Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albigenser - Albiker, Karl - Albinism - Albinos - Albinus, Clodius Septimius - Albion - Albionpress - Albis - Albit - Albitisering - Albizzia - Albladloppan - Albo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Albiker—Albo
424
franska adelns självständighet. Genom freden i
Paris 1229 gick Raymonds son, Raymond VII,
förlustig större delen av sina besittningar dels
till kronan, dels till kyrkan. Albigensrörelsen
fortlevde dock ännu men förintades slutligen
genom den allt skoningslösare rasande
inkvisitionen. 1310 fick rörelsens ledare, Pierre
Autier, bestiga bålet, och efter 1330 syntes
knappast några lämningar av sekten. — Litt.:
C. Schmidt, »Histoire de la secte des cathares
ou albigeois» (1849); Ch. Molinier,
»L’inquisi-tion dans le midi de la France» (1880); Peyrat,
»Histoire des albigeois» (1882).
ATbiker, Karl, tysk skulptör (f. 1878).
Har genom statyer, gravreliefer,
porträttbyster och dekorativa skulpturer visat sig
som en av nutidens bästa och mest egen-
»Broitare». Beiuiigrelief av K. Albiker på fasaden
till Varietéteatern i Basel.
artade tyska bildhuggare. Formellt påverkad
av den grekiska skulpturen från 400-talet
f. Kr. och av Rodin, har han i sina arbeten
förenat monumental hållning och stark
uttrycksfullhet. H. W—n.
Albinfsm, det tillstånd hos människor och
djur, då det färgämne, som i regel finnes
i hud, hår (fjädrar) och ögon, saknas eller
blott i ringa grad finnes. Denna färgbrist
ger åt därav lidande människor, vilka man
kallar a 1 b i n e r (albinos), ett ganska
egendomligt utseende: håret är vitt, gulblekt,
huden gulvit, ögonen röda. Kroppen ser ut, som
om den vore av blekt mjölkglas med
inblandning av svag röd färg. — Stundom felslår
blott ett av de normalt förekommande
pigmenten, t. ex. det svarta (melaninet), under
det att t. ex. det gula utbildas, såsom hos
kanariefåglar, guldfiskar m. fl. analoga, ej
ovanliga fall. Detta är partiell albinism, men
sådan kan även yppa sig så, att blott vissa
delar av ett djur bliva ofärgade. Normal
albinism förekommer hos däggdjur i
polartrakterna, många fåglar (hägrar, svanor),
djur, som leva i grottor (olmen), eller fiskar,
eom leva på stort djup i havet. Pigment-
utvecklingen står nämligen i samband med
ljuset. (Ljd. Lönnb.)
Albinos, se Albinism.
Albinus, Clodius S e p t i m iu s, romersk
kejsare 193—197 e. Kr. Jfr Septimius
S e v e r u s.
ATbion [eng. uttal äTbien], den äldst*
kända, redan i forntiden nyttjade
benämningen på det nuv. England oeh Skottland.
Ordet användes numera endast i poetiskt
språk och i det urspr. av Napoleon I bildade
smädeuttrycket »trolösa A.» (perfide A.).
A’lbionpress, se Tryckpress.
A’lbis, en 24 km lång bergrygg i Schweiz,
v. om Zürichsjön. Dess högsta punkter äro
Bürglenstutz (918 m) och Ütliberg (873 m).
Vid foten av A. ligger kallvattenkuranstalten
Albisbrunn.
Albit, ett fältspatmineral, se Fältspat.
Albitisèring, se Bergarts metamorfos.
Albi’zzia, ett släkte av träd och buskar i
Gamla världens tropiska och subtropiska
länder, hörande till fam. mimos a växter,
bfimosaceae. Bladen äro dubbelt parbladiga,
blommorna vanl. vita eller rosenröda, sittande
i huvud eller ax. Baljan är tunn och platt.
Av A. lebbek i tropiska Asien och Afrika
erhållas gummi, garvarbark och ett värdefullt
träslag, i Bengalen kallat s i r s a. Även av
flera andra arter fås gummi och gagnträ.
Flera arter innehålla i barken eller roten
sa-ponin, som hos den sydvästaustraliska A.
lophantha (ofta under namn av Acacia
lophan-tha odlad som fönsterväxt) uppgår till 10 %
och har industriell användning. Det hårda
och varaktiga träslag, som kallas lignum
mu-rinum, råttved, därför att råttor lockas av
dess lukt, erhålles av A. montana. Flera
A.-arter användas på grund av sin snabba växt
som skyddsväxter för unga kaffe- och
muskot-plantor. G. L—m.
Albladloppan, en skinnbaggeart, tillhörande
fam. b 1 a d 1 o p p o r (se d. o.).
Albo, härad i ö. Skåne, mellan Östersjön och
gränsen till Malmöhus län; Kristianstads län;
ALBO HÄRAD
SkX500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
