Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Amerikas förenta stater (Författning)
804
stipulerades allmän rösträtt för kvinnor;
genom detta stadgande togs alltså ytterligare
ett steg mot förenhetligande av
rösträttsbestämmelserna.
Unionsförfattningen är uppbyggd på två
grundläggande principer: demokrati och
maktfördelning. Folket är källan till all
makt, även om det icke på något område
direkt deltar i dess utövning. Påverkade av
1700-talets maktfördelningsteorier ha
grund-lagsstiftarna sökt uppdraga en bestämd
skillnad mellan olika befogenheter och genomföra
en uppdelning av dessa på olika organ. Den
lagstiftande makten tilhör
folkrepresentationen, kongressen, den verkställande en
president, den dömande unionsdomstolarna.
Genom bestämmelserna om kongressens
sammansättning och presidentvalet har man
därjämte genomfört en maktfördelning mellan
unionen såsom enhet och särstaterna.
Kongressen är delad på två kamrar: senaten
(senate) och representanternas hus (house of
representatives). Senaten representerar i
princip staterna, icke folket. Varje stat har,
oberoende av folkmängd, två representanter i
senaten, varför denna alltså f. n. består av
96 medl. Urspr. valdes senatorerna av
vederbörande staters representationer; 1913
infördes emellertid bestämmelse om direkta
folkval. Valperioden är 6 år med successiv
förnyelse, i det att Vs av senatorerna avgår
vartannat år. För valbarhet fordras
uppnådda 30 år och nioårigt amerikanskt
stats-borgarskap. Bestämmelserna om rösträtt
vid senatsval skifta något i de olika staterna;
i förbundsförfattningen stadgas nämligen
endast, att valmännen skola fylla de
behörighetsvillkor, som krävas för rösträtt till den
talrikaste avdelningen av vederbörande stats
representation. Detta innebär emellertid
praktiskt taget allmän och lika rösträtt.
Representanternas hus representerar det
amerikanska folket, inte staterna, dock att varje
stat skickar åtminstone ett ombud och att
aldrig en valkrets består av områden av
olika stater. Antalet ombud rättar sig i
övrigt efter invånarantalet enligt senaste
folkräkningen. Under det att några stater, såsom
Delaware och Nevada, ha endast ett ombud
var, har sålunda staten New York 43
ombud; f. n. består »huset» av 435 medl. Valet
sker genom majoritetsval i enmansvalkretsar;
härutinnan, liksom i fråga om rösträtten,
gälla samma bestämmelser som beträffande
senaten. Valperioden är två år. Hela
representanthuset omväljes i november vartannat
år. För valbarhet äro något mildare
bestämmelser stadgade, i det att endast 25 års ålder
och 7 års medborgarskap i Förenta staterna
krävas. — Slutligen kan nämnas, att
unions-ämbetsmän icke äro valbara till kongressen
och att kongressens ledamöter åtnjuta arvode,
9,000 doll. om året.
Kongressens legislaturperiod (a congress)
sträcker sig från 4 mars kl. 12 till samma tid
två år därefter, men enligt författningen
sammanträder kongressen icke förrän första
måndagen i december av första året. Minst
två sessioner hållas; i regel sammankallas
därjämte en extra session, varför kongressen,
med undantag för vissa kortare ferier, är
samlad nära nog oavbrutet. Talman i
senaten är unionens vicepresident;
representanternas hus väljer däremot självt talman.
Utmärkande för kongressens arbetssätt är
ut-skottsväsendets oerhörda omfattning och
betydelse. Vartdera av de båda husen utser vid
varje session flera tiotal utskott — med 3 till
17 medl. — inom vilka större delen av
kongressens arbete förrättas. Ingen lag kan
behandlas av kongressen utan att ha varit
föremål för utskottsbehandling, och utskottens
ställningstagande blir i flertalet fall, särskilt
på grund av kongressens överväldigande
arbetsbörda, avgörande för vederbörande
frågas öde. Utskottens maktställning förstärkes
särskilt därav, att de icke äro nödsakade
att avgiva utlåtande rörande till dem
hänvisade förslag; många motioner bliva därför
avlivade under utskottsbehandlingen (killed
in committee) utan att någonsin ha varit
före i kongressen. Beträffande kongressens
arbetsordning är i övrigt att märka, att varje
förslag liksom i England måste undergå tre
läsningar.
Kongressens befogenhet omfattar förutom
den egentliga lagstiftningsmakten även
bestämmanderätten över skatter och tullar
samt finansiella frågor i allmänhet. I vissa
punkter ingriper kongressen på områden,
som i regel bruka tillhöra den verkställande
maktens befogenhet; sålunda har kongressen
ensam befogenhet att förklara krig.
Principiellt äro de båda husen likställda i makt;
intet förslag kan antagas utan bådas
samtycke. Denna allmänna regel är emellertid
i flera avseenden modifierad. Sålunda har
representanthuset så till vida ett visst
försteg, som alla inkomstförslag (bilis for
rai-sing revenue) först måste framställas
därstädes; senaten har emellertid i övrigt samma
befogenhet i finans- som i lagfrågor. Å
andra sidan har senaten, i enlighet med dess
representation, vissa särskilda funktioner i
egenskap att utgöra särstaternas speciella
förhållande till den verkställande makten.
Dels kan presidenten icke avsluta fördrag
med främmande makter utan senatens med
kvalificerad majoritet (två tredjedelar) givna
samtycke, dels är hans rätt att utnämna
ämbetsmän likaledes knuten vid villkoret om
senatens bifall, varför denna i själva verket
utövar ett betydande inflytande i
utnämnings-frågor.
Den verkställande maktens innehavare,
presidenten, väljes för 4 år men kan omväljas
(enligt stadig praxis dock ej mer än en gång.
Men Roosevelt »kandiderade» dock för en
tredje period). På samma gång och för samma
tid väljes vicepresidenten, som vid förfall
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
