Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Historia - Unionens befästande under Washington och närmast följande presidenter - Det demokratiska genombrottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Amerikas förenta stater (Historia)
820
De stora årtalen beteckna unionsområdets tillväxt: genom fred med England 1783, köp från
Frankrike 1803, köp från Spanien 1819, Texas’ fria anslutning 1845, gränsreglering med England 1846,
fred med Mexiko 1848, köp från Mexiko 1853. De små årtalen beteckna åren för de särskilda staterna*
upptagande i unionen.
digt vann södern vidgat område för sin
bomullsodling. Nya stater blevo här Louisiana
1812, Mississippi 1817, Alabama 1819. Men de
norra inre staterna fingo genom snabbare
folk-mängdstillväxt och utveckling större betydelse
och knötos efter hand nära samman till de
industriidkande östra staterna, särskilt efter
öppnandet av Eriekanalen (1825) mellan
Hudson och de Stora sjöarna, som gjorde New York
till handelsplats för Ohio, Indiana och Illinois.
Folkflyttningen västerut underhölls även
genom den stora invandringen från Europa, som
tog sin egentliga början 1815.
Gemensam för hela »västern» blev den
demokratiska prägel samhällslivet antog.
Uppkomst och inflytande berodde på duglighet och
folkgunst. Allmän och lika rösträtt var
grundvalen för det politiska livet. Men en skarp
motsats skapades även här mellan söder och
norr genom slaveriet i s. och det fria arbetet i
n., och där nordens och söderns
utvidgnings-strävanden möttes, såsom i Missouri — landet
på andra sidan mellersta Mississippi —,
upp-stodo häftiga strider mellan slaveriets vänner
och fiender. Striden fortplantade sig till
kongressen, och efter långvariga strider antogs
1820 den s. k. Missourikompromissen, enligt
vilken Missouri upptogs som stat utan förbud
mot slaveri (1821), medan slaveriet förbjöds
i den övriga delen av Louisianaköpets
område n. om 36° 30’ n. br. (Missouris sydgräns),
varjämte, för upprätthållande av jämvikten
i senaten mellan »fria stater» och
»slavsta
ter», även det »fria» Maine upptogs som
stat 1820; man fick då 12 stater av vartdera
slaget.
Med undantag för ovan nämnda strider om
gränserna för slaveriets utbredning präglades
det politiska livet under Monroes
president-skapstid av en fortsatt avdomning av
parti-striderna, och man har kallat särskilt den
förra delen därav för »samförståndets tid»
(the era of good feeling).
Det demokratiska
genombrottet. Monroe efterträddes av John Quincy
Adams (1825—29), son till John Adams.
Med honom fick den »aristokratiska»
perioden av unionens historia sin avslutning.
Huvudinflytandet inom unionen flyttades fråa
de gamla staterna och de inom dessa
dominerande familjerna västerut och till »unga»
män, och Adams’ efterträdare blev general
Andrew Jackson (1829—37), sedan
»1812 års krig» soldaternas och nationens
hjälte. Han hade redan vid föregående val varit
»västerns» man, och kring hans namn hade
under Adams’ presidentskapstid det nya
demokratiska partiet organiserats av Martin
van Buren (se Demokrater). Med
det starka stöd han sålunda vunnit kunde
han nu med största hänsynslöshet
genomföra sina personliga och folkliga
styrelse-grundsatser, och han började sin
regering med att för sitt partis räkning taga
unionens hela förvaltning i besittning. Mer
än tusen ämbetsmän blevo under loppet av de
Amerikas
FÖRENTA STATER
Skala l:40m01.
C.-Connecticut,H=Delaware, M.= Massachusetts,Mar= Maryland, N._ New Jersey, N.HrNewHanipshire
R.= Rhode Island,V=Vermont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
