Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademiska sjukhuset - Akademiska sångföreningen - Akademisk kondition - Akademisk kvart - Akademisk skytteförening - Akademiskt bildade kvinnors förening - Akademist - Akaja - Akajaure - Akajer, Akéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Akademiska sångföreningen—Akajer
338
tet av nämnda år. Sängantalet i det ny- och
ombyggda sjukhuset kommer att uppgå till
omkring 500. Byggnadsföretagets arkitekt är
Ernst Stenhammar. Till detta företag har
landstinget anslagit 3 mill. kr. och riksdagen
hittills beviljat 5,600,000. Återstående
kostnader ha bestritts av universitetet (därav
100,000 kr. från Regnellska fonden). —
Illustration se Uppsala. Jfr statsverksprop.
(8:e huvudt.) 1914 sommarriksd. och k. prop.
n:r 188 rikd. 1919 och n:r 388 riksd. 1921.
Akademiska sångföreningen, svensk-finl.
studentkör vid Hälsingfors univ., stiftad av
F. Pacius 1840. Urspr. svenskspråkig, var
A. en tid tvåspråkig men är efter 1883, då
de finska studenterna bildade egen sångkör
(Ylioppilaskunnan laulajat; se d. o.), rent
svenskspråkig. A. besökte Sverige vid
studentmötet i Uppsala 1875 o. tills, m. M. M.
flera svenska städer 1923. Bl. dirigenterna
märkas: F. Pacius, M. Wegelius, C. v.
Knor-ring, G. Mattsson, A. Uggla och B. Carlsson.
Akademisk kondition, förr vanlig kondition
i universitetsstad, anordnad så, att
informatorn där kunde sköta sina egna studier.
Akademisk kvart, egentl. den kvart, som
enl. vedertaget bruk vid
universitetsföreläs-ningar får förflyta efter utsatt klockslag,
innan föreläsningen börjar.
Akademisk skytteförening, en 1861 i
Köpenhamn stiftad skytteförening för studenter.
Föreningen, som förses med fullständig
fältutrustning genom försvarsdepartementet, är
förbunden att vid mobilisering uppställa ett
kompani och en repetergevärsavdelning av
icke värnpliktiga. Har cykelskytte- och
pan-sarvagnsavdelning. Över 6,000 studenter ha
fått mångsidig militär utbildning genom
föreningens försorg.
Akademiskt bildade kvinnors förening,
stiftad 25 mars 1904, har till uppgift att arbeta
för att åt akademiskt bildade kvinnor må
tillerkännas samma förmåner, som de av
dem avlagda kompetensproven enligt gällande
lagar och författningar tillförsäkra män med
samma kompetens, och i övrigt tillvarataga
de akademiskt bildade kvinnornas intressen.
Medlem av föreningen äger varje sv. kvinna
rätt att bli, som inom någon fakultet vid
universitet eller högskola i Sverige avlagt annan
än blott förberedande examen.
Medlemsantalet är 1923 omkr. 275. Föreningens
strävanden ha i främsta rummet varit inriktade
på undanröjande av de hinder grundlagarna
uppställt för kvinnas tillträde till vissa
statstjänster. Dessa önskemål ha delvis
tillgodo-setts genom grundlagsändringar 1909 och
1921, varigenom för akademiskt bildade
kvinnor tillgängliga arbetsområden avsevärt
vidgats och nya öppnats. Föreningen arbetar
därjämte speciellt för en rättvis lösning
av de kvinnliga statstjänstemännens
löne-och pensionsfråga. Vid riksdagen 1923 antogos
på regeringens förslag lagbestämmelser om
kvinnas behörighet att inneha statstjänst och
annat allmänt uppdrag. — Sedan 1920 är
föreningen ansluten till »International
federation of university women».
Akademi’st, led. av lärt el. vittert samfund,
akademi. Ej sällan benämning på de svenska
författare, som i början på 1800-talet
försvarade den av Svenska akademien länge
omhuldade fransk-klassiska smaken mot
nyromantikerna.
Aka’ja, landskap i Grekland på Morea
(Peloponnesos) vid Korintiska viken. Det är
till största delen fyllt av berg (se Morea)
och har jämn odlingsbygd nästan endast kring
denna bukt, vid vilken dess nuvarande
huvudort Patras ligger, samt på den smala
kustremsan ö. därom.
Forntidens A c h a i a bildade en egen
stats-grupp bland de grekiska staterna.
Landskapet hade tidigast tillhört jonerna men togs
senare i besittning av akajerna (se d. o.),
efter vilka det fått sitt namn. Det var
delat mellan tolv städer, som bildade ett
statsförbund, det Akajiska förbundet. De
förnämsta städerna i detta voro i forntiden
Aigion och Helike.
Akajaure, föreslaget namn på den
betydliga, av Stora Lule älv genomflutna
lapplandssjö på gränsen mellan Gällivare och
Jokkmokks socknar, omkr. 435 m ö. h., som
uppkommer genom den 9 m höga uppdämningen
av en dammbyggnad vid Suorvajaures östända
(Lilla sjöfallet) i och för regleringen av
vattentillgången i nämnda älv. Den kommer att
få en längd av omkr. 60 km och en yta av
omkr. 187 kvkm och omfatta hela sjökedjan
från Rotjajaure och Kaskajaure samt
Svaltja-jaure och Vaisaluokte över Luoktanjarkajaure,
Alemusjaure och Vuoksajaure till Suorvajaure
vid Lilla sjöfallet jämte åtskilliga smärre
strandsjöar och tjärnar. Denna uppdämning
beslöts av 1919 års urtima riksdag. Vid
färdig utbyggnad kommer denna
vattenreglering att öka den normala lågvattenföringen
i älven från 45 till 150 kbm och
vattenkraften i den nedanför belägna delen av Lule
älv från 162,000 till 540,000 hkr. H. N. P.
Aka’jer, A k é e r, en grekisk folkstam,
vilken under sagotiden synes ha varit mäktig
och stor, varför Homeros ofta kallar samtliga
greker för akajer. Deras egentliga stamhåll
torde varit i s. ö. Tessalien och på
Peloponnesos. Genom den doriska vandringen (se
D o r e r n a) sägas de ha blivit undanträngda
till halvöns norra kustlandskap, vilket
sedermera bar namnet Akaja (se d. o.). I
Greklands allmänna statsliv ingrepo de icke
under äldre historisk tid. Men år 280 f. Kr.
reste sig akajerna mot de då över
Grekland härskande makedonierna och bildade det
Akajiska förbundet, vilket snart
utsträcktes långt över Akajas gränser. I
spetsen för detsamma stod en strateg (fältherre),
vald för ett år. Den högste beslutande
makten tillkom folkförsamlingen, i vilken varje
till 30 års ålder kommen medborgare ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
