Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angola, Portugisiska Västafrika - Angolaärta, Jordärta - Angora (vilajet) - Angora (stad) - Angoraget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Angolaärta—Angoraget
998
Bild från Angöra: folkhop framför nationalförsamlingens byggnad.
järnvägar. De viktigaste linjerna äro Loanda
—Malange, Lobito—Bihé och Mossämedes—
Chelabergen. Skolor ha upprättats, och
missionsverksamhet är utbredd över landet. Litt.:
H. Marquardsen, »A.» (1920); »A. with
Cabin-da» (i »Peace handbooks», 1921), och J. C. B.
Statham, »Through A.» (1922).
Angölaärta, Jordärta, Voandzéi’a
sub-lerränea, ärtväxt, inhemsk i tropiska Afrika,
där den mycket odlas för de oljerika,
ätliga frönas skull. Från den på marken
krypande stjälken utgå långskaftade, trefingrade
blad och fåblommiga blomställningar, som
liksom hos jordnöten (se d. o.) växa
ned i jorden, där de runda, enfröiga
baljorna utväxa.
Angöra, turk, vilajet i det inre av Mindre
Asien. 70,900 kvkm, 954,000 inv. A. är
bergigt med bördiga dalar och bevattnas av
Kyzyl-yrmak och Sakaria med bifloder. Dess
viktigaste produkter äro säd och angoraull.
Silver, koppar och andra mineralier brytas.
Huvudstad, se följ. art.
Angöra, turk. Engyri, stad i Turkiet, i
Mindre Asiens norra del, vid floden
Engyri-su, ö. s. ö. om Konstantinopel; huvudstad i
vilajetet A.; ung. 30,000 inv. Ärkebiskopssäte.
Det ligger 1,080 m högt vid foten av en brant
klippa, krönt av ett kastell, självt omgivet av
gamla murar, som innesluta flera fornminnen,
bl. a. ett tempel med fragment av den
ryktbara inskrift (Monumentum ancyranum), i
vilken kejsar Augustus själv skildrar sin
regering. Erövrat av araberna 621 och senare
införlivat med östromerska riket, intogs det
1360 av turkarna. A. är slutpunkten för
en järnvägslinje från Eskischehir vid
Bag-dadbanan. Staden och dess omgivningar äro
bekanta för fina och mjukhåriga getter,
kaniner och kattor (se Angoraget, -kanin,
-k att). Utförseln av angoraull är betydande
— Efter världskriget har A. haft stor poh
tisk betydelse, se Angoraregeringen
Angoragetter.
Angoraget, en tam getras, inhemsk kring
staden Angöra i Mindre Asien. Den
utmärker sig genom sitt långa, mjuka, silkesfina,
glänsande vita ullhår (se A n g o r a u 11). A.
har hängande öron och skruvformigt vridna
horn, störst på bocken, vanligen riktade
rätt utåt. Den är mycket oöm, men
överförandet till Europa misslyckades till en
början. Ett bland de första försöken gjordes
1742, då J. Alströmer lät införa en bock
och en get till Stockholm. Senare har
angorageten med framgång införts till Spanien»
Frankrike och Syd-Carolina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
