Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikansk konst - Förenta staterna - Amerikansk skogshushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Amerikansk skogshushållning
748
raka avenyer, som stråla ut i stjärnform, bl. a.
från Kapitolium och Vita huset, varigenom
stadens viktigaste punkter framhävas och ett
välgörande rytmiskt element införes i
stadsbilden. — Se vidare artiklar om särskilda
städer. Jfr också Byggnadskonst.
Skulpturen. Den förste mera
betydande skulptören i Förenta staterna var T h.
C ra wf o r d, som varit lärjunge till
Thor-valdsen i Rom och överförde hans stilideal
till Amerika, där emellertid andra bildhuggare
redan försökt sig i klassisk anda. En
realistisk stil, företrädd bl. a. av J. Q. W a r d,
gjorde sig gällande vid 1800-talets mitt. Den
klassiska traditionen har förts fram till vår
tid av D. C. F r e n c h och andra. Under
århundradets senare del sökte de amerikanska
skulptörerna ofta sin utbildning i Paris, och
en stark fransk påverkan märkes också hos
de bästa, såsom A. Saint-Gaudens.
Målarkonsten i Förenta staterna
utvecklades under 1700-talet i starkt beroende
av den engelska och till största delen av
konstnärer, som invandrat från England.
En av de första konstnärer, som verkade i
kolonierna, var svensken H. H e s s e 1 i u s,
som antagligen studerat målarkonsten i
England, innan han invandrade 1711. Bland de
första infödda målarna var Benjamin
W est, vilken redan som ung man
överflyttade till London, där han under
1700-talets sista tredjedel och ännu i början av
1800-talet ledde många unga amerikanska
konstnärers utbildning, samt J. S. C o p 1 e y,
som också slog sig ned i England. Båda voro
historiemålare av realistisk läggning. Av
Wests elever gjorde sig G. C. S t u a r t
uppskattad som en skicklig, också av Reynolds
och Gainsborough påverkad porträttmålare,
medan J. T r u m b u 11 i trognare anslutning
till lärarens målningssätt utförde
historiemålningar med motiv från amerikanska
frihetskriget. — En inhemsk målarskola,
Hudson-skolan (se d. o.), framträdde under
1800-talets andra fjärdedel. Till dess äldre
medlemmar hörde T h. C o 1 e och T h. D o u g h t y.
till de yngre J. F. K e n s e 11 och A. B i e r
s t a d t. Vid århundradets mitt visade sig
den düsseldorfska målarskolans inflytande
bl. a. i Bierstadts och E. Leutzes konst;
senare lärde man av münchenskolan: F.
Duven e k var elev till Diez, W. Chase till
Piloty. Båda mottogo senare intryck av
impressionismen. Under århundradets tredje
fjärdedel började en fransk påverkan,
utgående dels från Delaroche och Couture, dels
från barbizonskolan, göra sig gällande hos
många konstnärer, bl. a. W. M. H u n t, G.
I n n e s s och J. La F a r g e, av vilka den
sistnämnde också lärde av de engelska
pre-rafaeliterna. Barbizonskolans intima
land-skapsmåleri har ända till våra dagar haft
efterföljare i Amerika. Även realismen blev
representerad, bl. a. av W. H o m e r. En
konstnär av internationell rang fick Amerika
i J. Whistler, som utgick från
impressionismen men skapade sig ett eget förfinat,
koloristiskt uttryckssätt. Han var också en
synnerligen framstående etsare och litograf.
Bland hans efterföljare på det grafiska
området märkes J. P e n n e 11. Märkligare
målare av yngre generationer äro J. S. Sa
r-g e n t och L. D a b o.
Litt.: J. C. van Dyke m. fl., »The history
of American art», I—V (1902 ff.); S.
Hart-mann, »A history of American art», I—II
(1902); C. A. Crane och E. Soderholtz, »Alte
Bauwerke im Kolonialstil in Südkarolina und
Georgia» (1908) ; F. Vogel, »Das amerikanische
Haus» (1910) ; P. Graef, »Neubauten in
Nordamerika»; C. H. Caffin, »The story of
American painting »(1908); samme förf.,
»American masters of sculpture» (1903). H. W-n.
Amerikansk skogshushållning.
Nordamerika besitter världens största tillgängliga
förråd av barrträdsvirke. På detta har
grundats en trävaruindustri av jättelika
dimensioner, vilken dels förser de amerikanska
kontinenterna med deras behov av sågade
trävaror och dels uppträder som en
betydande trävaruexportör på världsmarknaden.
Ehuru det amerikanska virket på grund
av de långa frakterna knappast kan inom
Europa konkurrera med virke från de
skandinaviska och baltiska barrskogsområdena, är
den amerikanska trävaruproduktionen dock
av stor betydelse för den svenska
trävaruindustrien, i det att denna produktion dels
genom sin storlek starkt påverkar prisbildningen
på sågade trävaror på världsmarknaden och
dels på de transatlantiska marknaderna är
en utomordentligt farlig konkurrent till det
svenska virket. Under det senaste årtiondet har
dessutom en kraftig pappersmasseindustri
uppvuxit inom de nordamerikanska
skogsområdena, och konkurrensen från denna har
särskilt under och efter kriget gjort sig
märkbar även i vårt land. På
stillahavsmarkna-derna, särskilt i Japan och Australien, samt
i Sydamerika ha Nordamerikas trävaror och
cellulosa i stor omfattning utträngt de
nordiska sågverkens och massafabrikernas
produkter. De nordamerikanska
skogsförhållan-dena äro därför förtjänta av att med största
uppmärksamhet följas i vårt land.
Längs den nordamerikanska kontinentens
kuster sträcka sig två väldiga skogsområden,
som åtskiljas av det stora prärieområdet
kring Mississippifloden. I n. mötas dessa
båda skogsområden och förena sig till ett
skogsbälte s. om den skoglösa tundraregionen
i n. Kanada. Detta stora skogsbälte sträcker
sig över trakter, som i klimatiskt och
geologiskt hänseende äro varandra ytterligt olika,
och företer därför skogstyper, som äro mycket
skiftande men överallt av ren urskogstyp.
Virkesförråden i dessa skogar ha hopats
genom två—tre hundra års tillväxt. Den
amerikanska skogshanteringen är jämväl allt
fortfarande huvudsakligen inriktad på ett enbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
