Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anckarsvärd, Karl Henrik - Anckarsvärd vid och efter 1840 års riksdag - Anckarsvärd, Mikael - Anckarsvärd, Mikael Gustav - Anckers, Nils Elias Andersson - Ancona (provins)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Anckarsvärd, M.—Ancona
916
rande grundskatterna m. m. Under hela denna
stormiga riksdag var A. både inom riksdagen
och pressen erkänd som en bland oppositionens
och reformens främsta män, men redan från den
Utsikt över Ancona.
följande riksdagen syntes A. alltmer sällan i
främsta ledet. Fortfarande var han dock svag
för retoriska triumfer, och fortfarande ivrade
han för förverkligandet av en ny
riksdagsordning, bl. a. som medstiftare och ordf, i
»reformvännernas sällskap» (1844) och vid
reformbanketten i Stockholm 18 mars 1848.
Han deltog även i reformmötet 1849 i Örebro
och kämpade då mot mötets radikala majoritet
förgäves för det kungliga
representationsförslaget. På riddarhuset uppträdde han 1848 av
rädsla för politiska vådor skarpt emot
järnvägars anläggning i Sverige. Då femtionde
årsdagen av 13 mars 1809 högtidlighölls i
huvudstaden, skildrade han i ett stort tal
medborgarandans uppvaknande och arbetet
för förverkligandet av 1809 års fria
grundsatser. Hans sista offentliga uppträdande
stod emellertid ganska mycket i strid med
hans egna traditioner. Under påverkan av
Knut Bonde och Crusenstolpe väckte han
nämligen vid 1859—60 års riksdag en
uppseendeväckande och av hetsiga anfall mot Karl
Johan och Norge uppfylld motion om sådan
ändring av riksakten, att Sveriges »principala
ställning» bättre tillgodosåges. Denna motion
blev signalen till den bekanta lidelsefulla
s. k. ståthållarstriden. Greve blev han vid
faderns död 1838. — Litt.: A. Grades biografi
över A. i Sv. biogr. lexikon I (med utförlig
bibliografi) och S. Clason, »Hvad innehöll
af-talet i Kongsvinger mars 1809?» (i
»Historiska studier tillägnade Harald Hjärne», 1908).
H. W.*
Anckarsvärd, Mikael, greve, militär,
politiker (1742 ®/3—183 8 23/3). Blev 1762 fänrik
i arméns flotta och belönades för sitt
deltagande i Gustav III:s statsvälvning 1772 och
dess förberedelser med adelskap (hette förut
Cosswa) och löjtnantsfullmakt samt gjorde
sedan en mycket snabb karriär. Redan 1784
blev han på rekommendation av K. A.
Ehren-svärd utnämnd till överste och chef för
finska eskadern av arméns flotta. På denna
post inlade han stora förtjänster, bl. a. genom
omfattande nybyggnader. Kallad till
Stockholm, avrådde han med stor frimodighet
Gustav III:s krigsplaner 1788
men blev kort efter slaget vid
Högland chef för svenska
eskadern av arméns flotta. Hans
något oklara förhållande till
Anjalaförbundet föranledde
hans arrestering 2 mars 1789
Utan rannsakning och dom
återfick han emellertid frihe
ten (7 maj s. å.) och gjordes
till konungens generaladjutant.
Det var under A:s ledning, som
skärgårdsflottan (efter olyckan
vid Svensksund 1789) återupp
rättades och möjliggjorde se
gern vid Fredrikshamn och i
det andra slaget vid
Svensksund 1791. Efter krigets slut
intill 1810 var A. landshövding i Kalmar, där
han 1804 som gäster i residenset emottog den
landsflyktige Ludvig XVIII och dennes broder,
greven av Artois. Genom Adlersparres
inflytande kallades han att som lantmarskalk föra
klubban på riddarhuset vid 1809—10 års
märkliga riksdag. Han upphöjdes till friherre
1805 och till greve 1809. Vid riksdagen 1817
—18 uppträdde han bland oppositionen vid
sidan av sonen K. H. A., och 1830 uttalade
han, som en demonstration mot regeringen,
offentligt sitt jubel över julirevolutionen. —
A:s »Minnen från åren 1788—1790» utgåvos
av Sv. historiska föreningen 1892. Litt.: A.
Grades biografi över A. i Sv. biogr.
lexikon I. H. W.*
Anckarsvärd, Mikael Gustav,
landskapsmålare och litograf, greve (1792—1878),
son till Mikael A. och broder till K. H. o
J. A. A. Deltog som stabslöjtnant i fälttågen i
Tyskland och Norge 1813—14 samt avgick 1844
som andre major ur militärtjänsten. Han var
dessutom 1844—58 överintendeut och preses i
Konstakademien. Bland hans arbeten märkas
de litografiska planschverken »Sveriges märk
värdigaste ruiner» (1828—30) samt »Svenska
och norska utsigter» (1830—37). Greve blev
han vid brodern J. A. A:s död 1874.
Anckers, Nils Elias Andersson, sjö
officer, konstnär (1858—1921), son till prof. N.
J. Andersson, broder till J. A. G. Acke.
Officer 1878, anställd i Kongostatens tjänst
1884—87, lärare vid Sjökrigsskolan 1891—99,
chef för Marinförvaltningens minavdelning
1905—10, kommendör 1907, varvschef i
Stockholm 1910—19, övergick till reserven 1919.
A., som sedan ungdomen utfyllt lediga stunder
med akvarellmålning, ägnade sig fr. o. m.
mitten av 1890-talet också åt etsning och utförde
ett mycket stort antal blad, företrädesvis med
marinmotiv. H. W-n.
Ancona [aijkå’na], prov, i mellersta Italien,
i Markerna vid Adriatiska havet. 1,938 kvkm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
