Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Örlogsflotta - Luftförsvar - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Amerikas förenta stater (Luftförsvar—Författning)
802
gare, 142 u-båtar samt ett stort antal
träng-och depåfartyg. Efter ratificeringen har
nedskrotningen nu börjat. De nyaste slagskeppen
och slagkryssarna framdrivas med elektriska
turbinmaskiner och äro med ett deplacement av
över 43,000 ton världens största örlogsfartyg.
Sjöförsvarsutgifterna beräknas för åren 1923
och 1924 till omkr. 300 mill. doll. per år. Ö-g.
Luftförsvar. Under kriget med Tyskland
1917—18 utvecklades U. S. A. :s
luftstridskrafter från ett jämförelsevis obetydligt
militärt hjälpmedel till ett allt betydelsefullare
huvudvapen av sådan omfattning, att
särskilda organisationer måste nyskapas för dess
ledning och utveckling.
Efter kriget ha dessa organisationer i stort
sett bibehållits, dock mer eller mindre
förändrade enligt dels krigets erfarenheter, dels
den erforderliga statsfinansiella
begränsningen. Härvid har man strängt tillämpat
grundsatsen att vid krigstillfälle för militärt syfte
utnyttja det civila flygväsendet. För detta
ändamål förefinnes i fredstid ett visst
samarbete mellan det miltära och civila
luftväsendets olika grenar och sammanslutningar
liksom mellan arméns och flottans
myndigheter (genom »Aeronautical board» och vissa
organisationer samt avdelningar av vissa
statsdepartement).
Arméns luftväsen (Army air service)
omfattar såväl flyg- som ballong- och
luft-skeppsväsendet samt representeras inom
krigs-ministeriet av 5 olika avdelningar, nämligen
»Personnel», »Information», »Training and
war plans», »Supply» och »Engineering».
Chefen är general med en »brigadier general»
som souschef. Den reguljära fredsarméns
luftkader omfattar enligt lagen av 30 juni 1922
1,022 officerare och 8,500 man (d. v. s. 6,6 °/o
av fredsarméns hela styrka), organiserad som
en brigad, omfattande 2 el. flera
regementen, vartdera om 2 el. flera grupper. Gruppen
bildar den operativa enheten och indelas bl. a.
i 4 eskadrar om bl. a. 3 el. flera avdelningar,
bestående av vardera 3—5 flygplan. — 1921
funnos 2 regementen, förlagda med sina
huvudkvarter vid resp. Kelly Field (Texas) och
Langley Field (Virginia). Grupperna och
eskadrarna innefatta, utom stab, olika slag
av flygavdelningar (spanings-, jakt-,
bombar-derings-, bevaknings- m. fl.), avsedda för de
högre truppförbanden (arméer, kårer,
fördelningar), artilleriet m. m. Dessutom finnas vid
de högre flygstaberna särskilda
fotografisektioner (1921 9 st.) samt vid de högre
truppförbanden ballongkompanier (1921 32 st.)
och luftparkkompanier (1921 2 st.). — Ovan
nämnda luftstridskrafter äro fördelade på
olika platser inom LL S. A. och deras insulära
besittningar. Sannolika antalet millit.
flygplan omkr. 500. Viktigare typer: Bréguet,
Airco D. H., Boening, Curtiss, Dayton-Wright,
Elias, Gallaudet, Huff-Daland, Fokker, L. W.
F., Martin, Orenco, Thomas, U. S. A. S., Wat-
tine. Särskild uppmärksamhet ägnas åt
bom-barderingsplanen.
Flottans luftväsen företrädes sedan
10 aug. 1921 inom marinministeriet av en
särskild byrå. Flottans luftstridskrafter äro
fördelade på Atlantflottan och Stillahavsflottan
och omfatta för vardera av dessa bl. a. ett
antal flygplanseskadrar och landstationer
samt för den förra dessutom en
torpedplans-eskader och för Stillahavsflottan två
bombar-derings- och en stridseskader samt ett »ship
board plane detachment» (för anordnande av
landningsdäck m. m. för flygplan å
krigsfartyg)- — Till flygstridskrafterna höra särskilda
s. k. moderfartyg (vid Atlantflottan 1921
»Shawmuth», »Sandpiper» och »Harding», vid
Stillahavsflottan »Aroostock» och »Mugford»).
— Särskild uppmärksamhet ägnas dels
bom-barderingsplanen, dels de s. k.
torpedplanen, vilka senare kunna bära och utskjuta
en el. flera torpeder. Till flottans
luftstridskrafter hör även ett antal luftskepp (1923 9
st., av en storlek från omkr. 70,000 till 1,000
kbm, med en gånghastighet av 27,6—20,3
m/sek.), användbara jämväl för arméns
räkning. Hangarer finnas vid Lakehurst och
Cape May (New Jersey) samt på
stillahavs-kusten. Marinkårens luftväsen
lyder ekonomiskt under marinministeriet men
har en självständig ställning. Kåren har 5
flygstationer (därav en på Haiti). C. J. B.
Författning. Unionens författning, daterad
17 sept. 1787, trädde i kraft 26 juli 1788.
Efter författningens tillkomst ha sammanlagt
19 ändringar eller tillägg (amendments)
gjorts. En huvudprincip i författningen är,
att maktbefogenheten på olika områden
tillkommer unionen, endast då detta, är
uttryckligen fastslaget; staterna äro alltså fullt
självständiga i alla frågor, som icke särskilt
förbehållits förbundsmyndigheterna. I
praktiken har sedan unionens tillkomst en
ständig ökning av dess maktområde skett. Bland
be befogenheter, som från början tillagts
unionen, märkas bestämmanderätten över
utrikespolitiken — särstaterna kunna icke
direkt förhandla med främmande makter —,
den exklusiva rätten att upptaga tull, att
sörja för nationalfösvaret, postväsendet och
myntväsendet, att reglera den mellanstatliga
handeln och att fastställa enhetliga regler för
naturalisation. Åtskilliga av de
författningsändringar, som genomförts, ha emellertid
inneburit unionella ingripanden på områden,
som förut helt fallit inom staternas domvärjo.
Efter inbördeskriget infördes i
förbundsför-fattningen förbud mot slaveri och i samband
därmed bestämmelsen, att rösträtten icke
genom statliga bestämmelser finge göras
beroende av ras eller färg. 1913 fick unionen
rätt att pålägga direkt skatt på inkomst av
alla slag. 1919 stadgades unionelit
rusdrycks-förbud; regleringen av denna fråga hade
förut ansetts förbehållen staterna. I den senast
antagna författningsförändringen av år 1920
I. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
