Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alpider - Alpin - Alpina rasen - Alpini - Alpinia - Alpinist - Alpjägare - Alpklocka - Alpkråkan - Alpkåren - Alplärkan el. Sandlärkan - Alpnach - Alpros - Alpsalamander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Alpin—Alpsalamander
644
»Helleniderna», den tyrrhenska bågen, Taurus,
Apenninerna och Atlas. K. A. G.
Alpin, vad som tillhör eller har avseende på
Alperna eller högfjäll i allmänhet (om växter,
djur m. m.).
Alpina rasen, en av Europas människoraser,
kännetecknad av medellång, bred kropp, runt
huvud och anlete, mörkt hår och mörka ögon.
Har sin härd i Alperna och strålar ut
därifrån, framför allt åt väster, söder och norr.
Kallas av Deniker »västliga rasen». Se
Europas raser.
Alpi’ni, it., benämning på Italiens
alptrupper, se d. o.
Alpinia, växtsläkte, hörande till fam.
krydd-liljor, Zingiberaceae. Några arter från s. ö.
Asien, t. ex. A. officinarum, lämna den
offici-nella galangaroten, Rhizoma Galangae; andra,
t. ex. A. nutans (från Ostindien), odlas i
växthus för sina vackra blad och prydliga blommor.
Alpini’st, alp- el. fjällbestigare, alpkännare.
Alpjägare (it. cacciatori delle alpi) kallades
de av Garibaldi under italienska kriget 1859
uppsatta frivilliga trupperna, vilka, klädda i
röda blusar, utgjorde hans frikår. — Om
nu-tida alp jägare, se Alptrupper.
Alpklocka, Soldane’lla, ett litet släkte alpina
örter av fam. vivväxter, Primulaceae.
Blomkronan är vidgat trattlik, oftast blå, med
brämet kluvet i en mängd franslika flikar;
bladen äro runda eller njurformiga. Släktet
omfattar sex arter, vilka tillhöra s. och
mellersta Europas alptrakter. Soldanella pusilla
hör till Alpernas tidigaste vårblommor; dess
blomstänglar kunna till och med växa upp
genom snötäcket. Jfr pl. A 1 p v ä x t e r.
Alpkråkan, Pyrrho’corax pyrrho’corax, en
svart kråkfågel med röd, något böjd näbb och
röda ben. Fågelns totallängd är omkr. 40 cm,
därav stjärten 15—17 cm. Förekommer i
bergstrakter från Nord- och Centralasien till
Englands och Frankrikes kuster samt i
Nordafrika. Dess flykt är lätt och svävande.
Alpkåren (ty. Alpenkorps) kallades en
bayersk-preussisk fristående division, uppsatt
ur bayerska livregementet samt bayerska och
preussiska jägarbataljoner, vilken, utrustad för
tjänst i bergstrakter, tog verksam del i
världskriget 1914—18. Kåren stred i Argonnerna
1914, i Sydtyrolen 1915, i Serbien 1915, vid
Verdun 1916, i Rumänien 1916, i Italien 1917
samt i Frankrike och Makedonien 1918.
Alplärkan el. Sandlärkan, se Lärkor.
Alpnach, by i schweiz. kant. Unterwalden
vid foten av Pilatus och nära Alpnachsjön, en
vik av Vierwaldstättersjön åt s. v.; 2,081 inv.
— Vid A.-sjön A:s hamn, Alpnachstad,
utgångspunkt för Brünig- och Pilatusbanorna.
Alpros, Rhodode’ndron, ett till fam.
ljungväxter, Ericaceae, hörande växtsläkte,
innefattande över 200 arter, de flesta ständigt
grönskande buskar med blommorna i
flocklika samlingar i grenspetsarna. Blomkronan
är strålformig eller svagt ensymmetrisk,
tratt- el. klocklik, med 5-delat bräm; ståndar-
na 10 (undersl. Eurhododendron) eller 5
(underst Azalea). Frukten är en 5-rummig
kapsel. De flesta arterna äro fjällväxter och
förekomma huvudsakligen på Himalaja, i Öst-
En art alpros, Rtiododendron ferrugmeum.
asien och Nordamerika. De i Alperna växande
Rh. ferrugineum och Rh. hirsutum, med
mörkröda blommor, äro vanliga prydnadsväxter.
I Skandinaviens nordligaste fjälltrakter växer
den lilla violettblommiga Rh. lapponicum. Rh.
grande från Himalaja och Rh. maximum från
Nordamerika, som i sina hemland kunna bli
ända till 10 m höga träd, jämte hybrider
mellan dessa och den nordamerikanska Rh.
catawbiense (»Rh. hybridum») tillhöra
trädgårdarnas eller i kallare länder växthusens
förnämsta prydnadsväxter. Rh. (Azalea)
in-dicum från Kina och Japan, med ljusröda
blommor, och Rh. (Azalea) flavum från Kaukasus,
med gula, starkt välluktande blommor, äro
omtyckta krukväxter. — Honungen hos Rh.
flavum m. fl. arter var redan i forntiden känd
som giftig. G. M—e.
Alpsalamander, Salama’ndra ätra, är
närbesläktad med eldsalamander (se d. o.)
men framföder på en gång endast två fullt
utbildade ungar, utan yttre gälar. Detta
beror därpå, att av de många äggen i
moderdjurets äggledare blott två utbildas till foster,
medan alla de övriga äggen sammanflyta till
en massa, vilken tjänar de två lyckligare
lottade syskonen till näring. Härigenom är
villkoret givet för att djuret inom moderkroppen
kan genomlöpa även de utvecklingsskeden,
som eldsalamanderns ungar tillryggalägga
utanför moderdjurets kropp. I äggledaren äro
fostren försedda med mycket stora yttre
gälar, vilka omgiva en stor del av fostret och
tjäna till att uppsuga näringen men som
nämnt försvinna före födelsen. Detta
egendomliga utvecklingssätt förklaras genom det
oavvisliga antagandet, att a. liksom dess nära
släkting eldsalamandern urspr. avsatt sina
ungar i vattnet, men sedan den blivit bergsbo
och sålunda ej längre med säkerhet kunnat
påräkna att för detta ändamål anträffa
vat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
