Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amiralgenerallöjtnant - Amiralitet - Amiralitetsförsamlingen - Amiralitetskollegium - Amiralitets-krigsmanskassan - Amiralitetsråd - Amiralitetsöarna, Admiralitetsöarna - Amiralitetsön (Alaska) - Amiralsflagga - Amiralskap - Amiralsskepp el. Flaggskepp - Amiranterna - Amitié franco-suédoise, L’ - Amlaträd - Amma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Amiralgenerallöjtnant—Amma
852
Amiralgenerallöjtnant, en amiralsgrad, som
i början av 1700-talet förekom inom svenska
flottan.
Amiralitet (jfr Amiral). 1.
Ämbetsmyn-dighet, som utövade högsta styrelsen över
sjöförsvarets angelägenheter från 1617 till 1634,
då amiralitetskollegium (se d. o.) bildades. —
Brittiska flottans högsta
förvaltningsmyndighet är amiralitetet (Board of admiralty), oeh
sjöministern kallas i England »förste
amirali-tetslord» (first lord of the admiralty). —
2. Flottans samtliga amiraler.
Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona
omfattar huvudsakligen flottans fast anställda
personal med familjer; 12,031 medl. (1923).
Litt.: E. Holmberg, »Karlskrona kungl.
ami-ralitetsförsamling 1680—1880» (1914).
Amiralitetskollegium, ämbetsverk, som på
sin tid motsvarade icke blott den nuvarande
Marinförvaltningen utan även till stor del
Försvarsdepartementets marinavdelning av K.
m:ts kansli. Började organiseras 1617, erhöll
genom regeringsformen 1634 sin kollegiala
form (riksamiralen president) men upphörde
1791 efter att omväxlande ha varit förlagt till
Stockholm och Karlskrona. I dess ställe
inrättades general-sjömilitiekonto-ret, som redan 1794 ersattes av s t o r a m
i-ralsämbetena, vilka åter 1797 avlöstes av
två kommittéer. 1803 återuppstod a. under
namn av förvaltningen av
sjöärendena, som 1878 förändrades till nuv.
Marinförvaltningen. H. W-l. (Ö-g.)
Amiralitets-krigsmanskassan,se Flottans
pensionskassa.
Amiralitetsråd, chef för
Marinförvaltningens kameralbyrå.
Amiralitetsöarna,
Admiralitetsöar-n a, ögrupp s. om ekvatorn i
Bismarcks-arkipelagen, n. ö. om Nya Guinea; 2,276 kvkm,
4,000 inv., papua. Öarna äro alla vulkaniska
med härlig vegetation. Omgivande korallrev
och klippor göra dem svårtillgängliga.
Hu-vudön är Manus, även kallad Great
Admiralty island, med ögruppens främsta stad,
Lorengau, på n. ö. kusten. Kokospalmen är
föremål för odling. Handelsvaror äro
kokosnötter, trepang, pärlor och pärlemor. A.
upptäcktes av holländare 1616, tillhörde 1885—
sept. 1914 Tyskland, då öarna besattes av
australiska trupper. Sedan dec. 1920 äro de
australiskt mandatområde.
Amiralitetsön, eng. Admiralty island, en ö i
Alexanderarkipelagen på Nordamerikas
stilla-havskust, i sydligaste delen av Alaska. Är
skogbeväxt och har goda hamnar.
Amiralsflagga, befälstecken, som
amirals-personer (flaggmän) föra å det örlogsfartyg,
från vilket sådan officer utövar befäl eller å
vilket han i tjänsten färdas. Befälstecknet
föres även å flottans båt, med vilken
amirals-person färdas. A. utgöres av svenska
örlogs-flaggan med vita stjärnor (amiral 3, vice
amiral 2 och konteramiral 1) i det övre, inre blå
fältet. I flera mariner begagnas örlogsflag-
gan även utan emblem som a., under det
att i andra mariner olika färgade flaggor
tjänstgöra som a. (Ö—g.)
Amiralskap. 1. Amirals ämbete eller
värdighet. — 2. Äldre (urspr. hanseatisk)
benämning på en samling handelsfartyg jämte
de krigsfartyg, av vilka de beledsagades för
att skyddas mot sjörövare. Ett sådant
amiralskap var försett med ett »amiralsbrev»,
som fastställde skyddets villkor. I motsats
till konvoj en, som skulle skydda mot
visite-ring, var anordningen med amiralskap ämnad
till skydd mot överfall.
Amiralsskepp el. Flaggskepp, det
fartyg, från vilket amirals (flaggmans) befäl
utövas. För utländskt a. salutera örlogsfartyg
vid sammanträffande. Därvid skjutas för
amiralsflagga 17, för vice amiralsflagga 15
och för konteramiralsflagga 13 skott, vilken
salut besvaras av a. med samma antal skott.
Amira’nterna, en grupp små korallöar i
Indiska oceanen, s. v. om Seychellerna och n,
om Madagaskar. 83 kvkm, omkr. 200 inv.
Besökas för sitt goda sköldpaddsfiske.
Brittisk besittning, i administrativt hänseende
höra de under Seychellerna.
Amitié franco-suédoise, L’ [lamitje’ [-frä-kå-svedcoä’z],-] {+frä-
kå-svedcoä’z],+} förening, som omfattar en fransk
sektion med säte i Paris o. en svensk med säte
i Stockholm, stiftades 1918 i ändamål att
fastare knyta vänskapsbanden mellan
Frankrike och Sverige samt att vidga de ideella
och materiella förbindelserna mellan dessa
länder. Såsom det viktigaste resultatet av
föreningens hittillsvarande verksamhet må
nämnas den svensk-franska skolkursen,
öppnad vid lyceet i Caen 1919 och 1922
överflyttad till lyceet i Grenoble. Kursen lämnar
tillfälle för svenska ynglingar att idka några
års skolstudier vid ett franskt läroverk, där
de få avlägga studentexamen, som enl.
K. m:ts beslut är i det närmaste likställd
med motsvarande examen vid svenskt
läroverk. Den åtnjuter understöd av staten och
står under ledning av en av Kungl. m:t
förordnad svensk ledare. Kursen räknar f. n. ett
tjugotal deltagare.
F. ö. har föreningen anordnat en större in
samling till förmån för Frankrikes härjade
provinser, närmare bestämt för
återuppbyggandet av rådhuset i Craonne, en ort där
flera av de svenska frivilliga i fransk tjänst
funno döden. Den har därjämte utdelat
premieböcker åt sådana från våra läroverk
avgående studenter, som utmärkt sig för
framstående studier i franska, samt anordnat
vetenskapliga och populära föreläsningsserier m. m.
Ordf, i Parissektionen är deputeraden greve
Cornudet, i Stockholmssektionen friherre T.
Adelswärd. E. S—f.
A’mlaträd, se Euphorbiaceae.
Amma. Valet av a. är viktigt, då både
hennes fysiska och moraliska egenskaper
utöva stort inflytande på barnets hela
utveckling. Hon måste vara fullkomligt frisk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
