Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angorakanin el. Silkeshare - Angorakatt - Angoraregeringen - Angoraull - Angostura - Angosturabark - Angoulême - Angoulême, Charles de Valois
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Angorakanin—Angoulème, Ch.
1000
AngOrakanin el. S i 1 k e s h a r e, en i
trakten av Angöra inhemsk varietet av kanin med
lång, silkesfin, ofta vit hårbeklädnad.
Angorakatt.
Angorakatt, en möjligen från
centralasiatiska stäppkatten, Felis manul,
härstammande tam kattras med fint och långt
hår, yvig svans, till färgen vanligen vit
(stundom grå el. gul) och med blå ögon. Den
är tämligen trög till lynnet.
Sammanträde i turkiska nationalförsamlingen i
Angöra. På tribunen Mustafa Kemål.
Angöraregeringen. Den av Mustafa Kemal
pascha (se Kemal pascha) 1919
organiserade nationalistiskt turkiska rörelsen (se
Turkiet, historia) upprättade i aug. s. å.
i Erzerum en provisorisk regering, som några
veckor senare förläde sitt säte till Angöra
(se d. o.). Regeringen i Konstantinopel
förklarade Kemal och hans anhängare, de s. k.
kemalisterna, för rebeller. En till Angöra
sammankallad nationalförsamling
proklamerade motstånd till det yttersta mot de av
Högsta rådet i San Remo april 1920
fastställda fredsvillkoren för Turkiet och från-
kände regeringen i Konstantinopel rätten att
avsluta något fördrag på Turkiets vägnar.
Kemalisterna förde med växlande lycka krig
mot de i Mindre Asien från Smyrna
framryckande grekerna (se Grekland, historia)
och inledde förbindelser med Sovjetryssland,
varifrån de understöddes med vapen,
ammunition och pengar. Vid konferensen i London
febr. 1921 för revision av Sèvresfreden var
även A. representerad. 20 okt. 1921 ingick
Frankrike genom Franklin-Bouillon med
An-goraregeringen en överenskommelse om
Cili-ciens utrymmande av de franska
ockupationstrupperna. I sept. 1922 erövrade
kemalisterna Smyrna från grekerna och tvungo dem
att fullständigt utrymma Mindre Asien.
Genom de preliminära förhandlingar, som i okt.
1922 fördes i Mudania i Mindre Asien, blevo
bl. a. Smyrnaområdet samt Östtrakien
tillförsäkrade turkarna, medan andra viktiga frågor
hänskötos till en senare konferens, utsatt till
Lausanne i nov. s. å., men först 25 juli 1923
lyckades man där komma till en slutlig
uppgörelse. Om de för turkarna särdeles
gynnsamma bestämmelserna se Turkiet,
historia. Förvecklingarna mellan regeringarna i
Konstantinopel och Angöra utjämnades i nov.
1922, därigenom att sultanen Muhammed VI
(se denne) detroniserades. Ths.
Angöraull erhålles av angorageten (se d. o.).
Kallas även mohair. Ullen är 12—20 cm lång,
starkt glänsande, i allmänhet vit eller
grädd-färgad, sällan brun eller svart. Största delen
av den i Europa under de senaste årtiondena
förarbetade angoraullen har erhållits från
Sydafrika. Användes till plysch, kamlott,
tress, effektgarn, kamgarnsvävnader,
halvsidentyger m. m. S. K—r.
Angostüra, äldre namn på staden Ciudad
Bolivar i Venezuela.
Angostürabark fås av Galipea Cusparia,
ett litet träd av fam. Rutaceae. Växer
ymnigt i Venezuela. Barkens smak är bitter.
Den prisades en tid såsom ett
feberfördrivan-de medel, tävlande med kinabarken. — A
n-g o s t u r a bitter, bitter, alkoholstark likör,
framställd av angosturabark. — A n g o 3
tura t i n k tu r är en ofta förekommande
krydda i cocktail och andra aptitretande drycker.
Se även Cusparia.
Angoulème [ägolä’m], stad i v. Frankrike,
vid floden Charente, huvudstad i dep.
Cha-rente; 34,895 inv. (1921). Betydande handel.
A. ligger inom området för den franska
konjakstillverkningen och har stora brännerier.
Sedan gammalt är dess pappersfabrikation
välkänd. Staden hette under den romerska tiden
Inculisma. Den intogs av Klodvig 507 och
blev på 800-talet förstörd av nordmännen men
sedermera åter uppbyggd. A. var förr
huvudort i landskapet Angoumois. — Om
hertig-dömet A., se Angoumois.
Angoulème [ägola’m], Charles de Va
lois, greve av Auvergne, 1619 hertig av A.
(1573—1650), oäkta son till Karl IX av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
