Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Historia - Det demokratiska genombrottet - Den inre utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Amerikas förenta stater (Historia)
822
första nio månaderna avskedade och ersatta
med lyckojägare och partianhängare, och
därmed var det fördärvliga s. k. spoilssystemet
infört i A:s offentliga liv. Mot denna
hänsynslösa partipolitik bildades ett motparti
under ledning av Adams och H. Clay (se
denne), och redan vid 1832 års val framträdde
detta med den organisation i allmänna
partimöten (convenlions) o. s. v., som blivit
gällande för A:s politiska liv (jfr C a u c u s) ; från
1834 kallade sig detta parti whigs (se
d. o.).
Tvistefrågan mellan partierna rörde i övrigt
huvudsakligen tullarna och unionens
befogenhet. 1828, under Adams, hade kongressen
antagit en ytterligt protektionistisk tariff med
höga tullsatser både på råvaror och
industriprodukter. Mot detta restes det häftigaste
motstånd av den demokratiska södern, som av
höga tullar endast skördade ogagn, och
Jackson gav 1832 sin medverkan till en väsentlig
lindring i tariffen. Men sydstaternas
motstånd vidmakthölls, och Syd-Carolina under
ledning av J. Calhoun (se denne)
förklarade tariffen för sin del ogiltig (se N
ulli f i k a t i o n) samt hotade att utgå ur
unionen under förklaring, att denna vilade på
en uppsägbar överenskommelse mellan
staterna. Då företog Jackson, till unionens skydd,
allvarliga rustningar, och ett
kompromissförslag av Clay avvärjde den hotande
brytningen. En annan tvistefråga rörde den av A.
Hamilton grundade nationalbanken, som av
demokraterna befarades giva sitt mäktiga
stöd åt de aristokratiska intressena. Jackson
inlade sitt veto mot en av kongressen
beslutad ny koncession och förlängning för
banken utöver 1836, och samtliga depositioner
i banken uttogos och överflyttades till banker
ute i staterna. Men dessa »favoritbanker»
(the pet banks) inläto sig i djärva
spekulationer, särskilt i jordaffärer, och en svår
penningkris utbröt 1837. Förenta staternas bank
fortsatte en tid sin verksamhet under
koncession från staten Pennsylvania men gick 1841
i likvidation.
Verkningarna av finanskrisen förspordes
även under Jacksons efterträdare Martin
van Buren (1837—41), som såg sig
nödsakad att bryta med hela depositionssystemet
och i stället inrätta unionsränterier
(sub-treasuries), dit uppbörden av förbundsskatter
o. s. v. skulle inlevereras. Vid presidentvalet
1840 segrade äntligen whigpartiet efter en
ytterst våldsam och excentrisk agitation, och
till president valdes den populäre
»indianbesegraren», general Wi 1 1 i a m Henry
H a r r i s o n (1841). Men denne dog kort
efter presidentskapets tillträdande, och vice
presidenten John Tyler (1841—45), som
ryckte upp som president, övergav snart
whigpartiet. Hans efterträdare blev James
Knox Pol k (1845—49), en ivrig och
hetsig demokrat.
Den inre utvecklingen. Oberoende
av striderna mellan demokrater och whigs
fortgick emellertid A:s inre utveckling på
inslagna vägar. Folkströmmen gick alltjämt
västerut, och nya stater uppstodo: Arkansas 1836,
Michigan 1837. Folkmängden i Michigan växte
mellan 1830 och 1840 från 32,000 till 212,000, i
Ohio från 900,000 till 1,500,000. Djärva
forskningsfärder under J. C. Frémont förde
amerikanerna på nya vägar över Klippiga bergen
till Stilla oceanen. Med England tvistades om
Oregonområdet i n. v. Slutligen ledde under
Polk expansionssträvandet till krig med
Mexiko. Amerikanska invandrare hade funnit väg
även till det mexikanska Texas, och 1836
hade denna stat avfallit från Mexiko samt
upptogs 1845 trots Mexikos protester i
unionen. Följande år följde krigsutbrottet
genom Polks budskap till kongressen (maj
1846), och kriget avgjordes genom general Z.
Taylors seger över Santa Anna (se denne) vid
Buena Vista 1847 och Vera Cruz’ kapitulation
för general Winfield Scott (mars s. å.),
varefter amerikanska armén omsider inryckte i
själva huvudstaden Mexico (sept.). Genom
freden i Guadalupe Hidalgo (febr. 1848)
förvärvade A. Mexikos område från Stilla
havet till Klippiga bergen, motsvarande nuv.
staterna Kalifornien, Nevada, Arizona, Utah,
New Mexico och delar av Colorado och
Wyo-ming. Även Texas stannade hos A., och de
just vid denna tid (febr. 1848) gjorda första
guldfynden i Kalifornien gjorde med ens
detta land till mål för tiotusentals
utvandrare från A. och Europa. Under kriget hade
(1846) uppgörelse träffats med England om
Oregonom rådet. Som gräns fastställdes 49 :e
breddgraden, och A. hade i huvudsak vunnit
det kontinentala område, inom vilket dess
senare utveckling fortgått. 1853 tillkom
genom köp gränsområdet mot Mexiko i Arizona
och New Mexico.
Den ekonomiska, utvecklingen antog från
1830-talet en allt modernare prägel.
Järnvägsanläggningarna togo sin början 1830; den första
ångbåten passerade Atlanten 1838,
Pennsylvanias rika antracitlager kommo till
användning för järnvägsdrift (1836) och
järntillverkning (1837); inom jordbruket åstadkommo
maskinerna (McCormicks skördemaskiner m.
fl.) revolution och en oerhörd utvidgning av
driften särskilt i de västra staterna. Staterna
såväl som unionskongressen gåvo den
ekonomiska utvecklingen kraftigt stöd genom anslag
åt järnvägar, kanaler m. m. (internal
improve-ment), och västerut tillhandahölls billig jord
åt spekulanter och nybyggare. Av särskild
betydelse blev ock det företräde, som den 1841
antagna lagen om förköps rätt av intill 160
acres (65 har) jord gav åt nybyggare
(preem-tion lata), varigenom de stora slätterna i övre
Mississippiområdet snabbt befolkades, till stor
del av jordbruksarbetare från Tyskland,
England och Skandinavien. Befolkningen tillväxte
raskt såväl i Michigan och Ohiostaterna —
dock var Chicago 1832 ännu blott en
gräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
