- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 1. A - Arcimboldus /
993-994

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angkor, Ongkor - Angler - Anglerboskap, slesvigska mjölkboskapen - Anglesey el. Anglesea - Anglesey, Arthur Annesley - Anglesey, Henry William Paget - Anglesit, Blyvitriol - Angleterre - Anglia - Anglicism - Anglikanska kyrkan - Anglisera - Anglist - Anglo-amerikaner - Anglo-egyptiska Sudan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

993

Anglerboskap—Anglo-egyptiska Sudan

994

den har sedan givit namn åt folket. Tacitus
säger, att anglerna och sex andra folk på en
ö i oceanen hade en gemensam helgedom, som
var ägnad åt gudinnan Nertus. Dessa folk
skulle då ha bott vid nedre Elbe och i
Mecklenburg. Under folkvandringstiden
undanträngdes de av slaver och uppgingo i något
av de stora folkförbunden. Spår av det
ang-liska namnet träffas under tiden efter
folkvandringen flerstädes i Tyskland. Litt.: A.
Erdmann, Ȇber die Heimat und den Namen
der Ängeln» (1890). (L. D.)

Anglerboskap eller den slesvigska
mjölkboskapen har sitt hemland i
Ängeln; det är en utpräglad mjölkras,
tämligen fin och spenslig, av helröd färg; vikten
uppgår till omkr. 380—400 kg och
mjölkavkastningen i medeltal till 2,500—2,800 kg
och i vissa fall ända till 5,000 kg årl. Är
en sedan långt tillbaka högt förädlad ras, men
då den på grund av den ensidiga utvecklingen
och högt uppdrivna mjölkproduktionen är av
en något veklig konstitution, har den icke
vunnit någon större utbredning inom vårt
land. I Danmark har den däremot i stor
utsträckning använts såsom förädlingsmaterial
för den inhemska lantrasen och utgör den
egentliga grundvalen till den nuvarande röda
danska nötkreatursrasen. E. T. N.

Anglesey [ä’ngelsl] el. A n g 1 e s e a, ö i
Irländska sjön invid Wales, dit den hör som
eget grevskap; 714 kvkm, 51,695 inv. (1921).
Förbindes med fastlandet bl. a. medelst den
bekanta rörformiga Britanniabron över
Me-naisundet. A. är jämförelsevis flackt.
Befolkningen lever av jordbruk. Produktionen
av bly, koppar, zink m. m. är nu av ringa
betydelse, över A. går en av de viktigaste
engelsk-irländska trafiklederna via Holyhead
på Holy island utanför A:s v. kust. A.,
Tacitus’ Mona, var fordom huvudsäte för
druidkulten. Huvudstad är Beaumaris.

Anglesey [ä’ngolsi], Arthur
A n n e s 1 e y, earl av A., eng.
politiker (1614—86). Var medlem av
»långa parlamentet» och satt 1658
i Rich. Cromwells parlament. 1660
blev han president i statsrådet,
slöt sig vid restaurationen tidigt
till Karl II och avvärjde den
tilltänkta blodiga räfsten med
»ko-nungamördarna». Han var
stor-sigillbevarare 1672—82 men
avskedades till följd av några
djärva omdömen om konungens
politik. V. S-g.*

Anglesey [ä’ijgolsi], Henry
William Paget, markis av
A., eng. militär o. statsman (1768
—1854). Hette först lord Paget,
blev 1812 earl av Uxbridge, 1815
markis av A. Tjänade i Flandern
1794, deltog senare i pyreneiska
fälttåget och 1809 som
divisionsgeneral i den misslyckade
expe

ditionen till Walcheren samt anförde
Wellingtons kavalleri vid Waterloo 1815 och
förlorade där ena benet. Han var senare medlem
av Cannings och Russells kabinett samt två
gånger (1828, 1830—33) vicekonung på
Irland, där han sökte föra en moderat politik.
1846 blev han fältmarskalk. V. S-g.*

Angleslt, Blyvitriöl, ett av blysulfat,
Pb SO4, bestående mineral. Det kristalliserar
i färglösa, ej sällan mycket ytrika, rombiska
kristaller och är uppkommet genom kemisk
omvandling av blyglans (se d. o.). Det
påträffas också alltid i samband med nämnda
mineral, t. ex. på ön Anglesey (varav
namnet), vid Monteponi på Sardinien m. fl.
ställen. A., som innehåller 73,6 % blyoxid,
användes, där det anträffas i större mängd, såsom
blymalm. G. A-ff.

Angleterre [äglotä’r], franska namnet på
England.

A’nglla, tidskrift för engelsk filologi, sedan
1877 utgiven i Halle.

AnglicFsm, engelsk språkegendomlighet,
eng. vändning, som inblandas i andra språk.
I svenskan äro anglicismerna i allmänhet
moderna; talrikast uppträda de på handelns och
sportens områden. Se N. Bergsten, »Om
engelska lånord i svenskan» (i »Språk och stil»,
1915).

Anglikanska kyrkan, se
Episkopal-kyrkan.

Anglisèra, ombilda till likhet med
engelsmän el. engelska förhållanden; sätta engelsk
prägel på något.

Angli’st, person, som gjort engelskt språk,
engelsk fornkunskap el. engelsk
rättsvetenskap till huvudföremål för sina studier.

Anglo-amerikaner, de av Nordamerikas
inbyggare, som äro av engelsk härkomst.

Anglo-egyptiska Sudan, se
Engelskegyptiska Sudan.

Trappanläggning vid templet Angkor-vat.

1. 32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:11:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfda/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free