Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aluminium - Aluminiumamalgam - Aluminiumbrons - Aluminiumföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Aluminiumamalgam—Aluminiumföreningar
678
inga lättflyktiga förbränningsprodukter bildas
— oxiden smälter vid 2,045° C —, blir
temperaturen vid dess förbränning mycket hög,
och den är ett starkt reduktionsmedel.
Enligt Goldschmidt kunna svårreducerbara
metaller, såsom krom, mangan, molybden,
vol-fram, vanadin och titan, med tillhjälp av
aluminium framställas ur vissa oxider.
Metalloxiden blandas med grovpulveriserat
aluminium, och i en chamottedegel tändes
blandningen med en tändpatron, innehållande
blandning av bariumsuperoxid och
magnesiumpulver. Aluminiumpulvret brinner hastigt och
binder oxidens syre, varvid metallen som en
regulus samlas på degelns botten. För
svets-ningsändamål användes enligt Goldschmidt
termit, en blandning av aluminiumpulver
och järnoxid (se Termitsvetsning och
Aluminotermi). Inom
sprängämnesin-dustrien och fyrverkeritekniken användes
aluminiumpulver, blandat med oxidationsmedel.
Inom järn- och stålindustrien förbrukas
stora mängder aluminium, enär en tillsats av
O,oi—0,05 °/o fullständigt befriar smält järn
från oxidul och ger biåsfria göt. För
mekaniska ändamål, speciellt inom
automobilindu-strien och flygtekniken, har framställts ett
flertal aluminiumlegeringar (se d.
o.). Vid telefontrådar och andra elektriska
ledningar konkurrerar aluminium allvarligt
med koppar; särskilt har den kommit till
omfattande användning för detta ändamål i
Amerika. Dess mindre hållfasthet kan
upphjälpas genom att ge ledningarna en kärna
av stål. Detta kompenseras f. ö. av den lägre
vikten, vilket gör, att på en viss kabellängd
färre understödspunkter äro behövliga.
Kärl för hushållsändamål och inom de olika
födoämnesindustrierna kunna med stor fördel
göras av a., enär dess föreningar icke äro
giftiga och dess motstånds förmåga mot
inverkan av svagt sura vätskor är stor.
Dessutom har metallen stor värmeledningsförmåga.
Fint aluminiumpulver, utrört i lackfernissa,
är ett utmärkt bestrykningsmedel för järn
och verkar rostskyddande.
Aluminiumöverdrag kunna enligt olika metoder (se A1
u-m i n e r i n g) anbringas på metaller och
enligt Schoops metod även på mjukare föremål,
såsom tyg och trä. E—-t N—n.
Aluminiumamalgam. Med kvicksilver
lege-rar sig aluminium ej på samma sätt som en
del andra metaller (se Amalgam),
troligen beroende på att i metallens ytskikt
förekommande oxid hindrar kvicksilvret att
inverka på detsamma. Om aluminium
behandlas med kvicksilverkloridlösning, bildas
däremot ett ytskikt av amalgam. Härigenom blir
metallen aktiverad, ty i motsats mot vanligt
aluminium sönderdelar aktiverat aluminium
häftigt vatten och oxideras av luft, så att
på ytan bildas ett vitt oxidskikt. Man
använder på grund härav aktiverat
aluminiumpulver i närvaro av vatten inom organiska
kemien som ett utmärkt reduktionsmedel,
vil
ket har den stora fördelen att kunna
användas i neutral lösning. E—t N—n.
Aluminiumbrons, legering av koppar och
aluminium, se A 1 u m i n i u m 1 e g e r i n g a r.
Aluminiumföreningar. Följande av alumi
niums föreningar ha större praktisk betydelse:
Aluminat äro salter av metaller eller
baser med aluminiumhydroxid, t. ex.
magnesi-umaluminat, Mg3 (Al Os) 2, vilket som
mineralet s p i n e 11 förekommer i naturen. De
bildas exempelvis vid upplösning av lerjord
eller aluminiumhydroxid i alkalier. Särdeles
viktigt är natriumaluminat, NasAlOs,
vilket användes som betmedel.
Aluminiumacetat, A1(OCOCH3)3,
fram-ställes antingen av aluminiumsulfat genom
omsättning med kalcium- eller blyacetat eller
också genom upplösning av fälld
aluminiumhydroxid i ättiksyra. Det neutrala acetatet
omsätter sig lätt till olösligt basiskt acetat.
Aluminiumacetaten användas som betmedel
vid färgning av bomull, speciellt vid k a
t-t u n t r y c k n i n g (se d. o.).
A 1 u m i n i u m k 1 o r i d, Al CI3, erhålles
genom glödgning av lerjord med kol i
klor-gasström, genom förbränning av metalliskt
aluminium i klorgas och genom upphettning av
metallen med klorvätegas. Kloriden är en
färglös, kristallinisk, mycket hygroskopisk
massa, som i luften avger ånga av
klor-väte. Den är löslig i vatten, alkohol samt
eter och sublimerar vid omkr. 185° C. Den
användes i stor utsträckning som katalysator
eller vattenbindande medel vid ett antal
organiska reaktioner, mera sällan som betmedel,
däremot ofta till karbonisering (se d.
o.) av ylle.
A 1 u m i n i u m n i t r i d, Al N, erhålles
genom upphettning i elektrisk ugn av beauxit
och kol i kvävgasatmosfär till omkr. 1,800°
C, varvid tillsats av vissa metalloxider
kata-lyserar reaktionen, så att
reaktionstempera-turen kan sänkas. Nitriden är en vit, amorf,
mycket högsmältande massa, som innehåller
procentuellt avsevärt mera kväve än
kalkkväve (se d. o.). Framställningen är för
dyr, för att nitriden skulle kunna användas
som kvävegödselämne. Däremot har den
betydelse för framställning av ammoniak och
ren lerjord (se Ammoniak, framställning
enl. Serpeks metod).
Aluminiumoxid, AI2O3, eller lerjord
kan erhållas dels som ett vitt pulver, dels som
en kristallinisk, hopsmält massa. Torkat, svagt
glödgat leriordspulver är olösligt i vatten
men lösligt i syror till salter och i alkalier
till aluminat. Starkt glödgad eller smält
lerjord är olöslig i syror och kan endast
upp-slutas genom smältning med kaliumbisulfat
eller soda. Spec. v. 3,75—3,99 och smpt 2,050° C.
Smält lerjord har ett högt hårdhetstal (9) oeh
användes som slipmedel under olika
benämningar, beroende på renhetsgraden. Vitt a 1 u
n-d u m med endast 1 °/o föroreningar är hårdast
och mest sprött, medan elektrit med upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
