Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alsnö kungsgård - Alsnöstadgan - Als-ob-filosofi el. Fiktionalism - Alsophila - Alstad - Alsten - Alster (benved) - Alster (socken) - Alster (egendom) - Alster (flod) - Alstern (sjö i Brattfors socken) - Alstern (sjö i Alsters socken) - Alsterån (Småland) - Alsterån (Värmland) - Alstrin, Erik - Alstringslinje el. Generatris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Alsnöstadgan—Alstringslinje
656
skilliga värdefulla fynd av husgeråd, vapen o.
dyl. men framför allt av byggnadsdetaljer,
vilkas ornamentik har möjliggjort en stilistisk
jämförelse med den samtida kyrkoarkitekturen.
Palatset har härigenom visat sig tillhöra
samma arkitekturgrupp som bl. a. Strängnäs
domkyrka. Arkitektoniskt sett är det delvis
påverkat av denna kyrkliga arkitektur nien delvis
även av profan palats på kontinenten. Det
måste ha haft ett betydande konstnärligt värde
och har säkerligen utövat ett icke ringa
inflytande på den senare utvecklingen av
profanarkitekturen i Sverige. — Litt.: B. Thordeman,
»Alsnö hus» (1920). B. Th.
Alsnöstadgan, en av konung Magnus
Ladulås vid en herredag på Alsnö kungsgård maj
1279 utfärdad stadga. Den innehöll bl. a.,
att skattefrihet skulle åtnjutas av konungens
och hans bröders män samt dessas brytar
(förvaltare) och landboar (arrendatorer), av
ärkebiskopens och biskoparnas s ven ner och
»av alla de män, som tjäna med häst, vem
helst de än tjäna». Härigenom infördes det
s. k. världsliga frälse t. Dessutom
förbjödos våldgästning och olaga
beskattning från ämbetsmännens sida, varjämte
Birger jarls fridslagar förnyades. — Litt.: S.
Tunbergs uppsats i Hist. tidskr. 1912.
Als-ob-filosofi el. F i k t i o n a 1 i s m (av
ty. als ob, som om), en modern positivistisk
åskådning, framställd av H. Vaihinger (se
denne).
Also’phila, ett till fam. Cyatheaceae hörande
ormbunkssläkte, omfattande över ett 100-tal
arter från såväl Gamla som Nya världens
tropiska och subtropiska trakter. De äro alla
AZ«opÆiZa-art (A. crinita) från Himalaja.
trädartade med ett palmliknande utseende och
kunna nå betydande höjd, ända till 20 m.
Bladen kunna bli ända till 3 m långa. Många
odlas i växthus, bland dem den från
Australien härstammande A. australis, som i
medelhavsländerna även går på kalljord. N. S-s.
Alstad, två socknar i Skåne, Malmöhus län.
Se Fru Alstad och Västra Alstad.
Alsten, ö vid inloppet till Vefsenfjorden på
Norges n. v. kust, Nordlands fylke; 153,27
kvkm, 2,839 inv. (1921). Inre delen är
upp
fylld av det långsträckta fjällpartiet »Syv
söstre» (1,066 m). I n. v. spetsen
handelsplatsen Sandnessjöen, på den s. v. Alstahaugs kyrka
med den gamla prästgården från Peter Dass’tid.
Alster, detsamma som benved (se d. o.).
Alster, socken i s. Värmland, n. ö. om
Karlstad; Väse härad, Värmlands län; 128,53
kvkm, 1,621 inv. (1923). Är belägen kring
Alsterån och sjöarna Gapern och Alstern.
Enstaka bergshöjder, rätt stora delar flacka med
odlade fält eller mossar. 3,524 har åker, 5,508
har skogs- och hagmark. I A. ligga Byn och
Gunnerud, båda bekanta genom Gustav
Frö-dings ungdomsliv, Allström med kvarn och såg
m. m. Pastorat i Karlstads st., Nyeds kontr.
Alster, egendom i s. Värmland vid
Alsteråns utlopp i Vänern, Karlstads
landsförsamling; P/s mtl, tax.-värde omkr. 578,000 kr.
Gustav Frödings födelseort. Till egendomen
höra valskvarn, sågverk och tegelbruk.
Alster, liten segelbar biflod till nedre Elbe,
Tyskland; rinner upp i Holstein och utmynnar
vid Hamburg, där den bildar de små sjöarna
A usseu alster och Binnenalster.
Alstern, sjö i ö. Värmland, Brattfors
socken. Avrinner över sjön Lungen genom
Lungsälven och Timsälven till
Gullspångs-älven. Omkr. 9 kvkm.
Alstern, sjö i s. Värmland, Alsters socken.
Mottar avlopp från sjön Gapern och avrinner
genom Alsterån till Vänern; omkr. 6 kvkm.
Alsterån, vattendrag i s. ö. Småland.
Upprinner i det inre av landskapet (i Hjärtasjön
i Granhults socken) och utmynnar i Kalmar
sund nedanför Strömserum och strax n. om
Pataholm. Är omkr. 110 km lång och
genomflyter Alstern (vid Sävsjöströms station),
Ulvasjön (på Kalmarlänsgränsen), St.
Hinsjön, Allgunnen (upptar där Badebodaån från
Uppvidinge härad), Hultnässjön m. fl.
Alsterån, å i ö. Värmland, utrinner ö. om
Karlstad. 42 km lång. Tillför Vänern vatten
från Molkomsjön, Gapern och Alstern.
Alstrin, Erik, biskop (1683—1762),
systerson till J. Rosenadler. A., som blivit v.
bibliotekarie i Uppsala 1716, akademisekreterare
1719 och professor i teoretisk filosofi 1723,
blev 1731 kyrkoherde i Leksand, 1734 pastor
primarius i Stockholm samt därefter biskop
först i Växjö 1742 och sedan i Strängnäs
1748. A. hade på sin tid stort anseende både
som filosof och teolog. Hans filosofi var en
modifierad kartesianism, och han polemiserade
mot den leibniz-wolfska filosofien, som omkr.
1730 började få insteg i Uppsala. Som pastor
primarius och biskop visade han
fördragsamhet mot pietismen. Han var intresserad även
för svenska språket och rättskrivningen samt
ivrade för ökad folkundervisning. Som
riksdagsman (1734—51) tillhörde han de
moderata mössorna.
Alstringslinje el. G e n e r a t r I s, en linje,
genom vars rörelse i rymden en yta kan
tänkas ha uppkommit. Vanligen förstår man
med alstringslinje en sådan rät linje, och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
