
såväl undervisnings- och
arbetslokaler som boställsvåningar för
professorerna och (i en särskild, 1883 uppförd
byggnad) lokaler för sina stora årliga
konstutställningar. Den äger värdefulla
konstsamlingar och ett stort bibliotek, som är
Skandinaviens rikhaltigaste samling av
konstlitteratur. H. W—n.
Akademihemman, som räknas till ad pios
usus anslagna hemman, ha av kronan skänkts
till universiteten i Uppsala och Lund eller
upplåtits till avlönande av lärare och
tjänstemän vid dessa universitet. Till Uppsala
universitet skänkte Gustav II Adolf 1624 de
s. k. gustavianska arvegodsen, över 300
hemman. Lunds universitet erhöll genom Karl
XI :s förmyndarregering en liknande donation
av till domkapitlet i Lund förut hörande
hemman, över 900 gårdar. Denna indrogs dock av
Karl XI mot utlovat vederlag, som likväl till
största delen ej erhölls. I äldre tider utgjorde
avkastningen av akademihemmanen
universitetens så gott som enda inkomstkälla. Denna
inkomst är ännu av stor betydelse särskilt för
Uppsala universitet. A. Bm.
Akademiker, ledamot av eller lärare vid en
akademi.
Akademiräntmästare, se Räntmästare.
Akademisekreterare, chefen för kansliet vid
universiteten i Uppsala och Lund. Han
tillsättes av K. m:t.
Akademisk. 1) Som kännetecknar eller har
avseende på ett universitet, dess medlemmar
eller vid detsamma rådande förhållanden.
Ex.: Akad. examina, akad. statuter, akad.
medborgare (student el. universitetslärare),
akad. bildad (den, som studerat vid
universitet); akad. läsår (höst- och vårtermin, 1 sept.
—31 maj); de akad. fäderna,
konsistorieleda-möterna el. professorerna över huvud. Se
vidare nedan. — 2) Ordet kan också innehålla
en hänsyftning på en akademi, särsk. en litterär
akademi eller konstakademi. T. ex. akad. smak,
akad. stil, överensstämmande med vedertagna
konstregler; regelrätt, ibland i bemärkelsen
stel, konventionell; även rent teoretisk.
Kongens Nytorv med Charlottenborg.
Akademiska föreningen, en sedan 1830
verksam sammanslutning av lärare,
tjänstemän och studerande vid universitetet i Lund.
De studerande, som enligt
universitetsstatu-terna äro skyldiga att tillhöra någon av de
tolv nationsföreningarna, äro därigenom
jämte nationernas övriga medlemmar »ordinarie
ledamöter» i A. Förutvarande och
nuvarande akademiska medborgare kunna inskriva
sig som »särskilda ledamöter» mot avgift en
gång för alla. Dessutom finnas valda (sedan
föreningens stiftelse omkr. ett halvt
hundratal) och självskrivna hedersledamöter; de
senare äro universitetets förutvarande och
nuvarande professorer. Föreningens
överstyrelse utgöres av nationernas och de särskilda
ledamöternas »deputerade» samt föreningens
ämbetsmän. Andra organ äro ekonomiska
utskottet, som utövar vård om föreningens
ekonomi, ateneiutskottet, som vårdar
föreningens bibliotek och läslokaler,
studentaftons-utskottet, som har att anordna föredrag och
diskussioner, samt sociala utskottet, som
anordnar föreningens fester, samkväm och
nöjen. Föreningens uppgift är enligt nu
gällande, 1913 antagna stadgar att i sin mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
