Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademiska föreningen - Akademiska församlingen - Akademiska sjukhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Akademiska församlingen—Akademiska sjukhuset
336
Akademiska föreningens byggnad. Äldre delen.
söka utveckla och förädla det akademiska
livet vid Lunds universitet genom att
tillhandahålla sina medlemmar sällskaps-,
läs-och möteslokaler, där tillfälle beredes till
dagligt personligt umgänge, läsning av svensk
och utländsk tidnings-, tidskrifts- och
boklitteratur, sång- och musikövningar och bildande
sällskapsnöjen av olika art samt till
sammankomster för nationsföreningar och andra
sammanslutningar, varjämte föreningen lämnar
understöd åt behövande medlemmar. — Vid
sidan av A. har studentkåren (se S t u-
Akademiska föreningens byggnad. Till vänster den
1909—11 tillbyggda delen.
d e n t k å r) sin egen organisation.
Föreningen äger en ansenlig byggnad vid Sandgatan
och Tegnérsplatsen i Lund, som uppfördes
1848—51 av J. Strömberg och utvidgades
1880—81 samt fick en stor tillbyggnad efter
ritningar av J. F. Sundbärg 1909—11. I
byggnaden inrymmas lokaler för möten och
sammankomster, bl. a. den för större
sammanträden, föredrag, teaterföreställningar och fester
använda stora salen, vidare läslokalen
»Ate-neum», sångsal, bibliotek, restauranglokaler,
festvåningar och bostadsrum. Jfr festskriften
»Akademiska föreningen 1830—1911» (1911).
H. W—n.
Akademiska församlingen, en nämnd, som
inrättades vid svenska universitetsreformen
1916 och utgöres av samtliga professorer vid
resp, universitet samt i vissa fall även av
överbibliotekarien och räntmästaren.
Akademiska sjukhuset i Uppsala, sedan
1867 förlagt på sin nuv. plats s. ö. om slottet,
omfattar f. n. 8 kliniker och en
röntgenavdelning. Ordinarie antal sjukplatser utgjorde
1922 355. Antalet intagna patienter var 1922
5,229. Inkomststaten för s. å. uppgick till kr.
629,687: 28, därav kr. 238,882: 75 i anslag från
Uppsala läns landsting och kr. 79,554:28 i
statsanslag. Utgiftsstaten s. å. belöpte sig till
kr. 800,553:09. Uppkommen brist täckes med
hälften vardera av staten och landstinget.
O. Rudbecks förslag på 1660- och 1670-talet
att få ett sjukhus inrättat vid universitetet
ledde icke till något resultat, men frågan
upptogs ånyo i början av 1700-talet av
professor L. Roberg, som lyckades insamla så
stora bidrag, att framl. kanslern Bengt
Oxenstiernas hus (nu Värmlands nations egendom)
vid Riddartorget 1708 kunde inköpas till ett
Nosocomium academicum, där klinik öppnades
1717. Det fick dock snart nog förfalla men
återupprättades under Robergs efterträdare, N.
Rosén (von Rosenstein), och undergick på
1740-talet reparation samt erhöll en betydlig
tillbyggnad. Även under Isr. Hwasser utvidgades
detsamma på 1830-talet. Under en kort tid på
1700-talet hade en förening med avseende på
sjukvården ägt rum mellan akademien samt
Uppsala län och angränsande socknar av
Stockholms och Västerås län. Men först 1857
åväga-bragtes en återförening med länslasarettet
(sedan 1850 förlagt till S:t Larsgatan 2). Enl.
den av K. m:t 24 nov. 1857 stadfästa
överenskommelsen mellan Uppsala läns
lasaretts-direktion och vederbörande
universitetsmyn-digheter övertog kirurgie professorn
förvaltningen av länslasarettet och kurhuset, medan
medicine professorn bibehöll prefekturen över
akad. sjukhuset, där blott invärtes sjuka
skulle vårdas. Båda inrättningarna hade skild
förvaltning, och för de invärtes sjuka från
länet skulle länslasarettet ersätta akademien.
Under följ, år ökades sängantalet på båda
anstalterna, men behovet av vidgat utrymme
gjorde sig allt kännbarare. Utan anslag av
statsmedel uppfördes då på bekostnad av uni
versitetet, som lämnade omkr. 240,000 kr., och
med bidrag i form av räntefria lån å resp
40,000 och omkr. 42,700 kr. från Uppsala stad
och landstinget, det nya akad. sjukhuset.
Förhållandet mellan universitetet och landstinget
i fråga om sjukhuset ordnades 1868 genom
ett kontrakt, som 1904 förlängdes på 40 år.
Till den 1901—04 verkställda om- och
tillbyggnaden lämnades ett statsanslag på 201,000
kr., medan återstående kostnader bestredos av
universitetet, till vilket landstinget lämnade
ett räntefritt och, så länge sammanslagningen
varar, ouppsägbart lån å 200,000 kr. 1919
påbörjades en ny om- och tillbyggnad. De nya
byggnaderna beräknas vara färdiga att tagas
i bruk 1 jan. 1924; ombyggnaden av den gamla
huvudbyggnaden beräknas bli utförd till
slu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
