Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almgren, Oskar Maurits - Almirante - Almissa - Almkvist - Almkvist, Herman Napoleon - Almkvist, Johan Reinhold - Almlöf, släkt - Almlöf, Anders - Almlöf, Hedvig Kristina Elisabet (Betty)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Almirante—Almlöf
602
moderat
konservativ, uppträdde 1895
mot
mellanriksla-gens uppsägning,
anslöt sig 1902 till
Hugo Tamms
skrivelseförslag om
utredning ang. allmän
rösträtt samt
understödde besluten 1907
och 1909 i
rösträttsfrågan. A. åtnjöt
stort anseende såväl
inom riksdagen och
Stockholms
kommu
nalrepresentation, som han tillhörde 1879—
1908, som inom landets köpmannakår.
Almira’nte, hamnstad i Panama, på n.
kusten vid Almiranteviken, nära gränsen mot
Costarica. Utgångspunkt för en järnväg till
Puerto Limon i Costarica. Export av bananer.
Almissa, kroat. Omis, stad i Dalmatien,
Jugoslavien, 22 km s. ö. om Spalato, vid
Ce-tinas utlopp i Adriatiska havet. Med
omgivande landsbygd omkr. 16,700 inv. Vinodling
och fiske äro huvudnäringar. Cementfabriker.
— Trakten kring A., det gamla landskapet
Poglizza, var 1207—1807 fristat under
ungersk, senare veneziansk överhöghet.
Almkvist. Denna stavning har antagits av
följ. medl. av släkten Almqvist (se d. o.).
Almkvist, Herman Napoleon,
språkforskare (1839—1904), e. o. professor i
jämförande språkforskning i Uppsala 1880, ord.
professor i semitiska språk 1892. Som
stipendiat hade han
1875—1878 vistats i
Ungern,
Konstanti-nopel, Syrien,
Egypten och Sudan samt
under inföddas
ledning bedrivit
språkstudier bl. a. i
bi-schari- och
nuba-språken. Av A:s
arbeten på det
österländska språkområdet må anföras »Den
semitiska
språk-stammens pronomen» och »Die Bi-
schärisprache». Varm anhängare av den
fonetiska stavningsprincipen, yrkade han redan
1870 i uppsatsen »Svenskt språk och
rättstaf-ning» (i Svensk tidskr.), att man skulle lägga
ljudenligheten såsom grund för
rättstavningen och småningom och med varsam hand
införa de förändringar, som därav äro en
följd. På ett utmärkt sätt har han
översatt eng., franska, norska o. ryska författares
arbeten (bl. a. flera av Turgenjev). (Ad. N-n.)
Almkvist, Johan Reinhold, läkare (f.
1869 ®/7), brorson till Herman A.; med. lic.
1898, med. dr 1903, doc. i syfilidologi vid
Karolinska institutet 1912, prof, där sedan
1913. Fackvetenskaplig författare.
Almlöf, släkt, härstammande från soldaten
L. Persson Alman (d. 1773) från Lilla Almö
i Skaraborgs län. Namnet A. antogs av
dennes son Nils (1765—1813), kammartjänare hos
Gustav IV Adolfs son kronprins Gustav,
kronprinsen Karl August och Karl XIII.
Lots-direktör A. A. är av en annan släkt.
Almlöf, Anders, framstående
sjökartograf (1793—1874), chef för sjökartekontoret
1849, kommendör och lotsdirektör 1854.
Bekämpade det traditionella
hemlighetsmakeriet vid utgivandet av svenska sjökort, genom
vilket den allmänna sjöfarten under fredstid
blottställdes för förluster, utan att dessa
uppvägdes av med visshet påräkneliga fördelar
under krig. A. betroddes med flera
utrednings- och kommittéuppdrag, planlade
utgivning av segelhandboken »Den svenske lotsen»
och har efterlämnat en redogörelse rörande
avvägning av år 1839 inhuggna
vattenstånds-märken m. m. Bn.
Almlöf, Hedvig Kristina Elisabet
(Bett y), skådespelerska (1831—1882), gift
1857 med Knut A. Liksom mannen hade hon
såväl på fädernet som mödernet konstnärliga
anor. Föräldrarna
voro nämligen det
ansedda
konstnärsparet Pierre och
Hedvig Charlotta
Deland, vilken
senare var dotter till
den framstående
skådespelerskan Kr.
M. Cederberg och
sondotter till
Abraham De Broen.
Genom ett omfattande
och mångårigt
arbete vid faderns
sällskap (1847—61)
fingo hennes anlag en god utveckling. 1861 var
hon sin make följaktig till Stjernströms Mindre
teater och 1863 till de kungl. scenerna, där hon
kvarstod till sin död. Efter att redan vid
inträdet vid Mindre teatern ha övergått till
karaktärsrollerna, utbildade hon sig än mer därför
vid de kungl. scenerna. Så i all synnerhet på
det komiska området, där hennes saftiga
humor, som t. ex. madam Rundholmen i »De
ungas förbund», gjorde henne i sitt slag ännu
oupphunnen. Betty A:s roller lära ha uppgått
till omkring 500, därav över 300 redan vid
faderns sällskap. I hennes liksom i mannens
spel röjde sig den allvarliga delandska skolan
i en noggrann teknisk utbildning, en
mönstergill och nyansrik framsägning, skarp
karaktärsanalys och slående realism. Bland hennes
övriga roller må nämnas mor Fadette i
»Syrsan», Bélise i »Lärt folk i stubb», Dorine i
»Tartuffe», Frosine i »Den girige», hertiginnan
Marlborough i »Ett glas vatten», fru von der
Strass i »Onda tungor», hertiginnan de Réville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
