Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alltinget - Alltyska förbundet - Alltyskar - Alludera - Allusion - Alluvialbildningar - Alluvialkoner - Alluviallera och Alluvialsand, svämlera, svämsand - Alluvialsand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Alltinget—Alluvialsand
586
Alltinget, isl. Älpingi el. Alping, Islands
lagstiftande församling. Sammanträder i
Reykjavik årligen 15 febr, och består av
42 folkvalda led. Av dessa väljer för en
tid av 4 år huvudstaden medelst
proportionella val 4 led., medan övriga 24
valkretsar välja en ä två led. omedelbart och
medelst majoritetsval. Återstående 6 led.
väljas för 8 år genom proportionella val för hela
landet. Dessa 6 jämte 8 valda av hela
landstinget bland de genom majoritetsvalen
utsedda bilda alltingets övre avdelning,
återstående 28 bilda den nedre. Budgeten skall
föreläggas först den nedre avdelningen.
Meningsskiljaktigheter mellan de båda avdelningarna
avgöras genom gemensamma omröstningar,
men då erfordras för beslut 2/s av de avgivna
rösterna. Vid budgetfrågor fordras endast
enkel majoritet. Konungen har absolut veto
och rätt att upplösa a. Till a. gäller sedan
1915 allmän rösträtt för både män och
kvinnor. Valrätts- och valbarhetsåldern är 25 år;
valbarhet förutsätter även fast bostad på
Island. Gällande lagar om a. äro av 3 nov. 1915
och 18 maj 1920. Jfr Island, författning.
Historik. Det första alltinget hölls år 930,
då islänningarna sammanslöto sig och
grundade en gemensam stat med en gemensam lag
(se Island). Tinget sammanträdde på de
s. k. Thingvellir (i s. v. delen av ön) och
var församlat två veckor varje år. Där fälldes
dom och stiftades lag. Förhandlingarna
leddes av lagsagomannen, öns högste ämbetsman,
vald för tre år. Han hade att från »Lagberget»
föredraga lagen för tingsmenigheten, var ett
slags levande lagbok och på samma gång
laguttolkare. Han var ordf, i den s. k. lagrättan,
som utövade den lagstiftande makten och var
sammansatt av öns godar (se Gode) och två
rådgivande bisittare för varje gode. Den
dömande myndigheten synes redan från
början ha legat hos en särskild alltingsdomstol,
bestående av 36 domare med domsrätt för
hela landet, men 963 indelades ön för
rättskipningen i fyra f järdingar, och
alltingsdom-stolen avlöstes av fyra fjärdingsdomstolar,
var och en på 9 medlemmar. Omkr. 1005
tillkom den s. k. femtedomen såsom
gemensam domstol för hela ön och delvis som en
högsta instans. — A. var brännpunkten för
Islands offentliga liv. Där samlades årligen
nästan alla landets förnämsta män. vanligen
med sina familjer och allting med följe av
småfolk samt väpnade huskarlar och trälar. Ofta
avlopp alltinget långt ifrån fredligt, i
synnerhet under fristatens första tider. Blodiga
strider utkämpades, där hundratals kämpar
stodo på vardera partens sida. Framemot
mitten av 1000-talet blev det fredligare, men
efter halvtannat sekel började Sturlunga-,
Haukadals- och Reykjaholtsätternas
förbittrade fejd om makten, och vapnen började åter
anlitas på alltinget.
Då Island lades under Norge, kom a. i allt
större beroende av kungliga ämbetsmän oeh
förlorade sin folkligt representativa karaktär.
Lagstiftningsrätten råkade slutligen på
1700-talet i glömska, konungen blev enväldig, och
1800 upphävdes alltinget. Genom en
förordning av 1843 återupplivades det såsom
en provinsiallantdag med rådgivande
myndighet. Efter en långvarig författningskamp
erhöll det 1874 full lagstiftnings- och
beskattningsrätt. Allmän rösträtt infördes 1915.
Förut var valrätten begränsad till bönder,
ämbetsmän och alla, dem, som icke stodo i
något personligt tjänsteförhållande, när dera»
årliga kommunala utskylder uppgingo till 4
kr., samt till dem, som avlagt ett akademisk:
prov och fyllt 25 år. Th»
Alltyska förbundet (Alldeutscher Verband),
sedan 1894 namnet på en 1891 bildad förening,
som avsåg att främja de tysk-nationella
intressena, bl. a. genom att understödja de i
andra länder för sin nationella egendomlighet
kämpande landsmännen och genom att arbeta
för en kraftig tysk intressepolitik, särskilt i
främmande världsdelar. Det ville också
åstadkomma en nära anknytning till det tyska
Österrike, en centraleuropeisk tullförening, i
vilken även skulle innefattas Nederländerna
och Schweiz; verkade för en kraftig
flottpolitik o. s. v. Förbundet har aldrig haft något
överväldigande stort antal medlemmar, men
det har haft stort inflytande i breda lager av
tyska folket genom en ivrig och energisk
verksamhet. Under världskriget angrepos från
alltyskt håll skilda tyska regeringar skarpt
och kraftigt för den lamhet, med vilken man
ansåg, att kriget fördes. Politiskt sett har man
i allmänhet kallat dem, som varit anslutna till
eller sympatiserat med förbundet, för
alltyskar. Se Pangermanism. -Im-
Alltyskar, se Alltyska förBundet.
Alludera, hänsyfta, anspela.
Allusion, anspelning, hänsyftning, häntyö
ning.
Alluvialbildning, Se A 11 u v i u m.
Alluviälkoner, låga, flacka halvkoner 8’
grus, nedsvämmade av häftigt
framströmman-de glaciärälvar eller fjällbäckar samt
solfjä-derformigt avlagrade, där strömmen
utmynnar på ett slättland och således dess
transportkraft plötsligt minskas, liksom ett
egentligt delta uppkommer, där strömmen
utmynnar i stillastående vatten. G. D. G
Alluviällera och Alluvialsand, även
kallade s v ä m 1 e r a och svämsand (se
dessa ord), äro i Sverige avlagringar, som i
den allra senaste tiden bildats genom
sam-mansvämning av löst material i sänkor i
jordytan, vilka helt äro beroende av de nuvarande
terrängförhållandena. Ofta förekomma de i
omedelbart samband med och överlagrande
äldre bildningar, vilkas ålder i den postglaciala
tiden närmare kan bestämmas. Alluvialsand och
-lera äro stundom mörkfärgade av inblandade
växtlämningar och mylla samt vanl. föga
mäktiga (under 1 m). Jfr A 11 u v i u m. K. A. G.
Alluvialsand, se A 11 u v i a 1 I e r a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
