Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anhalt (fristat) - Historia - Anharmoniskt förhållande - Anherre - Anhima - Anhinga - Anholt - An-hui, Ngan-hwei - Anhydrid - Anhydrit - Anhydritregionenx - Anhållande - Ani (ruinstad) - Ani (fågel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Anharmoniskt förhållande—Ani
1004
tig industriort, finnes ett stort bergsaltverk.
Städer av betydelse utom redan nämnda äro
Bernburg, Köthen och Zerbst. ■— A:s nuv.
författning är av 18 juli 1919, lantdagen
väljes genom allmän rösträtt, och regeringen
består av ett statsråd på 3 medlemmar, vars
ordf, bär presidenttitel.
Historia. A. avskildes från Sachsen i
början på 1200-talet som furstendöme för
Henrik I, greve av Askanien. Landet blev
sedan under tidernas lopp på mångfaldigt
sätt styckat mellan de från honom
härstammande olika furstelinjerna. Linjen A.-Zerbst
utdog 1793, och i början på 1800-talet
kvar-stodo hertigdömena A.-Bernburg, A.-Dessau
och A.-Köthen. Först 1863 var hela A.
sammanfört till ett hertigdöme under hertig
Leopold (d. 1871), vars sonson, Fredrik II, var
hertig från 1904 till sin död 1918. Vid
revolutionens utbrott nov. s. å. avgick den
minderårige hertigen, Joakim Ernst.
Anharmoniskt förhällande eller
dubbelförhållande för fyra punkter benämnes uttrycket
AC AD
BC ! BD
där AC, BC etc. äro avstånden mellan de fyra
på en rät linje givna punkterna A, B, C och D.
Det anharmoniska förhållandet omtalas första
gången av Möbius (1790—1868), som påvisade
vissa egenskaper hos detsamma, när några av
punkterna byta plats. I teorien för de koniska
sektionerna spelar det anharmoniska
förhållandet en viss roll. Vid kristallografiska
beräkningar användes det även ofta. Jfr
Harmoniskt förhållande.
Anherre, furstlig el. adlig familjs
stamfader. Se Anor.
Anhima, se Värnfåglar.
Anhi’nga, lat. namnet på o r m
hals-få g 1 a r (se d. o.).
Anholt, dansk ö i Kattegatt; 21,75 kvkm,
235 inv. (1921) ; utgör en socken av Randers
amt. Kring ön flera farliga rev och grund,
bl. a. Österrev med sin yttersta spets
Kno-ben. Fiske är huvudnäringen. På den v.
kuperade delen finnes litet jordbruk, eljest
utgöres A. av strandvallar och klitter. En
hamn anlades 1919. Holberg gjorde A. till
skådeplats för en del av händelserna i den
komiska hjältedikten »Peder Paars». A. hölls
1809—14 besatt av engelsmännen.
An-hui, Ngan-hwei, prov, i ö. Kina,
skild från Östkinesiska sjön av
kustprovinserna Kiang-si och Chö-kiang; 142,800 kvkm,
14,075,000 inv. (1912) enligt amerikanen W.
W. Rockhill; »Chinese post office» uppskattade
invånarantalet 1920 till 19,832,665. A.
ge-nomflytes av Yang-tsi-kiang, Huai-ho och
dennas bifloder. S. delen av A. fylles av
Nan-shans höjder. N. om Yang-tsi-kiang bildar A.
en bördig slätt, Kinas främsta
rispreducerande område. Även te, hampa, silke och
vete odlas. Kol, järn och koppar brytas.
Huvudstad är An-king.
Anhydrid, en kemisk förening, som uppstår
ur en syra genom borttagande av vatten.
Oorganiska syrors anhydrider kunna uppstå
genom motsvarande elements förbränning i
luft, t. ex. svaveloxid, SO2, anhydrid till
syran H2SO3. Den viktigaste oorganiska
an-hydriden är svavelsyreanhydrid (se d. o.), SOj,
ofta enbart benämnd anhydrid.
Organiska syreanhydrider härledas vid enbasiska
syror ur två syremolekyler genom borttagande
av en molekyl vatten. T. ex.
ättiksyre-an hyd rid (se d. o.), (CH3CO)2:O, kan
tänkas bildad enligt reaktionen:
2 CH3 COOH = H2O+ (CH3 CO) 2 : O.
Vid flervärdiga organiska syror kan
anhydrid-bildning uppstå inom samma molekyl, t. ex.
ftalsyreanhydrid, CeHr : (CO)2 : O, bildas vid
upphettning av ftalsyra enligt reaktionen:
CeH4(COOH)2 = H2O + C6H4 : (CO) 2 : O.
E—t N—n.
Anhydrit, ett mineral, bestående av
vattenfritt kalciumsulfat, Ca SO4. A., vars
kristaller tillhöra det rombiska systemet,
karakteriseras bl. a. därav, att den lätt låter klyva
sig parallellt med tre plan, som med varandra
bilda räta vinklar. A. förekommer oftast
tills, m. stensalt, t. ex. vid Stassfurt, där
den i växellagring med stensalt bildar den
understa regionen, den s. k. a n h y d r i t r
e-gionen (se Stassfurtsalter). Mindre
ofta påträffas a. i samband med malmer, t.
ex. i Falu gruva.
Anhydritregionen, se Anhydrit och
Stassfurtsalter.
Anh:i Ilande, en persons omhändertagande
och kvarhållande av polismyndighet för
utredning, om han skall häktas eller om åtal för
brott eljest skall väckas mot honom eller för
upprätthållande av ordning. Detta förfarande
har i Sverige till största delen utbildat sig
utan stöd av lag. I allmänhet anses tiden för
anhållandet icke få överstiga några få dagar;
när det sker för ordningens upprätthållande,
får det blott vara den tid, som detta syfte
kräver. För utredning om häktning eller åtal
torde anhållande icke förekomma vid lindriga
brott. I vissa fall kan den, som begått brott
och träffas på bar gärning eller flyende fot.
gripas av envar, varom anmälan genast skall
ske för polismyndighet. T. E.
Ani [a’nji], ruinstad i Armenien, s. ö. om
Kars. Den ligger 1,338 m högt i Kaukasus.
Var på 900-talet Armeniens huvudstad under
bagratidernas välde och växte till en mycket
folkrik stad, känd under namnet »staden
med de 1,001 kyrkorna». Förstördes 1063 av
seldschukerna och till grunden av en
jordbävning 1319. Jfr Armenisk konst.
Ani, en art av släktet Croto’phaga,
gök-artade fåglar, utmärkta genom hög,
hoptryckt näbb, vars övre kant är skarp och
båg-böjd. Släktet tillhör Amerikas varma delar.
Av dess tre arter är anin den mest utbredda
och kända. Den är en orädd svart fågel med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
