Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förenta stater - Historia - Imperialistisk politik - Woodrow Wilsons presidentskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Amerikas förenta stater (Historia)
832
åtgärder från icke-amerikanska makter, men
att de icke tilläto dylika åtgärder taga
formen av något slags landockupering på västra
halvklotet. Till förebyggande av europeisk
inblandning ställdes Dominikanska
republiken (se d. o.) med avseende på den finansiella
förvaltningen under amerikansk kontroll. Ett
uppror på Kuba mot den nya republikanska
regeringen föranledde en ockupation av ön
1906—09. Med japanska regeringen
utväxlades 1908 noter om upprätthållande av status
quo i Stilla oceanen, om Kinas integritet och
den »öppna dörrens politik» inom det
kinesiska riket. Genom reorganisering av
milisen och skapandet av en modern amerikansk
flotta gavs åt den nya amerikanska politiken
stödet av ökad militär makt.
Av ej mindre betydelse blev Roosevelts
energiska arbete på inre reformer. Den
oerhörda koncentrationen av kapital på få
händer, särskilt genom den s. k. trustbildningen
(se Trust), hade delvis lett till
ekonomiskt envälde med godtyckliga
prisstegringar, tillintetgörande av konkurrens m. m.
Roosevelt upptog en häftig kamp mot dessa
missbruk och förde striden med växlande
framgång. Bl. a. fick kommissionen för
»mel-lanstatshandeln» (jfr Interstate c o
m-m e r c e) ökad befogenhet att inskrida mot
allmänskadliga frakttaxeavtal mellan
järnvägsbolag, och flera lagtrotsande truster
ådömdes dryga böter. Till skydd för
amerikanskt arbete mot konkurrens av invandrare
med låg levnadsstandard men även till
upprätthållande av nationens allmänna moraliska
och fysiska mått antogs en allmän
invandringslag (1903; sedermera ytterligare skärpt),
avsedd att försvåra invandringen från Europa
av kroppsligt eller andligt underhaltiga
individer, personer utan tillfredsställande
för-värvsmöjligheter o. s. v. Även skyddandet av
landets naturliga resurser till framtida
generationers bästa, (conservation of national
resources) började på Roosevelts initiativ
intaga ett framstående rum.
Roosevelts efterträdare blev republikanen
William Howard Taft (1909—13), som
i det hela fortsatte Roosevelts politik men
med minskad energi, vilket väckte de
framstegvänliga republikanernas harm. 1911
utverkades dock hos unionens högsta domstol
upplösningsdomar mot flera av de största
trusterna (bl. a. oljetrusten och
tobakstrus-ten). Brytning mellan Roosevelt och Taft och
den stigande oviljan mot skyddspolitiken, som
drev livsmedelsprisen i höjden och endast
ofullständigt modifierats genom en ny
kompromisstariff, den s. k. Payne-Aldrich-tariffen
(1909), gåvo demokraterna vind i seglen, och
vid presidentvalet 1912 segrade deras kandidat
Woodrow W ilson (1913—21) med 408
elektorsröster, medan Roosevelt fick 104 och
Taft blott 11. — Under Roosevelt och Taft
hade som nya stater i unionen upptagits
Oklahoma (1907), Arizona och New Mexico (1912).
Woodrow Wilsons
presidentskap. Wilson lyckades sept. 1913 genomföra
en vittgående tariffrevision med upphävande
eller nedsättning av tullarna på en mängd
råvaror och livsförnödenheter. Ett länge
förberett förslag till bankväsendets centralisering
genomfördes (se ovan Bankväsen sp. 794),
och våren 1914 antogs ett lagförslag om
skärpt kontroll över trusterna. I
utrikespolitiken sökte presidenten med tillhjälp av sin
utrikesminister, den förutnämnde W. J. B ryan,
följa en ny, mindre imperialistisk riktning.
Som sitt förnämsta mål angav Bryan arbetet
för världsfreden och framställde förslag om
obligatoriskt uppskov och internationell
utredning i alla konflikter länderna emellan
samt avslöt i sådant syfte traktater med en del
stater. Oaktat denna fredsvänlighet kom
unionen dock i spänt förhållande till Japan, bl. a.
på grund av den kaliforniska lagstiftningen
mot japanernas invandring och jordförvärv,
samt till Mexiko i följd av den under Huerta
rådande anarkien. Wilson lät slutligen, för
att tvinga Mexiko till eftergifter, med
kongressens medgivande besätta Vera Cruz (apr.
1914) men accepterade kort därpå medling av
Argentina, Brasilien och Chile (de s. k.
A-B-C-staterna), och sedan Huerta lämnat
Mexiko, drogos de amerikanska trupperna från
Vera Cruz (s. å.). Smärre förvecklingar ägde
emellertid allt fortfarande rum (se M e x i k o).
V. S—g.*
Genom världskrigets utbrott (4 aug. 1914)
tvangs A:s politik in på nya banor.
President Wilson strävade att hålla A. utanför
konflikten och samtidigt hävda A:s neutrala
rättigheter till fri förbindelse med de
krigförande. Men genom Tysklands avspärring till
sjöss gestaltade sig denna politik som ensidig
förbindelse med den ena maktgruppen, och
det av Tyskland genomförda våldsamma
un-dervattenskriget riktade å andra sidan sin
spets även mot A. I upprepade noter vände
sig presidenten till tyska regeringen, som
lovade eftergifter, och vid presidentvalet
hösten 1916 framstod Wilson för A:s folk som
förkämpe på en gång för högre internationell
rätt och för A:s neutralitet. Den republikanske
kandidaten, överdomaren Ch. E. Hughes,
representerade kravet på en kraftigare »amerikansk»
politik. Wilson blev omvald (nov. 1916) med
8,563,750 röster mot 8,162,754. Konflikten
med Tyskland hade emellertid blivit allt
skarpare, och redan 3 febr. 1917 skedde den
diplomatiska brytningen. Om A:s därefter
följande inträde i kriget (6 april 1917) och
deltagande däri samt president Wilsons
slutliga aktion för freden se Världskriget.
Krigets återverkan på A:s inre förhållanden
var betydande. De utomordentliga
befogenheter, som förvaltningen skänker presidenten
som högste befälhavare över unionens
stridskrafter och ensam underhandlare med
främmande makter, begagnades till det yttersta
av presidenten, som härvid undansköt
kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
