Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albaner - Albanerbergen - Albani (Emma Lajeunesse) - Albani, släkt - Albani, Francesco - Albani, Matthias - Albanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Albanerbergen—Albanien
396
En albansk kvinnas högtidsdräkt.
gonets dag med stor prakt. — Litt.: G. Meyer,
»Albanesisehe Studien» (1883—92); Wace och
Thompson, »The nomads of the Balkans»
(1914). Se även litt. på art. Albanien.
Albänerbergen, se Albanobergen.
Albani [åTbeni], egentl. Emma
Lajeu-n e s s e, eng. sopransångerska (f. 1852), av
fransk-kanadensisk börd. Elev av Duprez
i Paris och Lamperti i Milano, uppträdde
hon sedan början av 1870-talet på
Covent-garden-teatern i London samt gästspelade
med stor framgång i Europas och
Amerikas huvudstäder. Sverige besökte hon 1888.
Hon var både dramatisk sopran och en utsökt
Mozartsångerska samt uppskattades även för
sin oratoriesång. 1878 g. m.
Covent-garden-teaterns direktör E. Gye. Har utgivit »Forty
years of song» (1911).
Alba’ni, rom. släkt, som säges ha kommit
från Albanien på 1500-talet. Flera av
släkten uppnådde högre kyrkliga värdigheter, och
Giovanni Francesco A. blev påve 1700 under
namn av Klemens XI. Alessandro A. (1692—
1779), som blev kardinal 1721, byggde Villa
Albani utanför Rom och bildade där med
tillhjälp av Winckelmann m. fl. en berömd
konstsamling, varav ännu åtskilligt av högt
värde återstår. Släkten utdog 1852.
Alba’ni, Francesco, bolognesisk målare
(1578—1660), lärjunge till bröderna Carracci
i Bologna, från omkr. 1600 verksam i Rom
som medhjälpare till Annibale Carracci,
varvid han i mer eller mindre starkt beroende av
mästaren utförde talrika fresker i romerska
kyrkor och palats. Han flyttade 1616
tillbaka till Bologna, där han huvudsakligen
ägnade sig åt stafflimåleriet. Åtskilliga större
altarmålningar och en oöverskådlig mängd
mindre arbeten lämnade här hans verkstad,
i vilken talrika medhjälpare arbetade. Ganska
raskt förföll han till en idélös, schematiskt
upprepande massproduktion. Hos sin samtid
åtnjöt han dock mycket högt anseende
särskilt för sina glättiga mytologiska
kompositioner med dansande amoriner m. m.,
målningar, vilka med tiden fingo en viss betydelse
för rokokokonstens uppkomst. H. W—n.
Alba’ni, M a 11 h i a s, namn på t vå
berömda violinfabrikanter, far o. son. Den förre
(1621—73) levde i Bozen i Tyrolen och har
givit albanesviolinerna sitt namn. Sonen
förfärdigade i Rom 1702—09 en del förträffliga
instrument, som skattas nästan lika högt som
amativiolinerna.
Albänien (alban. Shkiperi’a; kallas av övriga
balkanfolk Arnaut), stat på västkusten av
Balkanhalvön mellan Grekland och
Jugoslavien; omkr. 30,000 kvkm, omkr. 832,000 inv.
Huvudstad är Tirana. A. är ett bergland med
de vildaste och mest svårtillgängliga partierna
i n. och s. I de djupa dalarna strömma små
strida floder till Adriatiska havet: Bojana,
Drin, Shkumbi, Semeni (Sémén), Vojusa
(Viose) m. fl., men endast Drin och Bojana äro
segelbara. De flesta äro deltabildande. Dalarna
i s. delen av landet äro mycket bördiga. Kusten
är dels klippig eller kantad av strandsjöar,
dels bördigt slättland. Vid ö. gränsen ligga
Ochr’da- och Prespasjöarna och vid den n. v.
Skutarisjön.
Stora delar av landet ligga obrukade. Säd,
huvudsakligen majs, odlas på kustslätterna, s.
om Skutan (Shkoder), kring Tirana, Elbasan.
Bérat och Delvino och vid de stora sjöarnas
stränder. Den viktigaste produkten efter
säden är olivoljan. De största
olivträdsplante-ringarna finnas kring Valona (Vlora) och
Durazzo (Durres). Tobak odlas vid Durazzo,
Kavaja och Bérat. I de odlade södra
trakterna och längs Adriatiska havet äro de
förnämsta produkterna tobak och olivolja.
Största delen av befolkningen livnär sig av
boskapsskötsel. Lämpliga betesmarker finnas
både på slätterna och i bergstrakterna. År 1917
uppges exporten av ull ha varit 500,000 kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
