Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anacardiaceae - Anacardium - Anacharsis - Anaconda (stad) - Anaconda, Cucuriubu (orm) - Anacreon - Anacyclus - Anadoli - Anadyomene - Anadyr - Anaerob - Anafor - Anaforta, Anafarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Anacardium—Anaforta
890
Anacardium, Mangifera, Pistacia,
R h u s, S c h i n o p s i s, S c h i n u s och
S p o n d i a s.)
Anacardium, växtsläkte, hörande till fam.
Anacardiaceae och lättast igenkänt på det
starkt ansvällda fruktskaftet. Av hithörande
8 arter, samtliga härstammande från
Sydamerika och Västindien, är den trädartade
A. occidentale, Caju eller Acajou, genom
odling spridd till alla varma länder. Den
njurformiga, nötlika frukten, »västindisk
elefantlus», Semina Anacardii occidentalis,
innehåller i sin vägg en brun, i luften
svartnande, brännande skarp olja, vars viktigaste
beståndsdel är kardol och som på huden
framkallar inflammation och blåsor. Den har
funnit användning mot vårtor, liktornar o. dyl.
men är numera i de flesta länder kommen ur
bruk som läkemedel. Den användes även för
framställning av ett mycket hållbart
märkbläck. Fröna äro ätbara. Det köttiga, på
ytan vackert röda fruktskaftet har formen av
ett stort päron och innehåller i riklig mängd
en syrlig saft, som utgör en läskande dryck.
På linne framkallar den efter tvätt svarta
fläckar. Veden kallas i handeln vit
mahogny. (G. M-e.)
Anacha’rsls, en skyt av kunglig hörd,
vilken jämte sin vän Toxaris besökte Aten på
Solons tid och där väckte mycket uppseende
genom sina framstående snillegåvor. Den
franske historikern J. J. Barthélemy har
skrivit en berömd bok med titeln »Den unge A:s’
resa i Grekland» (1788), vari han låter A.
besöka Grekland några år före Alexander den
stores födelse.
Anaconda [änøkå’nde], stad i Montana, n. v.
U. S. A., n. v. om Butte. 11,668 inv. (1920).
Har världens största kopparsmältverk, där
malm från Anacondagruvorna bearbetas
genom Anaconda copper mining co., som även
framställer silver, guld och elektrolytisk zink
från andra gruvor i närheten av staden.
Anaco’nda, även kallad Cucuriübu,
Eune’ctes murinus, en jätteorm av fam. Boidae.
Dess egentliga hemland är Sydamerika. Den
säges bli 11 m lång. Är ovan olivbrun med
stora, ovala, svarta fläckar; på buksidan
vit-aktig med svarta fläckar. Vid tinningarna
har den ett snett, gult band, kantat av svart.
Emedan a. mycket vistas i vatten, har den
(de uppåtriktade och tillslutbara) näsborrarna
på nosens översida. Den simmar och dyker
väl. Ofta ligger den stilla med endast
huvudet över vattnet eller ringlad omkring ett
träd vid stranden, tåligt väntande till dess
en aguti, någon större fågel eller ett
vattensvin kommer i dess närhet, då den
omslingrar, krossar och slukar detta byte.
Indianerna äta dess kött och nyttja dess fett samt
göra skodon och säckar av skinnet. Lönnb.
Ana’creon, se Anakreon.
Anacy’clus, växtsläkte, hörande till familjen
korgblomstriga, Compositae, skilt från
Anthemis genom sammantryckta frukter.
Hit
hörande arter äro hemma i
medelhavstrakter-na. Den fleråriga A. pyrethrum lämnar den
officinella »romerska bertramroten», Radix
Pyrethri romani, den i Tyskland odlade
en-åriga A. officinarum, »tysk bertramrot».
Ana’doli, turkarnas namn på Mindre Asien.
Därav namnet Anatolien.
Anadyome’ne, se Afrodite.
Anadyr [a’nadir], flod i nordostligaste
Sibirien. Kommer från Stanovojbergen och
rinner ut i A.-viken, en inskärning av den breda
A.-golfen, en bukt av Beringshav. Längd 74
mil. Stränderna äro öde och glest befolkade.
Vid mynningen hamnen Mariinskoje.
Anaerob [-rå’b], organism, som för sin
livsverksamhet är oberoende av luftens fria syre.
Se vidare A e r o b och Andning.
Anaför. 1. Varje hänförande av en sats
eller en satsdel på ett föregående ord. Av vikt
är skillnaden mellan de egentligt
demonstrativa pronomina och de anaforiska. Se
Pronomen.
2. (Även Epanafor a’.) Retorisk figur,
som består i ett uttrycksfullt upprepande av
ett eller flera ord i början av flera på
varandra följande satser, t. ex. i följ, verser av
Topelius:
Så är sagan nu om sången,
Så det ädla Suomifolket,
Så den vise barden säger.
Anaforta, Anafart a, ort på västkusten
av Gallipolihalvön, s. ö. Balkanhalvön, ej långt
från Suvlabukten. Höjderna kring A. voro i
aug. 1915 skådeplatsen för hårda strider
mellan engelsmän och turkar. Efter engelsmännens
landstigning i Suvlabukten och å kuststräc-
Anaconda, Eunectes murinus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
