Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anglofobi - Angloman - Anglo-normandiska hästen - Anglo-normandiska språket - Anglo-persiska oljekompaniet - Anglosachser - Anglo-Swedish society, The - Angläs - Angmagsalik - Angol - Angola, Portugisiska Västafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Anglofobi—Angola
996
Anglofobi, motvilja mot allt engelskt.
Anglomän, som hyser överdriven förkärlek
för allt engelskt. — Subst.: Anglomän i.
Anglo-nbrmandiska hästen, se
Normandiska hästen.
Anglo-normandiska språket. Då
norman-derna 1066 erövrade England, införde de där
sitt språk, franskan. Under inverkan av
engelskan undergick detta vissa förändringar
och har därför blivit kallat engelskt
(anglo)-normandiskt. Den anglo-normandiska
litteraturen börjar med Vilhelm erövrarens lagar
samt omfattar huvudsakligen krönikor och
undervisande arbeten. Sedan Normandie år
1204 åter kommit under franska kronan,
försvann på 1300-talet denna språkform ur
litteraturen, ehuru urkunder och juridiska verk
skrevos på detta språk ända in på 1500-talet.
Anglo-persiska oljekompaniet (eng.
Anglo-persian oil company), ett oljebolag, i vilket
engelska regeringen äger aktiemajoritet, för
utvinning av petroleum, från början i Persien
men sedan också på andra platser. 1901
beviljade persiska regeringen ensamrätt åt
brittiske undersåten W. K. D’Arcy att på ett
område av 1,250,000 kvkm i s. och mellersta
Persien uppsöka, utvinna, försälja och tullfritt
utföra petroleum under 60 år. Det 1909
bildade bolaget övertog D’Arcys koncession. I
juni 1914 bemyndigades engelska regeringen
av parlamentet att inträda i bolaget som
huvuddelägare (med 2,200,000 pd). Oljan föres
till Adaban vid innersta delen av Persiska
viken genom en 228 km lång rörledning, som har
en kapacitet av 350,000 ton om året.
Utförseln av olja hade 1920—21 ett värde av omkr.
162 mill. kr. Efter världskriget har A.
skaffat sig petroleumfält på Nya Guinea, Borneo,
Guldkusten, i Mesopotamien m. fl. platser
samt en betydande mängd tankångare och
raffinaderier, bl. a. vid Swansea i Wales. Ö.
Anglosachser, rättare angelsaxer (sed.o.).
Anglo-swedish society, The [öi
ärfglå-B<m’dif sasaTiti], stiftades 1918 i London för
befordrande av de intellektuella
förbindelserna mellan England och Sverige. För
sådant ändamål söker föreningen bl. a. genom
stipendier, feriekurser, beredande av tillträde
till universitet och andra bildningsanstalter,
föreläsningar,utställningar och samkväm m.m.
i vartdera landet uppmuntra och underlätta
studierna av det andra landets liv, språk,
kultur, handel, industri, institutioner etc.
Föreningen, vars styrelse har sitt säte i
London, förfogar över ett klubbrum (f. n.
n:r 10, Staple Inn, High Holborn, London
W. C.) med upplysningsbyrå, bibliotek och
svenska tidningar. Antalet medl. är omkr.
400. — Våren 1920 bildades språkskolan »The
Anglo-swedish language school» under
ledning av lektor Im. Björkhagen.
I Sverige arbeta med samma syfte och
medel under samarbete med ovanstående
Svensk-engelska föreningen (se d. o.) i
Stockholm och The Anglo-swedish
so
ciety i Göteborg. Det senare stiftades dec.
1920 och har omkr. 1,200 medl. (1923).
Angläs, äldre benämning på den serie
ka-raktärsdanser, vilka sedermera kallats fran
säs och kadrilj (se dessa ord) ; även en livlig
karaktärsdans i % eller ®/s takt.
Angmagsalik [amä’Jali’k], dansk
missions-och handelsstation, belägen på Grönlands
östkust, vid en liten vik av fjorden med samma
namn. Upprättades 1894 och har ung. 600 inv.
Då polarisen blockerar kusten från början av
nov. till slutet av aug. följ, år, har kolonien
sjöfartsförbindelser blott ett par månader om
året. Se Grönland.
Angol [arjgå’1], stad i mellersta Chile,
huvudstad i prov. Malleco, vid Mallecofloden,
80 km s. om Concepciön; 10,537 inv. (1918).
Angola [-gå’-], Portugisiska
Västafri k a, port, koloni på Afrikas västkust
från Kongomynningen s. ut till
Kuneneflo-den. 1,255,755 kvkm; omkr. 4 mill. inv.
(1920), därav omkr. 30,000 vita, mest
portugiser. Kusten är låg och ohälsosam, särskilt
i norr. Innanför denna höjer sig landet i
terrasser till högslätten Bihé, som är sund,
väl vattnad och skogrik. Här upprinna
floderna Kuanza och Kunene. Mot ö. följa
platåer, som sänka sig mot Kongos och Sambesis
flodområden. Av A:s berg kunna nämnas
de parallellt med kusten gående
Cristalber-gen i n., A:s högsta berg, Lovoli (2,370 m),
ö. om Kuvofloden, Serra de Chela (upp till
2,120 m) och längre norrut de fantastiska
Pungo-Andongoklipporna vid Kuanzafloden.
Utom av Kuanza och Kunene bevattnas A. av
de större floderna Kuango m. fl. bifloder
till Kongo, Kubango (Okavango) och längst
i ö. övre Sambesi. Folket tillhör olika
ban-tustammar, som under sina hövdingar leva
nästan oberörda av civilisationen. I s. bo även
buschmän. Rusdrycker och till A. deporterade
brottslingar utöva dock en demoraliserande
inverkan på infödingarna. Slavhandeln var
förr mycket livlig och förekommer ännu i
smyg. — Vegetationen i kusttrakterna är
fattig och består mest av gräs och låga buskar.
Karakteristiskt är mot s. växtsläktet
Wel-witschia (se d. o.). Terrasserna och bergen
äro täckta av tropisk skog, medan de inre
högslätterna ha savannvegetation.
Djurvärlden är tropisk-afrikansk. — Landets
huvudnäring är jordbruk. Malakit, koppar,
järn, petroleum och salt finnas. Även
diamanter och guld ha påträffats. Handeln
ligger till stor del i händerna på engelsmän.
Norrmän och amerikaner ha underlagt sig
valfångsten med huvudstation vid Lobito
bay. Utförseln omfattar kautschuk, kaffe,
palmolja, kopal, torkad fisk, diamanter m. m.,
införseln huvudsakligen engelska tyger. —
Generalguvernörens säte är Säo Paolo de
Loanda. Bland övriga städer märkas
Mossäme-des, Benguela och Ambriz, alla vid kusten.
Ett särskilt område, Kabinda (se d. o.), ligger
n. om Kongos mynning. A. äger 1,300 km
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
