Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allori, Alessandro (Alessandro di Cristofano di Lorenzi) - Allori, Cristofano - Allosorus crispus - Allotigena - Allotriomorfa - Allotropi - All’ ottava - Allra heligaste - Allra kristligaste konung el. majestät - Allra trognaste konung el. majestät - All right - All-round - Allshärjarting - Allstot - Allsvensk Samling - Allsvenskt lag - Allsvinn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Allori—Allsvinn
584
Allori [-å’ri], Alessandro (eg. A 1 e
s-sandro di Cristofano di L o r e n z i
A.), ital. målare (1535—1607). Uppfostrades
och utbildades av Bronzino, studerade i Rom
antiken och Michelangelo. Med ytterst
skicklig men starkt maniererad teckning och klen
kolorit utförde han porträtt, religiösa och
mytologiska bilder samt freskomålningar, allt i
an kylig, plastisk stil.
Allori [-å’ri], Cristofano, florentinsk
målare (1577—1621), son till föreg. Tillhörde
ien riktning inom den florentinska konsten
Hd 1600-talets början, som mot den
föregående generationens maniererade och plastiska
konst satte en frisk realistisk uppfattning och
en koloristisk och målerisk stil. Han utförde
porträtt samt målningar med bibliska och
historiska motiv. Mycket känd är hans
målning »Judit med Holofernes’ huvud» i Palazzo
Pitti i Florens. H. W—n.
Allösorus crPspus, lat. namnet på k r u
s-bräken (se d. o.).
Allotigèna kallas sådana
mineralbeståndsdelar i en bergart, vilka ej bildats i den
bergart, i vilken de nu förekomma, utan härröra
från andra, redan förstörda bergarter. Se
vidare Bergart och A u t i g e n.
Allotriomo’rfa kallas sådana mineral i en
bergart, som ej äro begränsade av
kristallytor, utan vilkas form bestämmes av intill
liggande mineralkorn. Motsatsen är i d i
o-m o r f. Se vidare Bergart.
Allotropi benämnes efter Berzelius
kroppars egenskap att inom ett och samma
aggre-^ationstillstånd (se d. o.) uppträda i olika
«. k. modifikationer. Dessa äro
kännetecknade därav, att de besitta olika
energiinnehåll och vanligtvis äro stabila inom vissa
cemperaturområden. Den temperatur, vid
vilken två modifikationer äro i jämvikt med
varandra, kallas omvandlingspunkt.
Om de två formerna äro fasta och kunna
existera tillsammans med varandra i stabilt
tillstånd, säges substansen vara e n a n t
io-t r o p; om den ena formen däremot är
ständigt metastabil, säges kroppen vara m o n
o-t r o p. Det är sannolikt, att allotropien är
beroende på olika atomgruppering. Många
grundämnen uppträda i olika modifikationer.
Ett typiskt exempel är syrets omvandling till
ozon. I syre äro molekylerna tvåatomiga
men i ozon treatomiga. Med tillhjälp av
röntgenstrålning har uppvisats, att kolets
modifikationer, diamant och grafit, ha olika
atomgruppering. Järnets allotropi är av stor
praktisk betydelse. Vid vanlig temperatur
är kol praktiskt olösligt i järn, men
upphettas järnet tillräckligt, omvandlas det till s. k.
y-järn, vilket har förmåga att lösa kol.
Härpå grundar sig härdningsprocessen.
Röntgenkristallografiska (se Röntgenkristall
o-g r a f i) forskningar ha givit vid handen, att
atomerna i y-järnet äro orienterade på annat
sätt än i järnet vid vanlig temp. A. W-n.
All’ otta’va, it., »i oktaven», förk. all’ 8:a
antyder, alltefter tecknets plats över eller
under noterna, att tonerna höjas eller sänkas en
oktav. Vid den följande våglinjens slut,
eller vid ordet loco, inträda noterna åter på
sin ursprungliga plats.
Allra heligaste, den innersta (västligaste)
delen av Salomos tempel i Jerusalem. Där
stod den s. k. förbundsarken. I det efter
judarnas hemkomst från Babylonien uppförda
templet, som av Herodes den store ombyggdes
och förskönades, saknades förbundsarken; det
allra heligaste var tomt. Huruvida det i
Moseböckerna omtalade »allra heligaste» i den
s. k. stiftshyddan (den mosaiska ökentidens
centralhelgedom) i verkligheten funnits till
eller beror på en idealisering, är föremål för
olika mening hos experterna. (S. A. F.)
Allra kristligaste konung el. majestät (lat.
Rex christiani’ssimus, fr. Sa majesté
très-chrétienne), en hedertitel för Frankrikes
konungar, vilken redan den för arianismens
övervinnande verksamme Klodvig skall ha burit.
Officiellt tilldelade påven Paul II år 1469
denna titel åt Ludvig XI, och den bars sedan
av de franska konungarna av den äldre
bourbonska linjen (t. o. m. Karl X).
Allra trognaste konung el. majestät (lat.
Rex fideli’ssimus, fr. Sa majesté très-fidèle),
en titel, som 1748 av påven Benedikt XIV gavs
åt konung Johan V av Portugal och som de
portugisiska konungarna sedan buro.
All right [M rält], eng., »allt väl», just
så, alldeles riktigt.
All-round [51 raund], eng., idrottsman, som
är framstående i flera skilda idrottsgrenar.
All-roundtävlingar äro t. ex. tio- och femkamp,
modern femkamp.
Allshärjarting (»hela härens ting»), en i
äldre historiska arbeten ofta förekommande
benämning på det allmänna riksmöte, som man
förr antog ha funnits i Sverige under
forntiden. Något sådant för riket gemensamt ting
fanns emellertid icke. Mora ting var blott
en församling för konungaval. Varje
landskap hade sitt ting. I själva verket betyder
allshärjarting, när det användes, också
»Upplandens landsting» o. motsvarade t. ex. »allra
göta ting» i Västergötland. Det första med
säkerhet kända svenska riksmötet hölls 1435
och uppkom ur riksråd och herredagar.
Allstot [-tä’t], ty. alles tot, »allt är dött»,
jaktrop el. jaktsignal, som tillkännager, att
villebrådet blivit fällt.
Allsvensk Samling, tidning, sedan 1914 utg.
av Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet (se d. o.). Den redigerades till 1923
av prof. V. Lundström och utges 2 ggr i mån.
Allsvenskt lag, fotbollslag, som utvalts
bland alla landets bästa spelare. Ordet
»allsvensk» användes även inom andra idrotter
vid liknande fall.
Allsvinn, »mycket snabb», i nord, mytologi
en av de hästar, som draga solens vagn. Den
andra heter A r v a k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
