Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angoulême, Louis Antoine de Bourbon - Angoulême, Marie Thérèse Charlotte - Angoumois - Angra do Heroismo - Angra Pequena el. Lüderitzbukten - Angri - Anguilla (ö) - Anguilla anguilla (ål) - Anguillula aceti - Anguis fragilis - Angurvadel - Angus-systemet - Angöra land el. Göra an land - Angöringsboj - Anhalt, Anhaltstation (hållplats) - Anhalt (fristat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Angoulème, L. A.—Anhalt
1002
Frankrike. Inträdde först i det andliga
ståndet, blev malteserriddare och storprior
av Frankrike men gick snart ur orden och
blev krigare. Invecklad i en
sammansvärjning mot Henrik IV, dömdes han till döden
1604 men benådades med livstidsfängelse på
Bastiljen och frigavs 1616. Han utnämndes till
hertig av A. 1619, deltog med utmärkelse i
den tidens krig och stod i gunst hos Richelieu.
Angouleme [ägolä’m], Louis Antoine
de Bourbon, hertig av A. (1775—1844).
Var äldste son till Karl X av Frankrike
och emigrerade vid revolutionens utbrott
jämte fadern, dåv. greven av Artois. Under
sin landsflykt besökte han Sverige tvenne
gånger (1804 Kalmar, 1807 Karlskrona).
1814 följde han med den spansk-engelska
här, som över Pyrenéerna inträngde i
Frankrike, och utropade i Bordeaux sin farbroder
Ludvig XVIII till konung. Vid Napoleons
återkomst tågade han emot honom men
blev tillfångatagen och förvisad ur landet.
1823 förde han befälet över den franska här,
som störtade Spaniens fria författning. 1830
följde han åter sin fader i landsflykt, sedan
han jämte denne avsagt sig alla anspråk på
tronen till förmån för sin brorson, greven av
Chambord. Efter sin faders död (1836) lät
han dock av sitt hov hylla sig som Frankrikes
konung (Ludvig XIX), under det en annan
fraktion av legitimisterna slöt sig till greven
av Chambord (Henrik V). Furst Metternich
åvägabragte dock en försoning mellan båda
linjerna. Gift 1799 med sin kusin (se följ.).
Angoulème [ägola’m [, Marie T h
é-rèse Charlotte, »Madame royale»,
Ludvig XVI:s enda dotter (1778—1851).
Hon följde 1792 sina föräldrar i
fångenskapen i Tempeltornet men blev 1795
utväxlad till österrikarna mot några fångna
konventsledamöter. Under sin landsflykt
utvecklade hon en stor handlingskraft i
sitt partis intresse. Hennes energi undei
»de hundra dagarna» vid försvaret av
Bordeaux avtvang Napoleon yttrandet, att
hon var »den enda karlen i bourbonska
familjen». Efter restaurationen var hon
ledare av det ultrarojalistiska partiet.
1830 följde hon sin make (se föreg.) i
landsflykt och ledde sedan sin kusins
sons, grevens av Chambord, uppfostran
samt tillbragte sina sista år på dennes
slott Frohsdorf.
Angoumois [ägomcoa’], en av Frankrikes
forna provinser med titel grevskap, ung.
motsvarande nuv. dep. Charente i v. Frankrike.
Huvudort var Angoulème. Grevskapet, som
1307 kommit under franska kronan, var
apanage åt sidogrenar av konungahuset och blev
1515 hertigdöme med namn efter
huvudstaden Angoulème.
Angra do Heroismo, huvudstad för den
port, ögruppen Azorerna i Atlanten, på s.
kusten av ön Terceira; 10,057 inv. Befäst.
Export av vin, spannmål och frukt.
Angra Pequena [pekè’na], el. L ii d e r i t
z-bukten, vik och hamn i s. delen av
mandatområdet Sydvästafrika. En rad öar
utanför hamnen skyddar den mot oceanen. Från
A. leder en järnväg till Keetsmanshoop och
en privat bana till diamantfälten s. om A.
Bremenköpmannen Lüderitz köpte 1883
området, som 1884 ställdes under Tysklands
skydd, varefter kolonialföretaget utvecklade
sig till Tyska Sydvästafrika (se
Sydvästafrika).
A’ngri, stad i s. Italien, prov. Salerno,
omkr. 13 km s. ö. om Vesuvius; omkr. 11,600
inv. Tillverkning av bomulls- och sidentyger.
Anguiila [apgiTa, eng. äncoiTa], en av de
nordligaste öarna bland Leeward islands, se
Antillerna.
Anguiila anguiila, lat. namnet på å 1
(se d. o.).
Anguilluia acèti, lat. namnet på ätti
k-å 1 (se d. o.).
A’nguis frägilis, lat. namnet på o r m s 1 å
(se d. o.).
Angurvädel, i »Frithiofs saga» namnet på
Frithiofs svärd.
Angus-systemet [ä’rjgos-], ett system för
säkerhetsanordningar (se d. o.) vid järnvägar.
Angöra land el. Göra an land, med ett
fartyg styra från öppna sjön mot land för
att, då detta kommer i sikte, bestämma
fartygets läge. Subst.: Angöring.
Angöringsboj, boj, utmärkande inloppet til)
inseglingsränna, flod m. m.
Anhalt, Anhaltstation, hållplats.
A’nhalt, fristat i n. Tyskland kring Elbe
och dess biflod Saale. En mindre, från
huvudområdet avskild del ligger vid och på berget
Harz; dessutom på preussiskt område fem
små landstycken (enklaver); 2,299 kvkm,
331,258 inv. (1919), de flesta protestanter.
Huvudstad Dessau. Med undantag av delarna
vid Harz ligger A. helt och hållet på
nordtyska låglandet. Det är synnerligen
fruktbart. Betodlingen är betydlig, och i städerna
finnas många sockerfabriker. De rika
kali-saltlagren vid Stassfurt i Sachsen sträcka sig
in i A., och vid Leopoldshall, numera en vik-
Anhalt
Skala. 1*2 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
