Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ancylussjön - And, Andreas Andreæ - Andakt - Andalusien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
And—Andalusien
920
Nyligen utförda undersökningar synas göra
det antagligt, att Ancylussjön snarare borde
kallas Ancy 1 u s h a vet och att den i själva
verket i Närke genom ett sund stått i
förbindelse med världshavet, ehuru de stora massor
av smältvatten, som kommo från den allt
hastigare bortsmältande landisen, hindrade det
baltiska inhavets ytvatten från att bli salt,
varjämte den allt mildare temperaturen tillät
Ancylus och andra sötvattensformer att trivas,
särskilt i strandbältet inom bäckenets södra
delar. G. D. G.
And, Andreas Andre æ, lärd, mecenat
(d. 1317). A., som 1278—99 och 1302—17
var domprost i Uppsala, var en av
Sveriges medeltids mest betydande kyrkliga
personer. Han var därjämte en av sin tids
lärdaste svenskar och en vetenskapens ivrige och
frikostige gynnare. A., som i sitt vapen förde
en simmande and, var nära besläktad med de
främsta stormansätterna och nämnes från
1288 bland konungens råd. Han inköpte 1285
ett hus med tomt i Paris, som han 1291
skänkte till ett kommunitet (»Collegium Upsalense»)
för studerande svenskar; han överlät det 1313
i Uppsala domkapitels vård. Kollegiet ägde
bestånd till 1350-talet. Ät domskolans elever
i Uppsala hade han före 1291 skänkt ett hus,
och i sitt testamente 1316 anslog han en holme
i Fyrisån, »Studentholmen» (den nuv.
Kvarnholmen, som då likväl var betydligt större)
med byggnaderna därå till gemensam bostad
för de vid domkyrkan tjänstgörande
korgossarna. Ur detta kommunitet uppväxte
sedermera Uppsala katedralskola och på visst sätt
även dess universitet, vilka inrättningar ända
till på 1500-talet hade sina byggnader på den
av A. skänkta platsen. — De 1907 framgrävda
grundvalarna till ett stenhus hörde måhända
till detta kommunitet. — 1302 uppbyggde A.
ett stort stenhus i Uppsala (på nuv.
Fyristorg) som helgeandshus (för sjuka och
fattiga). A:s stora lärdom och duglighet togos
ofta i anspråk för statssaker. Vid
utarbetandet av Upplandslagen (stadfäst 1296) var
A. den ende kyrkomännen i kommissionen,
vars ordf, var hans kusin, upplandslagmannen
Birger Persson, och han utövade där stort
inflytande icke minst genom sin kanon istiska
lärdom.
Andakt, den kyrkliga benämningen dels på
den allmänna gudstjänsten å helgdagar eller
vissa dagar under veckans lopp (s. k.
vecko-gudstjänster), dels på enskilda tillfällen till
uppbyggelse (s. k. enskild andakt, husandakt).
Andalusien, sp. Andalucia, landskap i
sydligaste Spanien, med kust vid Atlanten,
Gibraltar sund och Medelhavet. 87,274 kvkm,
omkr. 4,2 mill. inv. (1921). — In. skiljes A. av
Sierra Morena från Estremadura och Nya
Kastilien. I s. och ö. fylles det av Granadas
bergland med dess högplatåer och väldiga
kedjor, av vilka Sierra Nevada är den högsta.
Därifrån mottager Guadalquivir, som i hela
Bild från den andalusiska slätten.
sin längd genomflyter A., sina viktigaste
tillflöden, främst Genil. A. genomströmmas
därjämte av Guadalete och Rio Tinto. Mitten
upptages av det andalusiska låglandet kring
Guadalquivir. A. har ett hett, äkta
subtropiskt klimat men tack vare den mot Atlanten
Öppna slätten mera fuktighet än den spanska
medelhavskusten. Vegetationen har i mycket
likhet med Nordafrikas, särskilt i trakterna
närmast Gibraltar sund, där även
dadelpalmen trives. Vidsträckta områden av landska
pet äro fullkomligt öde, såsom de salthaltiga
sumptrakterna kring nedre Guadalquivir, las
marasuras, stäppområdet på bägge sidor om
Genil samt stora områden i bergstrakterna,
bevuxna endast med låga buskar. Även
finnas områden, som, ehuru fullt odlingsbara,
ligga obrukade på grund av bristande arbets
kraft. Emellertid äro stora delar av A. upp
tagna av de härligaste fält och planteringar,
s. k. vegas (»fruktbara slätter»), av vilka
vega de Granada är den mest berömda.
Väst-andalusien har betydande produktion av vete.
A. räknas även som Spaniens viktigaste
od-lingsområde för oliver; dessutom märkas
vinkulturen kring Jerez, odling av andra syd
ländska kulturväxter, mandlar, fikon o. s. v.
Korkekskogar finnas, men i det hela är A.
skoglöst. Boskapsskötseln är i A. betydande.
Dess hästar ha vunnit ryktbarhet. Av A:e
städer är Sevilla den främsta. Andra
berömda städer äro Malaga, Jaén, Cördoba,
Jerez de la Frontera och Cädiz. Talrika min
nen från den moriska tiden fylla så gott som
alla A:s städer. Några av dem ha särskilt
genom exploaterandet av nordliga A:s rika
malmtillgångar utvecklats till moderna
industristäder, så framför allt Huelva,
avsättningsort för kopparmalmer från gruvorna vid
Rio Tinto. över Cädiz exporteras vinet från
det närbelägna Jerez (sherryvinet). —
Andalu-siens befolkning intager en särställning i
Spanien och skiljes bestämt från kastilianerna;
man plägar anse, att den är starkt uppblandad
med moriskt blod. Utom den morisk-spanska
befolkningen finnas i A. flera tusen zige
nare (gitanos). Andalusiern är känd för red
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
