Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Amerikas förenta stater (Tidningspress)
774
efterträdare W. M. Laffan (1848—1909)
fortfor »Sun» att vara en av landets största
dagliga tidningar. E. L. Godkin bidrog genom
den av honom 1865 uppsatta veckotidningen
»Nation» verksamt till att höja nivån för
den självständiga och intelligenta kontrollen
av allmänna angelägenheter (t. ex. i
civil-ser-vicefrågan, senare genom sin i »Evening post»
förda långvariga och framgångsrika kamp mot
Tammany) samt att öka den amerik. pressens
anseende i Europa. — Den första
chicago-tidningen, »Chicago democrat», uppsatt 1833,
gick 1861 upp i den 1847 grundade »Chicago
tribune». Denna, som 1855—88 leddes av J.
Medill, anses f. n. vara Amerikas mest
inbringande tidning.
Under inbördeskriget fick krigsreportaget
en betydande utveckling. Kriget medförde
ock ett betydande uppsving för de större och
penningstarka tidningarna på bekostnad av
de mindre. Från denna tid har man även att
anteckna uppkomsten av de senare allt mera
betydelsefulla byråerna för anskaffande och
förmedling av nyheter.
På 1880—90-talet började ett nytt skede i
den amerik. pressens historia, som väsentligt
återverkat även på den europeiska pressen,
närmast den engelska. Omständigheter, som
kraftigt medverkade därtill, voro de betydligt
nedsatta pappersprisen till följd av
införande av trämassepapper, uppfinningen av
sättmaskiner, de alltjämt fortgående
förbättringarna av tidningspressarna och andra
tekniska framsteg, telegraf- och telefonväsendets
snabba utveckling samt förbättrade
illustra-tionsmetoder. Allt detta framlockade och
underlättade en alltmer växande läslust och ett
nyhetsbegär, som tidningarna sökte tillgodose
genom ett allt rikhaltigare och mera
omväxlande innehåll samt genom reportagets
utvidgande och allt sensationellare läggning.
En vägbrytare för den hänsynslösa jakten
efter och serverandet av sensationella nyheter
hade den äldre J. G. Bennett (se ovan) varit.
I Joseph Pulitzer (se denne), en talangfull
tidningsman av ungerskt-judiskt ursprung,
fann han en framgångsrik efterföljare. Efter
ett lyckat experiment med »Post dispatch» i
S:t Louis (1878—83) köpte Pulitzer 1883 den
då döende New York-tidningen »World»
och förvandlade inom några få år tidningen
till landets mest inbringande och
vidsträcktast efterliknade. »Den nya journalistiken»,
som även fick namn av den »gula pressen»,
skulle emellertid enligt Pulitzers program
(framlagt bl. a. i »North American review»
1904) ej enbart ha sensationella syften utan
ock som organ för folkmeningen genomdriva
sociala och politiska reformer. Sin förnämsta
efterföljare fann Pulitzer i W’. R. Hearst (se
denne), som började med att i San
Francisco-tidningen »Examiner» i mitten av 1880-talet
tillämpa den förres metoder men snart
över-flyglade honom, då han var obunden av andra
journalistiska syften än profiten. Han
för
kastade, har det sagts, »varje notis, som icke
medförde den sensationella rysning, som var
så omtyckt av mannen på gatan och kvinnan
i köket. Han tränade sin redaktionspersonal
att ha blick för det pittoreskt sensationella
i varje tilldragelse och att draga fram det».
1895 övertog han även »New York journal»
och tog upp en tävlan med Pulitzer i »gul»
sensationalism. Han segrade, då »World» mot
slutet av århundradet börjat moderera sin ton
och sina metoder, medan Hearst stod vid
början av sin bana samt uppsatte eller inköpte
tidningar över hela landet, varigenom han
förvärvade kolossalt inflytande på den
allmänna meningen och på hela den amerik.
journalistiken satte en prägel av billig och
ytlig sensation.
Av stor betydelse, särskilt under 1800-talets
första hälft, ha de amerik. tidskrifterna varit.
Från denna tid fortlever ännu med
bibehållet anseende »North American review». På
senare tider ha uppsatts »Yale review» och
»Unpartizan review». Bland de mera
populärt anlagda men ändå hävdande en ganska
hög litterär och artistisk nivå märkas
»Atlantic monthly», »Harper’s monthly
maga-zine», Amerikas äldsta illustr. tidskrift,
»Cen-tury», »Scribner’s magazine» och »The smart
set» (utg. av Meneken och Nathan). Som
typiska för en annan grupp av tidskrifter, vilka
framför allt lägga an på den stora
allmänheten, kunna anses »The ladies’ home
journal», »McClure’s magazine», »American
magazine», »Munsey’s magazine», Everybody’s
magazine» etc.
Strävanden att genom noggrannhet och
opartiskhet höja pressens betydelse ha på
senare tider gjort sig flerstädes gällande, bl. a.
hos den av A. Ochs återuppryckta New
York-tidningen »Times», som på några år
upparbetades till en uppl. av 352,000 ex. (1916). Även
flera av sensationstidningarna måste
tillerkännas förtjänsten av att ha ingripit mot
inrotade missbruk och svindlerier samt av att
ha igångsatt el. understött samhällsnyttiga
företag. Som diskussionsorgan ha flera
veckotidningar, t. ex. »Outlook», »Independent»
och »Nation», fått en stor betydelse. Under
världskriget lämnade pressen
regeringspolitiken ett värdefullt stöd.
Arbetarpressen har växt snabbt.
Varje intenationell och nationell
sammanslutning har sitt officiella organ, och de
största städernas fackföreningar utge lokalorgan.
»Amerikanska arbetarförbundets» organ,
månadsskriften »American federationist», utgick
1920 i 100,000 ex. »Chicagos arbetarförbund»
utger »New majority» (15,000 ex.) såsom
nationellt officiellt organ för
jordbruksarbetar-partiet. Judiska arbetarorgan äro New
York-tidningarna »Freie Arbeiterstimme» och
»Vor-wärts» (dagl. uppl. på 158,000 ex.). »Chicagoer
Arbeiterzeitung» är en tysk socialisttidning,
och den judiska, socialistiska månadsskriften
»Zukunft» i New York har en upplaga på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
