Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alopæus, David - Alopæus, Karl Henrik - Alopæus, Magnus (Maxim) - Alopæus, Magnus Jakob - Alopecias vulpes - Alopecurus - Alopex lagopus - Alost - Alouattinae - Alp, Alper - Alpacka - Alpacka (ull) - Alpacka (nysilver) - Al pari el. Pari - Alp Arslan - Alpbanor - Alpbindning - Alperna - Topografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Alopæus—Alperna
626
rysk generalguvernör i Stockholm. Det var
ock A., som jämte ryske utrikesministern
Rumjantsev hade att som ryskt ombud vid
fredsunderhandlingarna i Fredrikshamn
underteckna det dokument, som lösslet hans
fädernesland i dess helhet från Sverige. A. blev
slutligen (1822) rysk ambassadör i Berlin. Om
A. som rapportör och underhandlare se S.
Clason, »Gustaf IV Adolf och den europeiska
krisen under Napoleon» (2:a uppl. 1913).
Alopæus, Karl Henrik, finländsk biskop
(1825—92), sonson till Magnus Jakob A.
Utövade på den dittills försummade
abnormskole-undervisningens område en banbrytande och
synnerligen betydelsefull verksamhet. Han var
i 20 år föreståndare för den i Åbo inrättade
första högre läroanstalten för dövstumma och
senare ordf, i 1888 års kommitté för ordnande
av abnormskoleundervisningen. Biskop i Borgå
stift 1885, uppträdde han vid lantdagarna
främst i sitt stånd i en fördragsam och
frisinnad _anda.
Alopæus, Magnus (i Ryssland Maxim),
greve, rysk diplomat (1748—1821), broder till
David A. Trädde efter studier i Åbo och
Göttingen i rysk statstjänst. Blev 1791 sändebud
i Berlin, där han stod högt i gunst hos Fredrik
Vilhelm II, och 1807 i London samt deltog
1818 i kongressen i Aachen.
Alopæus, Magnus Jakob, finländsk
biskop (1743—1818), kusin till David A. Fick
som domprost i Borgå på sin lott att vid
öppnandet av lantdagen i Borgå 1809 hälsa kejsar
Alexander vid dennes inträde i domkyrkan
samt därjämte hålla lantdagspredikan över
den av Alexander utsedda texten. Under
lantdagen blev han biskop i Borgå och gick
därigenom till mötes ett omfattande och
mödosamt arbete, dels i följd av de nya
förhållanden, som behövde ordnas efter skilsmässan
från Sverige, dels i följd av stiftets tillökning
1811 med det s. k. »Gamla Finland» (Viborgs
län), som då återförenades med det övriga
Finland. Ett framstående forskningsarbete är
hans »Borgå gymnasii historia» (1804—17).
Alope’cias vuFpes, lat. namnet på r ä v h a j
(se d. o.).
Alopecürus, lat. namnet på
kavlesläk-t e_t (se d. o.)
Alopex lagöpus, lat. namnet på fjällräv
(se d. o.).
Alost (alå’st], se A a 1 s t.
Alouattinae, lat. namnet på vrålapor
(se d. o.).
Alp, Alper, benämning å höft berg,
särskilt av alpin karaktär, med branta former
och glaciärer; stundom blott de högsta bergen
i trakten, t. ex. Transsylvanska alperna,
Australalperna, Abiskoalperna.
AIpa’cka, Läma päco, se K a m e 1 d j u r e n.
Alpa’cka, ull av lama-arten med samma
namn. Alpackaullen förekommer i olika
naturfärger, vit, grå, gulbrun, rödbrun och
svart, härstammande från olika kroppsdelar
av samma djur. Värdefullast anses den
röd
bruna och svarta. Ullen är svagt krusig, 10
—30 cm lång och O,oio—O,oeo mm tjock.
Alpackaullen lämnar vackra, mycket hållbara
vävnader. Den spinnes ofta tillsammans med
bomull, fårull (mixed-alpacka, demi-alpacka)
eller silke. Såväl handeln med som
bearbetningen av alpackaullen är koncentrerad till
Bradford i England. — A. kallas även en
kantull, som erhålles av halvyllelump. Detta
spinnämne är kortfibrigt och användes därför
endast till billigare tyg. — A. är även
benämning på vissa glansiga damklänningstyger,
urspr. tillverkade av äkta alpackaull men
numera av bomullsvarp med inslag av alpackaull
eller annat glansigt ämne samt för finare
kvaliteter (»alpacka lustre») av silkesvarp med
glansigt kamgarnsinslag. G. A. W. (S. K-r.)
Alpa’cka, ett slags försilvrat nysilver.
Al pa’ri el. Par i, it., av lika värde.
Betecknar i fråga om statspapper, obligationer,
aktier o. s. v., att priset för dagen är lika med
det nominella värdet. En aktie, som lyder på 100
kr. och säljes för 100 kr., säljes (köpes) al pari.
I fråga om mynt betecknar ordet, att priset
för dagen fullt motsvarar dess inre värde, och
i fråga om växel, att man på en främmande
växelort får lika stor valuta i där gällande
mynt, som man på egen ort betalat i eget mynt.
Alp Arslan (»det starka lejonet»), en av
seldschukernas mäktigaste furstar (omkr. 1029
—72). Underlade sig Armenien och Georgien
samt tillfångatog 1071 den östromerske
kejsaren Romanos IV Diogenes.
Alpbanor, se A 1 p v ä g a r.
Alpbindning är en s. k. stel skidbindning,
varvid foten fastspännes vid en
skridskolik-nande inrättning, som är fäst vid skidan.
Alperna, Europas mäktigaste bergskedja,
sträcker sig i en mot n. v. konvex båge
från Medelhavet omkring Nizza—Genua i
nordlig riktning till Genévesjön och därifrån
i väst-östlig riktning till Wien—Marburg.
Bergskedjorna, som i de v. och centrala A.
ligga tätt tillsammans och bilda ett skarpt
avgiänsat bergområde, divergera i ö. och
övergå i lägre randberg, utan skarp
avgräns-ning mot omgivningen. I s. v. vid Medelhavet
stå A. i samband med de Liguriska
Apenninerna, ö. om Adriatiska havet med de
Dina-riska a., och i ö. fortsätta de över Wiener
Wald i Karpaterna. A:s längd från
Medelhavet till Wien belöper sig till omkr. 1,300
km, och den största bredden är omkr. 260 km;
ytan är omkr. 200,000 kvkm.
INNEHÅLL:
Topografi ..... sp.626
Uppkomst ...... „ 629
Klimat ........ „ 634
Växtvärld ..... „ 636
Djurvärld . sp.637
Befolkning .... „ 637
Näringar .. „ 63S
A:s milit. betyd. „ 638
Topografi. Alperna indelas av geologiska
grunder i Västalperna och Ö s t a 1 p e
r-n a. Gränsen mellan dem dragés från
Bodensjön genom Rhen- och Hinterrheindalarna över
Splügen till Lago di Como. Till Västalperna
höra sålunda större delen av Schweizalperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
