Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alperna - Uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Alperna
632
Bild 2. Profil genom Alperna i Glarus. m = miocen (nagelfluh) ; e — eocen (flysch) ; c = kritsystemet;
J=jura; t = trias; V = permtrias (Verrucano).
(Efter Alb. Heim.)
de östalpina täckena från de höga
Centralalperna till deras östgräns från Bodensjöns s.
ända till Lago di Como. — Inom östalperna
antages Hohe Tauern antingen vara ett
uppstickande parti av det penninska tätket eller också
överensstämma med centralmassiven. Omkring
detta utbreder sig det östalpina täcket, indelat
i flera underavdelningar. — S. om de nu
nämnda täckena ligga de Dinariska alperna, vilka
skilja sig från de andra genom sin sydlga
veckningsrörelse. — Under och efter överskjut-
tidigast i kritan, antagligen först på allvar i
eocen och oligocen; därefter tilltogo de under
miocen och nådde sitt maximum i pliocen.
De tektoniska huvudrörelserna avslutades på
s. sidan av Centralalperna tidigast under
miocen men på den n. betydligt senare. Endast i
Östalperna funnos vid de tertiära rörelsernas
inträ ’ande möjligen rester efter äldre
bergskedjor.
Genom de intensiva veckningar, som ledde
till A:s uppkomst, förminskades den areal,
Bild 3. Veckade kalkstenslager (från kritsystemet) i Bäntisbergen, Schweiz.
(Efter Alb. Heim.)
ningarna hopveckades och deformerades
berglagren intensivt, så att nu hela lagerserier
ligga upprepade över varandra två till flera
gånger, genom att det ena vecket lagts över
det andra som arken i en bok. Sedan
över-skjutningarna och veckningarna kulminerat
eller avslutats, sjönko randområdena, särskilt
vid Poslätten—Adriatiska havet och vid den
ö. gränsen, samt höjdes själva alpkedjan.
I fråga om tiden för dessa tektoniska
processer anses, att de i Centralalperna började
som förut intog A:s plats. Huru stor denna
förminskning eller hopkrympning av
jordskorpan varit är ovisst, men man räknar med
att det alpina området före deformationen
var 2—3 gånger bredare än nu. De nuv. A.
utgöra blott en ringa rest av vad som varit.
Kompletteras de kvarliggande lagerserierna
med vad som sannolikt tillhört dem, skulle
A. nå en mångdubbelt större höjd än nu.
Kompletta ha de dock aldrig varit, ty
alltifrån A:s första uppkomst har denudationen
Bild 4. Profil genom den bergmassa, som genombröts vid byggandet av Simplontunneln. Gn = olika
slag av gnejser; Sc, Sk och Sek — olika slag av skiffrar; K = kalksten; G — gips.
(Efter H. Schardt.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
