Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alberoni, Giulio - Albers-Schönberg, Heinrich Ernst - Albert (stad) - Albert (namn) - Albert I (konung av Belgien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Albers-Schönberg—Albert I
408
aamt sökte rensa rättskipningen från de mest
skriande missförhållandena. Men till behag
för drottningen, som ville förskaffa sina barn
utländska troner i ersättning för den spanska
tronföljden, kasbade han in landet i en
äventyrlig utrikespolitik. Spaniens återtagande
av Sardinien (1717) och av Sicilien (1718),
som det förlorat i freden i Utrecht 1713,
framkallade en sammanslutning av
England, Frankrike, Österrike och Nederländerna
(kvadrupelalliansen 1718). A:s intriger fingo
nu ett alltmer fantastiskt syfte: i England
skulle stuartska huset återinsättas, i
Frankrike regenten, Filip av Orléans,
tillfångatagas, ungrarnas missnöje mot Österrike
underblåsas och fred med Turkiet förhindras.
Därjämte underhandlade han med Peter den
store och med Karl XII:s minister Görtz.
Men då spanska flottan 1718 blev slagen av
den engelska och en överlägsen fransk här
inträngde över Pyrenéerna, nödgades Filip
och Elisabet underkasta sig de allierades
villkor samt som en följd därav avskeda A.
(1719). Han måste lämna alla sina ämbeten
och förvisades ur Spanien. I Italien spelade
A. senare understundom en viss politisk roll
vid påvehovet och var legat. — Litt.: G.
Bian-chi, »G. A. e il suo secolo» (1901); A.
Bour-geois, »G. A.» (1911).
Albers-Schönberg, Heinrich Ernst,
tysk röntgenolog (1865—1921). Med. dr i
Leipzig 1891, upprättade A. 1897 ett privat
med. röntgeninstitut i sin födelsestad Hamburg
och erhöll 1903 i
uppdrag att å S:t
Georgs sjukhus i
Hamburg upprätta
ett institut för
röntgendiagnostik och
röntgenterapi, vid
vilket han 1905
anställdes som
avlönad specialläkare för
röntgenologi. 1919
kallades han att
bekläda den första
ord. professuren i
medicinsk radiologi
i Tyskland, näml,
vid det nyinrättade universitetet i Hamburg.
A :s förnämsta verk är hans grundläggande
arbete för röntgenteknikens uppbyggande och
utveckling, framlagt i hans bekanta lärobok
»Die Röntgentechnik. Handbuch für Ärzte
und Studierende» (5:e uppl. 1919). över hela
världen finner man spåren av A:s arbete för
röntgentekniken, speciellt hans
bländnings-teknik och skyddsteknik, som skyddat
rönt-genologer och patienter för oberäkneliga
skador, ehuru den blev för sent utbildad för att
rädda honom själv. Hans upptäckt 1903 av
röntgenstrålarnas inverkan på könskörtlarna
är ock av genomgripande betydelse och har på
ett ovärderligt sätt befrämjat såväl
skydds-tekniken som den terapi, som grundar »ig på
röntgenkastrationen. Särskilt inom
gyneko-logien har han gjort ett banbrytande arbete.
Sin kanske största betydelse har A. dock haft
genom det exempel, som han genom sitt
röntgeninstitut och arbetet där givit åt de
generationer av röntgenologer från hela världen, som
studerat där. De flesta av Skandinaviens
äldre röntgenläkare ha vid hans institut
erhållit en värdefull skolning. Som utg. av
tidskr. »Fortschritte auf dem Gebiete der
Rönt-genstrahlen» och av »Archiv und Atlas der
normalen und patologischen Anatomie in
ty-pischen Röntgenbildern» gjorde A. tysk
rönt-genologisk forskning känd över hela världen.
Själv utgav A. 150 arbeten, över vilka
professor R. Grashey i en minnesruna i »Fortschritte
auf dem Gebiete der Röntgenstrahlen» (bd 28,
h. 3) lämnat en fullständig förteckning.
Efter med utomordentlig själsstyrka burna
svåra lidanden dukade A. under för en
kräft-sjukdom, som uppkommit på grund av
röntgenskador å hans händer, vilka skador han
ådragit sig under sin första röntgentid. Under det
första årtiondet av 1900-talet var han den
förnämsta förgrundsfiguren inom den medicinska
röntgenologien. G. F—11.*
Albert [albä’r], stad i n. Frankrike, depart.
Somme, vid floden Ancre. 3,040 inv. (1921).
Pappers-, bomulls-, maskin- o. sockerindustri.
— Då under världskriget skyttegravskriget
tog sin början, stannade A. i de allierades
händer. Stridslinjen gick 3—4 km ö. därom.
Under det stora Sommeslaget 1916
förflyttades fronten längre österut, men under
tyskarnas stora offensiv i mars 1918 besatte dessa
A. 27 mars. På grund av att staden kom
att ligga mitt i stridslinjen, blev den utsatt
för stark förstöring, varom bilden sp. 409—10
bär vittne. Staden är ock en av de franska
»martyrstäderna». — A. besattes av de
allierade 22 aug. 1918 vid deras stora motoffensiv.
M. B—dt.
Albert. Flera tyska furstars namn skrivas
omväxlande Albert och Albrekt (A
1-brecht). Se under båda dessa namn.
Albert I, konung av Belgien (f. 1875 ali). Är
son till Leopold I:s yngre son, greve Filip av
Flandern, och
Maria av Hohenzollern
och tillträdde
regeringen vid
farbroderns, Leopold II :s,
död 1909 samt är
sedan 1900 förmäld
med Elisabet (se
denna), hertiginna
i Bayern. I deras
äktenskap äro
födda två söner, därav
kronprinsen Leopold
(f. 1901), och en
dotter. Som regent
visade A. genast ett
betydligt liberalare sinnelag än företrädaren
och var intresserad såväl för sociala förbätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
